Vad är Fiscal Cliff (Skattestupet)?

Har du hört talats om the Fiscal Cliff (Skattestupet) och undrat vad det är egentligen? För att undvika totalt sammanbrott i eknomin satsade USA stora mängder pengar på att stötta banksystemen och stimulera ekonomin under och efter finanskrisen 2008.

Det har lett till ett nästan lika kraftigt budgetunderskott som under andra Världskriget.

Sedan några år tillbaka är det beslutat att statens(USA's) finanser ska börjas stärkas igen från 2013 och framåt. Detta genom att höja skatter och försöka minska staten utgifter.

Eftersom statens skatteinkomster ökar drastiskt, och skulden förhoppningsvis minskar drastiskt har man liknat detta vid ett stup som kommer att kyla av ekonomin i USA. Högre skatter mm ger mindre pengar i plånboken och därmed mindre pengar att spendera.

Rätt sätt med Julgranen

Oj vad många intressanta tips det finns på nätet om hur man gör när man tar in granen för att få den att stå så länge som möjligt.


Gör så här: Skär ett nytt rakt snitt i rotänden på granen. Som ni säkert vet dricker granen vatten med de yttrersta årsringarna samt i viss utsträckning även barken, så det ska vara ett färskt snitt och oskadad bark runt hela rotsnittet. Sedan är det vatten som gäller och den dricker mycket de första dagarna. Så länge den har vatten och inte kådar igen i botten kan den i princip stå hur länge som helst.

En sockerbit i vattnet? Tror inte det hjälper. Socker skapar granen i barren med hjälp av solljuset, men för traditionens skull kan man ju göra det ändå. Snarare skulle man mosa en vitamintablett med mycket mineraler och lägga i vattnet, men det är nog onödigt också.

Hej

Disruptive innovation

Ettt gammalt och enkelt exempel på Disruptive Innovation är inte utvecklingen av explosionsmotorn, men massproduktionen av bilar. Det satte marknaden för hästdragna fordon helt ur spel.
Innovationen kan vara helt, ny, men utan att bryta ett beteendemönster blir den inte disruptive.

För mig som arbetar med trävaror i en mogen bransch är exemplen på disruptive innovations tyvärr otaliga. Ersättningsmaterial till trä såsom plast, stål, aluminium och betong har tagit stora marknadsandelar i fönsterindustrin, byggindustrin mm mm. Trä är ett miljövänligt material som har sitt ursprung i en oändlig resurs, skogen, som föryngras fortlöpande. Inget av de konkurrerande materialen kan användas med lika liten miljöpåverkan. Ändå tar de andra materialen marknadsandelar för de är bättre anpassade till kundernas önskemål och kan tillverkas billigare.

25 miljarder ton CO2 till atmosfären hittills i år

Fram till idag har Världen släppt ut ca 25 miljarder ton CO2 till atmosfären. USA och Kina står för nästan halva utsläppet.

Titta in på min blogg och se energiräknaren ticka...

Vad innehåller Milda Guld?

Jag är kanske ensam om att förknippa varumärket Milda med margarinprodukter, men jag har uppfattat Milda som det tydligaste alternativet till smör. På senare tid har de härdade vegetabilska fetterna som ingår i många margiarinprodukter kritiserats som ohälsosamma och så har också Mildas produktpalett utvecklats därefter. Färre produkter som innehåller härdade fetter, in med mer mjölk, grädde och smör-baserade produkter.

Milda har tydkligen kapitulerat under det faktum att smör  är naturligt och bra om det konsumeras i rimliga mängder. De lanserar nämligen Milda Guld. För margarinfansen blir det en besvikelse. Milda Guld känns som att det skulle vara den bästa margarinprodukten någonsin. Men så är inte fallet alls.

Som Milda själva skriver:

Milda guld är gjort med smör- & rapsolja och den kombinationen bidrar till den goda smaken av smör liksom till de utmärkta matlagningsegenskaperna. Milda guld passar perfekt till all matlagning och bakning, till exempel till stekning av pannkakorna på torsdagen, bakning av muffins till utflykten eller för en gyllenbrun stekyta på fredagsbiffen. Milda guld hjälper dig att sätta guldkant på maten!

Sensmoralen i den här berättelsen är att naturliga produkter, framtagna utan att förändra deras egenskaper genom härdning etc, verkar vinna i längden.

Isarna krymper i Arktis, men växer i Antarktis.

Ibland blir jag mer konfunderad än vanligt.

Det finns väl inte någon som missat alla nyheter om att sommarisarna i Arktis (kring Nordpolen alltså) krympit till sin minsta storlek sedan mätnimgarna började 1979. Det skrivs hyllkilometer om detta varje vecka. Som ni vet finns det två tydliga läger i klimatforskningen där ett hävdar att människans aktiviteter påverkar atmosfären och vädersystemen och därmed klimatet medan den andra sidan påstår att det sannolikt rör sig om naturliga ändringar som uppstår av andra skäl.

Vad som i princip inte nämns alls är att isarna i Antarktis (kring Sydpolen alltså) är större än när mätningarna började. Vad det beror på verkar det inte heller vara så många forskare som vill eller kan svara på.

Jag undrar hur det hänger ihop? Södra halvklotet har ju mycket större andel vatten och därmed är kanske södra halvklotets atmosfär mindre påverkad av mänsklig aktivitet? Alltså att vi har mer växthusgasproduktion på Norra halvklotet och därmed får en tydligare uppvärmning där. Haven är ju dessutom stora assimilatorer(upptagare) av CO2 genom alla plankton som konsumerar CO2 för att producera biomassa.

Märkligt är det i alla fall.

Och att mätningarna gjorts sedan 1979 ger ju ingen tröst heller. Denna tidsperiod är nästan löjligt liten i ett klimatförändringsperspektiv, där mellanisperioderna är ca 100 000 år och istidsperioderna 10-15 000 år. Mer fakta tas fram genom att analysera iskärnor från Arktis, som tar oss minst 100 000 år tillbaka i tiden. Jag hoppas de får fram intressanta fakta/teorier ur dessa.

Toppnyheter på DN's nätbilaga 30 aug 2012 kl15:19

1. Choklad minskar risken att drabbas av stroke (Dock är sambandet inte 100 % bevisat)
2. Regeringen: 3 miljarder till elitforskningen
3. Massmord på indianer i Amazonas(80 personer, en hel by förutom 3 jägare instängda och brända av guldgrävare)
4. Pengar till kommuner som tar emot Somalier.

Jag gissar att nyeten om chokladen lockar mest läsare. Dystert.

Varför heter det Cappuccino?

Ordet "cappuccino" kommer av italienskans cappuccio, "kapuschong", "huva", med särskild hänvisning till den bruna färgen på kapucinermunkarnas huva.

Cappuccino är gjord på lika delar espresso, ångad mjölk och mjölkskum och är ursprungligen en frukostdryck i hemlandet Italien

Cappuccino Scuro (mörk på italienska) är en starkare variant av cappuccino och är nästintill en blandning mellan caffè macchiato och cappuccino, chiaro som betyder ljus är en cappuccino med mer mjölk och mindre caffè. Cappuccino freddo är en cappuccino med is. Om man beställer cappuccino con panna får man en cappuccino med vispgrädde.

I Italien är Kaffe med mjölk frukost
Så är det bara. Älskar du cappucino kan du få problem. Om du nu tvunget måste ha mjölk i kaffet får det vara på morgonen, före kl 10, och gärna till bords. Redan klockan 11 kommer de att höja ögonbrynen om du beställer en cappuccino.

Café Latte innehåller också mjölk,
ganska mycket till och med. Följaktligen får du vara så snäll och dricka din latte före kl 10 på morgonen.

Macchiato är en espresso med lite varm mjölk.
Och det knasiga är att den kan du av någon anledning dricka när som helst på dagen, trots att den innehåller mjölk. Vem har sagt att man måste vara konsekvent? Berlusconi har ju kunnat regera landet..

Drick espresson i två klunkar
Under dagen dricker man espresso när man vill, gärna ofta. Espresson serveras i en liten kopp och ska drickas med två klunkar, gärna på stående fot om du ska se riktigt cool ut. I Italien serverar man inte dubbel espresso som hemma i Sverige. Här dricker man ”un caffé”, men oftare istället. Tänk på att på kvällen, vid middagen, ska du dricka kaffet allra sist. Du ska alltså inte envisas med att få in kaffet till desserten. Kaffet ska du dricka efter desserten. I Italien är ”un caffé” punkten efter en god måltid

Hur mycket föroreningar tål jordklotet - Stålfjädersteorin

Dra en fjäder, släpp, och den kommer snäppa tillbaka i sin ursprungsform. Dra längre och längre och den kommer att fjädra tillbaka till att du når en gräns då den slutar att fjädra tillbaka. Vad som en gång var en fjäder har blivit en värdelös bit snurrad tråd. Och det, i ett nötskal, är vad många forskare tror kan hända med jorden om dess system är överbelastade som den misshandlade fjädern.

Stockholm Resilience Centre har sedan sitt genombrott i samband med klimatkonferensen i Köpenhamn 2009 fortsatt att definiera nio områden inom med definierade gränser som vi inte kan överskrida för att undvika oåterkallelig skada på planetens ekosystem.

De nio problemområden:

1. Klimatförändringar,

2. Försurning av haven,

3. Uttunningen av ozonskiktet,

4. Ingrepp i Kväve- och

5. Fosfatcykler (avgörande för växtligheten),

6. Omvandlingen av vildmarken till jordbruk och städer,

7. Utrotning av livsformer/arter,

8. Anrikning av kemiska föroreningar,

9. Nivån av partikelformiga föroreningar i atmosfären.

För sju av dessa områden känner sig Stockholm Resislience Centre säker nog att sätta siffror på var gränserna egentligen ligger. För kemikalier och partiklar har man inte satt tydligagränser ännu.

Källa: The economist och Stockholm Reciliense Centres hemsida.

Nötter, frön och mandlar trängs i topp 20 listan över kaloribomber

Olika födoämnens kaloriinnehåll, kcal per 100 gram

1. Kokosfett - 880
2. Matolja - 880
3. Majonnäs - 720
4. Bregott - 710
5. Margarin - 710
6. Smör - 710
7. Valnötter - 700
8. Kokosflingor - 690
9. Hasselnötter - 670
10. Jordnötssmör - 640
11. Sötmandel - 640
12. Jordnötter - 620
13. Pistaschnötter - 610
14. Solrosfrön - 610
15. Cashewnötter - 600
16. Jordnötter - 600
17. Vinägrettsås - 590
18. Pumpafrön - 580
19. Bacon, stekt - 560
20. Gravlaxsås - 560

En näve nötter väger ca 30 gram. Tre nävar och 1/3-del av dagsbehovet kalorier är tillgodosett.



Kalori-nostalgi?

Den här bilden är jag uppväxt med.

När jag började skolan sa min fröken att jag låg långt fram i matten.

"Vad räknar du hemma?",  frågade hon.

"Kalorier",  svarade jag.

Varifrån kommer ordet konkurs?

Om vi tidigare konstaterade att bankrutt kan vara sprunget ur italienska orden banco rotto, så kan det vara samma sak med konkurs. Det är bara så att den här förklaringen är ännu mer bildlik och kanske väl långsökt.

Ordet konkurs sägs härstamma från italeinska "concurro". Concurro betyder alla springer och ska syfta på att alla borgenärer springer tillsammans för att få tillbaka pengarna från den som har svårigheter att betala sina skulder.

Vad betyder bankrutt?

Ordet bankrutt sägs ha många ursprung, och ett av de mer troliga är att de kommer frfån gammal italienska.

Trots att Italien har mkt svag ekonomi kan man kanske säga att marknadsekonomins teorier kommer härifrån, genom Machiavellis sanslöst klarsynta bedrifter under slutet av 1400-talet.

Ordet bankrutt kan komma från de italienska ordet för trasig bänk - banco rotto - som ska syfta på att den bänk som bankirerna satt på hade gått sönder. Kanske väl långsökt, men men.

Ordet pank, som man kan läsa i många av Bellmans texter kommer fråns samma ordlek.

Hur uppstår en skuldkris?

Redan som barn fick man lära sig att man måste få veckopeng för att kunna handla något. När vi sedan blivit äldre har begreppet utökats och har vi inte tilräckligt med pengar, kan vi gå till banken och låna pengar för att köpa hus, bilar och även till köp av prylar. Det krävs fortfarande att vi har en inkomst som täcker kostnaderna för lånet.

Under de senaste åren har kravet från bankerna att vi ska amortera, betala av på våra lån, minskat. Vi betalar bara räntor. Förhoppningsvis ökar värdet på det vi en gång lånade pengarna till såsom huset. När vi sedan blir gamla och skruttiga och vill sälja huset och ska intäkten då förhoppningsvis täcka den ursprungliga skulden. Hela resonemanget bygger på att vi över tiden har tillväxt i ekonomin och att vi har inkomster som i alla fall täcker för de rullande räntekostnaderna.

Blir banken nervös över hur väl vi kommer att leva upp till våra åtaganden, blir räntan på lånet högre för att sänka bankens risk. Eller så kräver de snabbare amorterings-/avbetalningstakt. Är jag då redan på fallrepet blir det ännu svårare att betala räntor och definitivt blir det omöjligt att amortera något på lånet. En lösning är då att sälja huset och hoppas att intäkten täcker skulderna och vi kan gå ur äventyret skuldfria.

Är vi däremot många som hamnar i samma situation samtidigt kommer det ut för många hus på marknaden samtidigt och priserna går ner. När vi sålt huset har vi skulder kvar som fortsatt måste betalas av. I en sådan situation blir det mycket svårt att köpa ett nytt hus, eller få pengar över för mat och prylar.

Detta förenklade resonemang gäller egentligen också den skuldkris vi befinner oss i i Europa och USA. Vissa länder i Europa som Grekland, Spanien, Irlans, Italien har alla lånat för att handla och nu är man orolig att de inte kommer att kunna betala tillbaka sina skulder tillräckligt fort. Detsamma gäller också USA som har en enorm statsskuld. De som har lånat ut till deras kalas är främst Kina, Japan och USA's centralbank. 

Världens produktion av CO2/Koldioxid jan-juni 2012

Mellan januari och juni 2012 har Världen producerat/släppt ut 14,4 miljarder ton CO2. Hälften av utsläppen står USA, Kina och Indien för tillsammans. Kolla in CO2-räknaren på bloggen.

Hur tror ni då det är med orenat/övergött sötvatten till haven??

Vad är bytesbalans, valutor och skuldkris?

Oavsett om vi vill det eller ej är vi alla mer en del av världsekonomin än en del av Världen , och den i sin tur är marknadsstyrd. Det vill säga att det är försäljningen av varor och tjänster som utgör måttstocken för ett lands välfärd och framgång.

För att handla måste man ha pengar. Pengar får man genom att sälja något.

En vara eller en tjänst.

De flesta av oss jobbar i företagt som säljer varor eller tjänster och får in pengar för att betala våra löner. Har vi inte tillräcklig lön för att köpa det vi vill ha kan vi försöka låna pengar till köpet.

Några av Världen största ekonomier har under väldigt lång tid köpt mer än de har sålt.

Det kallas för negativ handelsbalans.

För att kunna köpa mer än de sålt har de varit tvungna att låna pengar av sina medborgare genom t.ex. statsobligationer men också från andra länder.

De länder idag som har värst skuldkris är liktydigt med de som länge haft negativ handelsbalans. De är t.ex. Italien, Spanien, Grekland men också England och USA. De som har lånat ut är  främst deras medborgare samt Kina, Japan och Tyskland.

Enkelt uttryckt kan man säg att ett lands negativa handelsbalans speglar konkurrensförmågan gentemot andra länder. Ju billigare varor och tjänster(möjligen med viss koppling till den upplevda kvaliteten) som produceras i landet, desto fler vill köpa dem.

Negativ handelsbalans kan bl.a. uppstå genom för höga produktionskostnader eller att landets valuta är för högt värderad eller andra länders valutor är för lågt värderad i förhållande till landets finansiella status och generella kostnadsbild.

Valutakurser är ett mysterium

I grund och botten speglar de omvärldens tilltro till det aktuella landets långsiktiga stabilitet.

När bristen på andra s.k. säkra placeringar saknas, så väljer man att köpa vissa valutor till ett uppenbart överpris(t.ex US Dollar eller Br. Pund), eller motsatt undviker att köpa en valuta  trots att landets ekonomi tuffar på med bra fart, men risken bedöms för hög (t.ex Kinesiska Yuan eller Brasilianska Real)

I Euroländernas fall kan man nog påstå, att de länder inom Eurozonen som har negativ handelsbalans har låg effektivitet och höga kostnader i jämförelse med andra länder inom samma klubb. För att de här länderna ska få ordning på sina ekonomier krävs att de får en postivi handelsbalans och tillräckliga intäkter till staten för att täcka sina kostnader.

Då måste konkurrensförmågan öka genom ökad effektivitet och produktivitet.

Det låter ju enkelt, men innebär många jättestora förändringar för medborgarna i dessa länder och de flesta verkar inte vara beredda på att gå igenom den tuffa prövningen ännu. Det verkar som det måste bli ännu lite sämre först!?

Om Världen hade USA's medelvikt

Om alla länder i Världen hade samma viktfördelning som i USA, skulle det innebära en ökning av biomassa med 20 %. Eller enklare uutryckt: Om hela Världen hade samma viktfördelning som i USA, skulle det innebära kroppsmassa motsvarande ytterligare 1 miljard människor med normal BMI.

Stora delar av Världen är på väg i samma ritning som USA. Skulle det bli så illa som ovan, kommer vi att tära hårt på jordens mat- och näringsresurser trots att den totala mängden människor möjligen kommer att minska.

Källa: BMC Public Health

Kan man få stroke av LCHF-diet?

Råkar man vara i riksgruppen för stroke, med redan höga blodfettshalter, ålder och anlag och går in på en diet typ LCHF (lite kolhydretar mycket fett) kan det sannolikt finnas risk att blodfettshalten ökar ännu mer. Men antagligen finns det 100 andra orsaker till att en stroke hos en som följer LCHF-diet sker och att det som skrivs i tidningarna som vanligt främst handlar om att sälja tidningar.

Urgamla matvanor baseras normalt på ett mycket rörligt liv. Idag lever väldigt få människor ett lika rörligt liv som vi gjorde fram till att Sverige började urbainseras och vardagen började mekaniseras och automatiseras. Generellt behöver vi en energifattigare kost idag än för 50 år sedan.

Men som du vet är det nästan tvärtom. Vi omges av energi i form av snabbmat, alla sorters god glass, godis, choklad i alla dess former samt för den äldre delen av befolkningen allt mer alkohol.

Resultatet blir att medelvikten på oss svenskar går upp. Ska man se USA som ett föregångsland, ser det inte så ljust ut. Där gör den energirika kosten att man kan se kärlförändringar på tonåringar! Kärlförändringar som med tiden kan ge blodproppar och blödningar, eller stroke som det heter idag. Vanligtvis har riskgruppen legat hos personer som är 50+, men med dagens energiintag kryper risken ner rejält i åldrarna.

Oavsett vilken form av energi du äter, ska du bara få i dig ca 2000 kalorier per dygn. Normalt sett fördelas energiintaget mellan kolhydrater, fett och protein. De kostråd vi vuxit upp med, den s.k. tallriksmodellen ger ca 50% kolhydrater(kcal). 30 % fett och 20 % protein

1g kolydrater och 1 g protein innehåller ca 4 Kcal och fett ca 9 kcal.

En vettig diet bör innehålla en mindre mängd kalorier än det normala intaget och sannolikt är det vettigt att fördela intaget på alla tre energiformerna.

Den bästa dieten är att ha koll på sitt kaloriintag i kombination med motion. Sedan tror jag att kroppen mår bäst av en kombinerad kost där vi får i oss lämpliga mängder av de tre energislagen.

Vad är ett land?

En stat kan vara organiserad på flera olika sätt. En traditionell indelning är att klassificera stater antingen som monarkier eller republiker, beroende på vilken titel och vilken makt statschefen har. Monarkier kan underordnas i bland annat kejsardömen, kungadömen, furstendömen, och emirat.

Ett synsätt som vunnit terräng under 1900-talet är att indela stater i demokratier eller diktaturer beroende på graden av:

• politisk representation i lagstiftande organ,

• politisk jämlikhet och rösträtt

• majoritetsbeslut

• samt demokratiska fri- och rättigheter (som de mänskliga rättigheterna).

 

Detta synsätt kan vara kontroversiellt, eftersom den västerländska demokratin inte globalt eller ideologiskt sett är vedertagen som den enda rätta formen, även om den är klart dominerande, åtminstone i västvärlden.

För att en stat skall kallas demokratisk förutsätts som regel i västvärlden att det finns ett flerpartisystem, medan enpartistater, som ibland av sina företrädare har kallats "folkdemokratier", vanligen uppfattas som diktaturer.

Ett utmärkande drag för en demokrati är att det är praktiskt möjligt för folket att byta ut de styrande på ett fredligt sätt genom allmänna val.

Hur många länder finns det?

Sedan senare delen av 1800-talet har praktiskt taget allt beboeligt land i världen styckats upp i stater. Före dess var stora områden utan anspråk eller obebodda, eller befolkat av nomader utan en organiserad stat.

För närvarande finns mer än 200 politiska sammanslutningar som antingen gör anspråk på att vara eller är erkända som stater. 193 stater är fullvärdiga medlemmar av Förenta nationerna, och 194 brukar ofta anges som antal för hur många stater som finns i världen. Bortsett från de 193 medlemsstaterna, räknar FN Vatikanstaten som en stat, som inte har rösträtt i FN, utan enbart har observatörstatus, dock av egen vilja. Vatikanstatens självständighet är dock sedan 1929 internationellt erkänd; den har dessutom auktoritet över bland annat Italien i religiösa frågor.

En intressant detalj är att det finns fler än dessa 200 stater som gör anspråk på att erkännas som stat. Australien har en lista på inte mindre än 240 länder och handelspartner. Och som kuriosa har det internationella fotbollförbundet FIFA, 208 medlemsländer!

Källa: Wikipedia

Kropssklockan och klimatet? - fakta bakom 10 säkra sätt att bli arg och fet

- Kroppen vill helst ha mat på regelbundna tider.
- Den vill ha lika mycket mat som vi förbränner.
- Kroppen vill ha ett lagom förråd med fett för att klara av svält.
- Kroppen vill veta när maten kommer, så att den kan bemöta den kemiska
  kaskaden av näringsämnen med hjälp av hormoner och ensymer.
- Kroppen vill helst inte ha mat nattetid eftersom kroppsklockan säger ifrån:
  ät på dagen och fasta under natten.


Fel på kroppsklockan får magen i otakt

Varför är man så trött på måndag morgon? Svaret är att kroppens klocka ändrar sig under helgen. De flesta av oss önskar nog att dygnet hade fler timmar. Det gör också kroppen om den får fritt spelrum, utan klocka, och om den isoleras från andra tidsgivare som ljus, mörker, radio och TV.

Under helg och semester släpper vi loss vår dygnsrytm som annars tvingas in i en 24.timmarsdygn. Vi senarelägger vår sömn och sover till vi vaknar av oss själva.

En påminnelse om kroppsklockan kanske kommer när man reser över tidszonerna, när jetlagen slår till. Kroppen kommer i otakt, man får sömnproblem, sänkt prestationsförmåga och oro i magen.

Vi är beroende av kroppsklockan för vår överlevnad. Sömnen behövs för att reparera kropp och själ. Den som inte sover dör så småningom.

Omgivningen hjälper oss att ställa kroppsklockan, främst genom växlingen mellan ljus och mörker. Om vi isolerar oss från omvärlden fortsätter klockan at ticka – men i ett annat tempo. Den går då annorlunda i förhållande till armbandsuret och kalendern. Man skapar oftast en sömnaktivitetscykel som är längre än 24 timmar.

Ju mer kvällsmänniska man är, desto längre eget dygn skapar man. De flesta skapar en cykel som är 25 timmar, en del ändå upp till 28 timmar.

Människan är diurnal, d.v.s. född att vara dagaktiv. Vi har dåligt mörkerseende. Vår dygnsrytm vill styra oss till att vara vakna, aktiva, ätande under dagen. På natten skall vi sova och fasta. Människan äter diskontinuerligt, men förbränner energi kontinuerligt.

Dagsljuset Påverkar

Vi mår bäst när vår inre klocka stämmer någorlunda överens med omvärldens förändringar i ljus, mörker och aktivitet. Starkast påverkan utövar växlingen mellan ljus och mörker. Det är främst dagsljuset som påverkar den inre klockan.

Höstmörkret, bristen på ljus, påverkar hormonerna. Framförallt spelar hormonet melatonin en viktig roll. Det produceras av Tallkottkörteln och verkar vara viktigt för att ställa vår inre klocka. Melatonin insöndras mellan kväll och morgon när dagsljuset är frånvarande. Melatonin gör oss också dåsiga och mer inaktiva på vintern, eftersom nivåerna ligger högre under hela dygnet. En promenad i dagsljus gör oss piggare än vad tröstätande gör.

Kroppsklockan har två viktiga funktioner. Först möjliggör den för kroppen att regelbundet växla mellan aktivitet och sömn. Många skulle bränna ut sig i jakt på pengar och nöjen om de inte tvingades att sova och därmed återhämta sig. Många lever nog ändå med kronisk sömnskuld i jakt på upplevelser på upplevelser dygnet runt. Klockans andra funktion är att förbereda kroppen för de olika faserna. Under kvällen minskar aktivitetshormonet adrenalin ”blodtryck och kroppstemperaturen sänks”. Melatoninet insöndras och vi blir dåsiga. Om morgonen, från bottennivån vid femtiden och framåt, sker mosatsen, temperaturen stiger och om vi får vakna spontant är vi redo för dagens aktiviteter. Om vi däremot tvingas upp för tidigt i dagsrytmen, kan det ta ett par timmar innan vi når full funktionsförmåga. Man lever med andra ord farligt under natten och under tidig morgon: både hos doktorn, i flygplanet och på vägarna.

Tjockast i Norr

Årstiderna påverkar tidpunkter för sådd, blomning och skörd, men även för brunst och födelse. Tork, regn och köld påverkar tillgången på mat. Förr var vi tvungna att lagra i matförråd och kroppsfett för att klara svältperioder. Idag har många av oss ett överflöd av mat året om. Trots detta fortsätter kroppsklockan envist at styra oss till att bunkra upp inför svält.

Vi vet att blodfetter och fettdepåer ökar om hösten hos däggdjuren i norr. Gäller detsamma för människan? Många av oss går upp i vikt under höst och vinter. Norrlänningar väger i genomsnitt mer än vad svenskar mer söderut gör. Vissa har turen, eller är målmedvetna nog, att gå ned under vår och sommar. Andra lägger på lager på lager fett. Julbord, mat vid fel tidpunkt och oregelbundna matvanor påskyndar processen.

Olivoljan en myt?

Vid Medelhavet finns inte samma årstidsvariationer i dagsljus och man heller inte samma problem med hjärtkärlsjukdom och höga blodfetter. Olivolja eller smör kanske inte spelar så stor roll? Kanske är mörkret boven i blodfettsdramat?

Temperaturen betyder mer än man tror för aptitregleringen – vid feber, under varma dagar och i ett varmt klimat tappar man matlusten. Man vill ha energifattig mat, rik på vatten: grönsaker, frukt och när man dricker alkohol är den utspädd, t.ex. vin. I ett kallt klimat vill man ha mer energirik mat och mindre utspädd alkohol, t.ex. starksprit.

Kompisen, klockan eller magen? Handen på magen, vad bestämmer när du äter? Är det tidsbrist, aptitretande dofter eller påtvingad affärslunch? Om kroppen själv får bestämma så är det snarare årstider, energiförbränning och fas i dygnsrytmen som avgör.

Kroppen vill helst ha mat på regelbundna tider. Den vill ha lika mycket mat som vi förbränner. Kroppen vill ha ett lagom förråd med fett för att klara av svält. Kroppen vill veta när maten kommer, så att den kan bemöta den kemiska kaskaden av näringsämnen med hjälp av hormoner och ensymer. Kroppen vill helst inte ha mat nattetid eftersom kroppsklockan säger ifrån: ät på dagen och fasta under natten.

Olika hormoner påverkar vilken typ av mat man känner för, när på dygnet man vill äta och hur mätt man blir.

Det händer olika saker i kroppen vid olika tidpunkter på dygnet, förändringar som påverkar vårt behov av att äta. Efter några timmars nattsömn är energin från kvällens sista måltid förbrukad.

En stor mängd Kortisol insöndras vid tretiden på morgonen för att få bukt med blodsockret i takt med att glykogenförrådet i lever och muskler går åt. Kortisol gör att vi bildar nytt glukos från aminosyror vilka tas från protein i kroppens muskler och vävnader, och vi kan använda fettsyror för att håla kroppstemperatur och ämnesomsättning igång.

På morgonen vaknar du tom i magen after nattes sömn och fasta. Det lilla glykogenförrådet i lever och muskler är ganska tomt. Du har fortfarande ganska höga nivåer av Kortisol i blodet vid den tiden på dagen.

Fett på kvällskvisten.

De lägre nivåerna av seratonin späder på behovet av kolhydrater. Du äter kolhydrater från mjölk, juice, bröd, flinger eller gröt till frukost. Hormonet insulin stiger på morgonen, som en funktion av dygnsrytmen. Mer insulin frisätts när du äter. Kortisol och insulin gör tillsammans att kroppen går in i en anabol uppbyggnadsfas. Du fyller på korttidsförrådet av bränsle i lever och muskler, lagrar in kemisk energi som gått förlorat vid nybildandet av blodsocker under sömnen.

På dagen ökat suget att äta protein, medan lusten att äta fett blir allt starkare fram emot kvällen. Dalanin heter hormonet som inverkar på detta.

Dygnet och årstidens rytm i ljus, mörker och temperatur påverkar således våra ätvanor, kroppens energireglering och därmed också vår kroppsvikt.

10 säkra sätt att bli arg och fet (10)

10. Undvik fysisk aktivitet.

När du rör på dig frisätts glukos och fettsyror som bränsle och hungersignalerna dämpas. Ökad kroppstemperatur ger sänkt aptit. Genom att inte röra på sig hjälper man kroppen att lagra fett.

10 säkra sätt att bli arg och fet (9)

9. Se till att ha ett dagligt överintag av kalorier

Ät mer än du förbränner! När du är uppe i 6000 extra kalorier har du bildat ett kilo fettväv. Sisådär 100 extra kalorier per dag i två månader räcker. 100 kalorier motsvarar antingen 2 dl starköl, 1,5 dl vin, 2 läsk, 1 msk matolja eller 50g chokladpudding.

10 säkra sätt att bli arg och fet (8)

8. Ät mycket på hösten och vintern

Låt kroppen tro at den behöver lagra in energi när dagsljuset krymper och att kyla, svält och nöd väntar. Ge efter för dåsigheten som kommer med minskad solinstrålning och softa istället för att röra på dig! Späd på med rejält med julmat över helgerna. Garanterat lyckas du lagra in något/några kilon som blir svåra att svälta bort nästa år.

Tork, regn och köld påverkar tillgången på mat. Förr var vi tvungna att lagra i matförråd och kroppsfett för att klara svältperioder. Idag har många av oss ett överflöd av mat året om. Trots detta fortsätter kroppsklockan envist at styra oss till att bunkra upp inför svält.

Vi vet att blodfetter och fettdepåer ökar om hösten hos däggdjuren i norr. Gäller detsamma för människan? Många av oss går upp i vikt under höst och vinter. Norrlänningar väger i genomsnitt mer än vad svenskar mer söderut gör. Vissa har turen, eller är målmedvetna nog, att gå ned under vår och sommar. Andra lägger på lager på lager fett. Julbord, mat vid fel tidpunkt och oregelbundna matvanor påskyndar processen.

10 säkra sätt att bli arg och fet (7)

7. Tro att du förbränner fett genom att hoppa över måltider.

Jo du börjar förbränna inlagrat fett om du hoppar över mat i mer än nio timmar.

Hoppar du över mat inom 9 timmar tar inte kroppen energi från inlagrat fett utan utnyttjar kolhydrater från lever och protein från kroppens vävnader i första hand. När du sedan hoppat över en måltid är risken stor att du är extra hungrig och käkar för mycket vid nästa.

10 säkra sätt att bli arg och fet (6)

6. Ät oregelbundet

Då blir kroppen förvirrad och ökar på enzymerna som lagrar in kroppsfet. Man vet ju aldrig när maten kommer nästa gång. Genom att äta oregelbundet blir du också mer argsint och distraherad eftersom kroppen sätter fodersök före allt annat.

10 säkra sätt att bli arg och fet (5)

5. Småät hela tiden

Att äta många små måltider om dagen grundar för viktökning.

Visst kan du sprida ut ätandet hur många gånger som helst över dagen, men då gäller det att äta lika mycket kalorier som om du äter tre ggr om dagen.

Och det är det vi sällan klarar av.

För att känna sig mätt, måste man först känna sig hungrig. Men äter du ofta sätts mättnadssignalerna ur spel eftersom man inte hinner uppnå ett riktigt hungertillstånd mellan måltiderna.

Äter du ofta uppnår du inte samma mättnadskänsla som när du äter sällan. Risken är då stor att man lassar in lite extra och kommer därför att äta mycket mer än om du äter dig lagom mätt vid regelbundna tider.

10 säkra sätt att bli arg och fet (4)

4. Hoppa över frukosten.

Kroppen behöver fylla på förråden av kolhydrater efter sömn. Att hoppa över frukosten är tvärtemot vad kroppen är inställd på. Då kroppen är inställd på att ta in och lagra kolhydrater har den svårt att ställa om och börja förbränna effektivt på förmiddagen.

10 säkra sätt att bli arg och fet (3)

3. Ät på natten

På natten är kroppens ämnesomsättning inställd på att förbränna inlagrad energi istället för att fylla på förrådet. Det finns mycket som talar för att du kan hjälpa till att höja halten farliga blodfetter och öka vikten genom att äta på natten.

10 säkra sätt att bli arg och fet (2)

2. Ladda in en jättemåltid sent på kvällen

På kvällen sjunker kroppens ämnesomsättning och energiförbränning. En rejäl måltid hindrar effektivt kroppens vilja att förbränna lagrat kroppsfett under natten.

10 säkra sätt att bli arg och fet (1)

1. Sov oregelbundet

Sov för lite och sedan gärna en stund på dagen. Då kommer kroppens rytm i otakt. Du blir garanterat trött och arg och tröstäter gärna för att bli pigg. Sömnskuld gör dig desssutom lite lätt korkad

Vi är beroende av kroppsklockan för vår överlevnad. Sömnen behövs för att reparera kropp och själ. Den som inte sover dör så småningom.

Omgivningen hjälper oss att ställa kroppsklockan, främst genom växlingen mellan ljus och mörker. Om vi isolerar oss från omvärlden fortsätter klockan att ticka – men i ett annat tempo. Den går annorlunda i förhållande till armbandsuret och kalendern. Man skapar oftast en sömnaktivitetscykel som är längre än 24 timmar.

Ju mer kvällsmänniska man är, desto längre dygn skapar man. De flest skapa en cykel som är 25 timmar, en del ändå upp till 28 timmar.

Människan är diurnal, dvs född att vara dagaktiv. Vi har dåligt mörkerseende. Vår dygnsrytm vill styra oss till att vara vakna, aktiva, ätande under dagen. På natten skall vi sova och fasta.

 

 
Läs mer bl.a. på http://www.vetenskaphalsa.se/den-biologiska-klockan/

Hur gör man plast?

Totalt går åtta procent av världens olja till plasttillverkning, och bara fem procent av plasten återvinns. Det mesta begravs som markfyllnad med risken att plasten ligger i årtionden och läcker giftiga kemikalier till grundvattnet. Mindre än 0,2 procent av dagens plaster är biologiskt nedbrytbara och det finns få anläggningar som komposterar ”bioplaster” tillverkade av majs eller annat spannmål.

Enorma mängder dumpas också i havet. Detta och andra effekter beskrivs detaljerat i Royal Societys rapport ”Plaster, miljön och människors hälsa”.

Det finns dock enkla lösningar. Australien, Irland, Italien, Taiwan och Sydafrika leder en internationell rörelse för att undvika eller förbjuda plastpåsar. Sedan 2002, då Irland införde en 15-cents ”plastskatt” har användandet av plastpåsar minskat med 90 procent och skatteintäkterna har finansierat återvinningsprogram. Ledaren för FN:s miljöprogram har begärt ett globalt förbud för tunna plastpåsar.

Hur mycket plast tillverkas i Världen?

Detta år kommer det att tillverkas minst 300 miljoner ton plast i världen. Det motsvarar vikten av 800 Empire State Building. Sedan millennieskiftet har det producerats nästan lika mycket plast som under andra halvan av 1900-talet.

En tredjedel av all plast används i förpackningar som rivs upp och kastas. Kassar och flaskor kommer inom kort att finnas vart man än vänder sig. Över hela världen delas mer än en miljard plastkassar ut till konsumenter varje dag.

I USA kastas 3,5 miljarder kilo förpackningar varje år, till en kostnad av fyra miljarder dollar för återförsäljare och kunder. Det petroleum som varje år används bara för att tillverka plastflaskor skulle kunna driva en miljon bilar i ett år. Eller allra helt inte förbrukas alls!!

En hel del av plasten slängs och tar enormt lång tid att bryta ner i naturen. En stor del eldas och skapar energi för uppvärmning av hus etc. Men då frigörs också all det fossila CO2 som kommer via oljan som man tillverkar plast av. Mest kass alltså!

Det är kanske därför det heter plastKASSe?

Varför blir inte mörka människor ljusa när de flyttar till Norden?

Männsikan var ursprungligen mörk. Den förändring till ljusare hy som skett på människor som vandrade ut från Afrika till Europa och Västasien har tagit ca 100 000 år. Om vi räknar grovt att en generation är ca 25 år , dvs från en människa föds till han/hon själv får barn, så pratar vi om en förändring som tagit 4 000 generationer!!

Om du läste gårdagens blogg så vet du att det sannolikt blir så att de mörka människor som flyttat till Norden också kommer att bli ljusare och ljusare för varje generation. Den mörka hudfärgen skyddar ju effektivt mot solljus och här i Norden där det är väsentligt mer ont om det än runt ekvatorn, får en mörk människa svårare att tillgodogöra sig Vitamin D. Det anses ju vara anledningen varför den Europeiska/Västasiatiska gruppen över huvud taget blivit ljusare efter utvandringen från Afrika.

Varför har människor olika hudfäg?

Hur kommer det sig att det naturliga urvalet givit människan olika hudfärg i olika delar av världen?

-Solstrålningens styrka på olika breddgrader i kombination med vad vi ursprungligen ätit!

Anledningen till att vi över huvud taget behöver pigment(melanin) i huden är det fångar upp solens UV-strålning. Därmed skyddas vårt DNA och andra molekyler i cellerna från att skadas.

Allt tyder på att människan i begynnelsen hade mycket melanin och därmed mörk hud och att somliga folkgrupper utvecklat ljusare hy som en anpassning till nya miljöer.

Forskarna tror att nyckelfaktorn till att vissa delar av mäskligheten är ljusare än andra är vårt behov av vitamin D. Den färdiga varianten av vitamin D finns nämligen i stor mängd i den kost man tror att jägare och samlare åt. Men människor som huvudsakligen lever på spannmål (som t.e.x. vi i Europa) får bara ett förstadium till vitamin D som omvandlas till det färdiga vitaminet av just UV-ljus.

Eftersom mörkt pigment skyddar mot UV-ljuset får en färgad människa som huvudsakligen äter spannmål och lever i solfattig miljö i sig för lite D-vitamin.

Man tror alltså att jordbrukande folk har utsatts för en selektion att pressa tillbaka melanin-mängden till precis den nivå som gör det möjligt att bilda tillräckligt mycket vitamin D även under vintern. Eftersom solskenet avtar med avståndet till ekvatorn har därför spannmålsätande folk blivit allt ljusare, ju längre från ekvatorn de bosatt sig.

Världens värsta miljöbovar?

Här uppe till höger kan du se de 10 länder som släpper ut mest CO2 till atmosfären i år. I realtid! Nedanför den ser du också vilka energislag som används mest. Också i realtid. Jag känner en viss uppgivenhet när jag ser dessa tabeller. USA, Kina och Indien står för nära hälften av alla CO2-utsläpp till atmosfären. Hur tror det det ser ut med andra utsläpp till atmosfär och vatten????

Internet värre miljöbov än all direktreklam

Internet lämnar tydliga miljöspår.

På Youtube visas dagligen 2 miljarder filmklipp som varje dag genererar 4 000 ton koldioxid.

Serverhallar runtom i världen står för 2 procent av jordens koldioxidutsläpp, lika mycket som hela flygtrafiken.

En hemmadator bidrar med 2 procent av hushållets årliga koldioxidutsläpp medan den post ett hushåll får utgör endast 0,1 procent.

Internet lika stor miljöbov som jordens hela flygindustri

Saker du tror du visste del 1.

OBS. För alla som följt den här bloggen hoppas jag att det står klat att jag värnar om miljön och ett uthålligt utnyttjande av våra naturresurser. Jordens resurser uttöms allt snabbare och det är ett nästan ogreppbart problem.

Samtidigt kan man läsa i svensk press om hur sveriges näringsliv uttömmer/skövlar landets naturresurser.  Då vill jag bara påpeka att Sverige i ALLA avseenden är det landet på Jorden som bedriver industriell verksamhet så miljövänligt det går i förhållande till behovet av att ha ett fungerande näringsliv.

Hej alla idealistiska miljödrömmare, som sprider sina budskap på nätet. Jordens alla serverhallar som skickar omkring våra meddelanden och håller ordning på alla filmklipp står för 2 % av jordens CO2 utsläpp(alltså den el som behövs att driva dessa servrar konsumerar motsvararnde mängd CO2).

Det verkar inte mycket svarar en facebookaktiv miljöknutte

Men det motsvarar lika mycket CO2 som världens flygindustrin spyr ut varje år

Häng med mig på min nästa resa till Algeriet, Egypten, Indien, Kina, Mexico, Brasilien, USA m.fl. så förstår du kanske bättre att alla diskussioner vi har här hemma om miljön är viktiga, men småpotatis mot vad som verkligen behöver göras för att vi ska klara människans fortlevnad på klotet.

Varför heter det "Grön av avund"?

Du som läser det här vet kanske redan, men jag får avslöja mina bristande kunskaper i religionshistoria. Det jag funnit tyckte jag var intressant och hoppas du gör det också..

Avund är en av de sju dödssynderna inom katolicismen och var under medeltiden det viktigaste rättesnöret efter de tio budorden.

Varje dödsynd representeras av en färg och ett antal djur. Dessutom fanns det en grundläggande straff för var och en av synderna.  

Vet inte om jag eller konstnären som målat figurerna ovan, är färgblinda men listan nedan stämmer inte till 100%

Högmod = Violett.
Girighet = Gul.

Vällust = Blå.
Avund = Grön.
Frosseri = Orange
Vrede = Röd.
Lättja = Ljusblå.

Högmod = Häst, åsna och påfågel.

Girighet = Groda.

Vällust = Ko, tjur, tupp eller get.

Avund = Hund eller get.

Frosseri = Gris.

Vrede = Tjur.

Lättja = Get eller åsna(åsna igen-inte snällt)

Som en kommentar till straffen nedan, är det väl bra att de inte tillämpas idag. Eller hur?

Högmod - att rådbråkas(krossa lemmarna)

Girighet - att sitta i en kittel med kokande olja.(fondue)

Vällust - att bli insmord i eld och svavel(var får man tag på svavlet?)

Avund - att sitta i iskallt vatten

Frosseri - att äta råttor, paddor och ormar

Vrede - att styckas levande

Lättja - att kastas i en ormgrop

-Ja ganska grymt som grisen sa.

Varför heter det röka som en borstbindare?

Det finns källor som säger att det på Luntmakargatan i Stockholm för ca 150 år sen fanns ett hantverkarhus, där lärlingar tränades i sina blivande yrken. Längst ner höll sotarna till, på första våningen snickarna, på andra gelbgjutarna(mässingsgjutare), på tredje kittelflickarna(jobbade med att förtenna kopparkärl), på fjärde repslagarna och högst upp, på femte våningen, höll borstbindarna till.

En gång varannan timme hade alla lärlingar tio minuters rast. De flesta skyndade sig ut på gatan för att ta ett bloss, och det gällde att utnyttja minuterna. Eftersom borstbindarna hade längst ner till gatan, var det extra stressigt för dem, och de tvingades röka snabbt och intensivt för att hinna tillbaka efter sin rast. Därifrån ska uttrycket "Att röka som en borstbindare" komma.

Källa: Wikipedia

Vad gör att träden börjar invintra på hösten?

Till skillnad från att uppvaknandet på våren styrs av temperaturen, så är det en allt kortare dagslängd på hösten som får de allra flesta träden att börja invintra.

Det är ju otroligt fiffigt. För att fotosyntes, tillväxt och vattentransport ska komma igång på våren är det temperaturen som styr. Det kan vara tillräckligt ljust, men utan värme går de mekaniska rörelserna och kemiska reaktionerna för långsamt. På hösten, med mindre och mindre dagsljus blir fotosyntesen ineffektiv och därför vintrar trädet in sig i tid, innan temperaturen blivit för låg.

Vad får träden att vakna på våren?

För de allra flesta trädslag som växer i Sverige är det värmen som avgör när aktiviteten i träden sätter igång. Man skulle kunna tro att det är ljuset, men för alla trädslag utom Boken är det dagsmedeltemperaturen som styr uppvaknandet.

Det krävs en viss lufttemperatur för att knopparna ska börja spricka upp och naturligtvis kan det inte vara för kallt i marken heller för träden behöver ju vatten och i det lösta mineraler för att tillväxten ska fungera.

Bokträden däremot, de sätter igång när längden på dagen kommit upp i en viss tid. Det är en av anledningarna att boken inte spridit sig särskilt långt norrut i landet för där kan dagarna vara tillräckligt långa, men nätterna alldeles för frostrika för att den ska klara sig.

Är olja nyttigare än smör och margarin?

Ja ur ett visst perspektiv, nej ur ett annat. Det beror på hur oljan används. Och kom ihåg; olja är fetare, innehåller mer energi,  än både smör och margarin.

Under hela min uppväxt har jag fått lära mig att inte äta för mycket eller för lite av något. Jag tycker att det är ett jättesmart synsätt, men för de flesta av oss mycket svårt att klara av.

Därför lägger vi på hullet och börjar så smått avvika från gängse idealbild att vi ska vara smärta, vältränade, rosiga om kinderna och ha slät hy. Det är då alla kostråd finner en marknad.

                                      

Det här med ensidiga kostråd som att vi bara ska äta fet mat, bara äta mat med långsamma kolhydrater, bara äta vegetabilsikt fett etc. är sannolikt förkastligt och gör mer skada än nytta. Människan är ju i grunden allätare, och tål därför att äta det mesta.

 

Men visst mår vi bäst av en balanserad kost. Kan vi sedan kombinera den med lite lagom vardagsmotion är vi nära optimum.
 

Men nu till dagens ämne; olja. En självklarhet för de flesta är att matoljorna är fetare än smör och margarin. Men inte för alla. Jag hade en arbetskamrat som skulle banta genom att ersätta smöret med olivolja!

100 gram matolja innehåller 100 % fett och ca 880 kilokalorier(kcal). 100 g smör och margarin innehller 80% fett och lite drygt 700 kcal. Resten är av naturliga skäl vatten. Äter du lika stor mängd olja som smör, får du i dig väsentligt mer kalorier. Möjligen blir du nyttigare fet än om du bara äter smör.

Sedan är det en hel vetenskap med alla dessa olika sorters oljor. Kallpressade är naturligt utvunna ur olika delar av växtriket. Andra är kemiskt utvunna, där det mesta av näring och hälsosamma effekter försvinner under processen.

En del oljor tål värme, medan andra blir rent hälsofarliga av att hettas upp. Detsamma gäller också smör och margarin, som inte heller tål värme särskilt bra. Matoljorna innehåller i olika grad de mer nyttiga fleromättade fettsysrorna såsom Omega-3 och Omega-6. De skapar bättre balans på våra kolesterolvärden mm.

Stek i värmetåliga oljor som raps-, oliv- eller solrosolja OCH lite smör. Då får du fin stekyta, lite smörsmak och det nötiga ur oljan.

Fräsa grönsaker i olja eller smör förvandlar en supernyttig produkt till en halvnyttig. Många grönsaker suger upp fett mkt bra och blir rena kaloribomber. Eftersom vi gillar fett upplevs en smör- eller oljefräst godare än en kokt.

Vad du borde veta om vapenexport

Sverige är sannolikt ett av Världens bästa länder att leva i. Visst har vi lite fördomar och är lite smygrasistiska ibland, men det är en mild västanfläkt jämfört med andra länder. Sverige är ett land med ett liberalt och tolerant folk som hellre löser konflikter med argumentation än med knytnävar.

Samtidigt är Sverige en av Världens största exportör av krigsmateriel, räknat per invånarantal.

Och så har Sverige en regering som ägnar delar av sin tid att bedriva utrikespolitik där man får en brutal inblick i allt elände som förhärskar i stora delar av Världen.

Då har vi ett liberalt folk som ägnar stor kraft att debattera hur många vargar vi ska ha i landet, eller om vi ska jobba till 67 eller 70.

I en stor del av Världen jagar befolkningen fortfarande mat för dagen, blir fängslade för sina åsikter eller sin etniska bakgrund, kvinnorna saknar några som helst rättigheter mm mm.

Sveriges välstånd bygger på vår exportindustri. Den är till största del värdeskapande och till vissa delar  mycket miljövänlig. Sedan har vi en väldigt lönsam, och i teknisk världsklass, vapenindustri. Som främst säljer vapen till länder som ska ha dem till att försvara sitt eget land.....

Vapen används i första hand till att skada, lemlästa eller i värsta fall döda fienden. Slutanvändningen, som det så fint kallas, är allt annat än värdeskapande. Men vi svenskar står demokratiskt bakom denna affärsgren men står med förvåningens finger i häpnadets mun när vi får reda på att vapenindustrin varit inblandad i lite affärer i gråzonen.

Vad gör vi då? Jo vi sparkar försvarsministern och tar in en ny och så är allt frid och fröjd igen.

När är "I modern tid"

Jag fick en utmanande fråga från "Hälsingepappan" hur man kan slänga sig med uttrycket "i modern tid" utan att verka korkad(förresten, vad kommer uttrycket att vara korkad från?)

Begreppet "I modern tid" kan man förledas tro att det rör sig om från det att tonåringen blev tonåring och de tre år som gått sedan dess. Det är dock fel.

Som referens till nedanstående resonemang kan vi tänka på att jordklotet är 4600 miljoner år gammalt

Tidig modern tid sträcker sig från någon gång under 1400-talet, då renässansen var igång i delar av Europa, till mitten/slutet 1700-talet då upplysningstiden kom igång.

Modern tid räknar man någon gång från upplysningstiden/början 1800-talet till nutid.

Det vill säga att allt som hänt sedan vi åt potatisgröt på trätallrikar, Napoleon, guldruschen i USA, den industriella revolutionen, Världskrig, bilen, elen, vaccinet, rakapparaten, pacemakern, miniräknaren, datorn, bakmaskinen, Iphonen och så vidare har skett i modern tid.

Du som läser det här har levt hela livet i moderrn tid, och om du är tonåring är det så konstigt att det har dina föräldrar gjort också :-)

Vad betyder "av samma skrot och korn"?

Från början skapades mynt av två huvudingredienser; skrot och korn. Skrot är den metall man legererat med(ganska ofta koppar) och korn är ädelmetallen i myntet(oftast guld eller silver). Mängden korn, eller finhalten, skapade myntets värde.

Två mynt med samma mängd skrot och korn har alltså samma värde. Talesättet har sedan spridit sig till att oftast handla om människor av samma skrot och korn. Uttrycket används inte alltid i positiv mening utan snarare tvärtom.

Hört talas om Belsebub?

Filistéerna, ett av ursprungen till palestinierna har inte dragit jämt med hebréerna sedan urminnes tider.

Beelzebub, på svenska Belsebub, var i hebreisk mytologi en utveckling av Baalzebul och en av den sammansatta guden Baals (Bael) gestalter.

Beelzebub tillbads i Kanaan av filistéerna då hebréerna trängde in i landet. Då skulle nya kvastar sopa och  Beelzebub ansågs vara en av många falska gudomar. Fortfarande idag kan man höra människor använda Beelzebubs namn som namn på Satan.

Vill du gräva ner dig ytterligare i saken kan du läsa mer på Wikipedia

Filisteerna och hur fördomar föds

Inte undra på att det bråkas som det gör på vissa delar i Världen. Läs nedanstående så ser du.

Filistéer var ett forntida folk i Palestina. Det anses att filistéerna var ett av sjöfolken som vid slutet av bronsåldern bosatte sig utmed Palestinas västkust från Gaza och norrut.

Deras forntida namn, peleset, är ursprunget till namnet Palestina. P och F uttalas på samma sätt i hebreiskan. Vidare ansågs filistéerna av israeliterna vara ett småborgerligt folk, vilket har givit "filistéer" sin negativa innebörd. Ordet filister betyder bracka och kommer eventuellt av filisté.

I Gamla Testamentet berättas att filistéerna under försök att expandera sitt område stötte på israelitiska stammar, tills Saul och slutligen David besegrade dem. Filistéernas förnämsta gudar var Beelzebub, Astarte och Dagon

Mer om Belzebub senare

Vad betyder "kreti och pleti"?

Kreti och pleti är historiskt en ganska föraktlig beteckning för allehanda löst folk, den breda allmänheten, vem som helst.

Eller som det står i Nordisk Familjebok, (denna säregna källa av allehande rasisitiska teorier): ”personer utan börd, bildning eller samhällsställning.”


Kreti och pleti har hebreiskt ursprung och var i äldre bibelöversättningar en benämning på två utländska folkslag i kung Davids livvakt, keretéer och peletéer.

I Karl XII:s bibel står det i Andra Samuelsboken 8:18: "Benaja, Jojada son, var öfver Crethi och Plethi…”

I Bibel 2000 står det på motsvarande ställe: ”Benaja, Jojadas son, förde befälet över kereteerna och peleteerna”. Kereteerna och peleteerna var troligen filisteiska.

Så är det

Hur mycket energi i kolhydrater, fett och proteiner?

I den allmänna jakten på rikedom uppfinns det hela tiden nya dieter som ska göra oss smala och lyckliga. (Som om det vore svaret?). Några vill att vi ska äta ett överskott av fett på bekostnad av kolhydrater, andra vill attt vi ska äta långsamma kolhydrater och andra tycker att vi ska mosa i oss mycket proteiner, gärna i kombination med fett, men inga kolhydrater.

Men vad handlar det om egentligen? Kolhydrater, Proteiner och Fett är all tre energikällor, men också viktiga för att bygga och underhålla cellerna i vår kropp. Kolhydrater är först och främst en energikälla, men hjälper också till att bygga celler. Fett är också primärt en energikälla, men är också en viktig beståndsdel i våra celler. Protein kan man väl säga, är först och främst en byggsten för våra celler, men också en energikälla vid brist på kolhydrater eller fett. När man magrar och bara är skinn och ben, har kroppet också förbrännt proteinet i musklerna till energi.

Vi ska under normal belastning ha i oss ca 1600 kilokalorier(kcal) per dygn. Då spelar det inte så stor roll vilket energislag vi väljer att använda. Men använder vi bara ett energislag allt för ensidigt kommer vi att få bristsymptom i avsaknad av de andra. Framförallt om vi ersätter allt för mycket långsamma kolhydrater som stärkelse med fett kommer kroppen att sakna de fibrer som vanligtvis finns som en bonus i stärkelserik mat som grönsaker.

1g kolhydrater = 4kcal, 1g fett = 9 kcal, 1g protein = 4 kcal.

Fet är absolut mest energirikt och antagligen svårast att reglera mängden på för att inte få i sig för mycket.

Äter vi en normal balanserad kost är chansen stor att vi får i oss lagom mängd av alla energikällor, minskar risken för bristsymptom och får i oss tillräckligt med fibrer för att hålla matsmätningssystemet i gott trim.

Mitt råd: Skippa dieterna och ät enligt tallriksmodellen. Tänk igenom vad du äter mellan målen, så att det kompletterar kosten och inte bidrar till för högt intag av snabba kolhudrater eller fett.

OBS. För de över 20 som läser den här bloggen kan jag bara meddela att 1g ren alkohol innehåller 9 kcal! En stor stark förbränner man genom 3 km rask promenad. Så om du tänker ta ett par glas i helgen, blir det bara löjligt att samtidigt gå på någon diet.

Nötter frön och mandlar är goda och feta

Har du hört talas om oljelampor? De användes under antiken för att ha något att lysa med i mörkret helt enkelt. Tror du att de fylldes med fossil olja som man borrat efter. O nej, i oljelamporna användes olivolja, solrosolja etc. Så energirikt att det går att elda med.

Några exempel på energirika frön, nötter och mandlar nedan. kcal/100gram

Solrosfrön - 560
Jordnötter torkade – 587
Cashewnötter – 590

Sötmandel torkad – 609
Hasselnötter - 656
Pistaschnötter – 656
Valnötter – 669 

Ovanstående ingår ganska ofta i "nyttiga" nötblandningar som man kan köpa på affärerna.

Potatis - 78

100 gram är inte alls särskilt mycket så du kan alltså enkelt få i dig kcal motsvarande ett halvt kg potatis genom att ta en rejäl näve med nötter

En fullvuxen människa behöver ca 1500 - 2000 kcal per dag. En normal påse nötter innehåller oftast ca 250 gram dvs motsvarar nästan hela dagsbehovet av energi.