Leta i den här bloggen

torsdag 30 december 2010

Varför tappar inte barrträden barren på vintern?

Därför att ett barr är helt annorlunda än ett blad. Det har tjocka väggar, är bättre att behålla vätskenivån i cellerna mm. Om de tappat vätskenivån så kollapsar de inte just för att de är styva och klarar därför en torrperiod bättre än ett lövträd.

Barrträden släpper en hel årskull barr åt gången någon gång under året. Granen t.ex. släpper barren på senvintern. Det minns jag speciellt för min första skidtävling skedde i slutet av mars i Västerbotten och pappa hade vallat med klistervalla. Väldigt snyggt såg det ut under skidorna innan jag klev runt i barren. Skidorna gled inte en millimeter, utan jag fick gå runt den dryga kilometern. Det tog flera år innan jag uppskattade skidåkning igen.

Men hur klarar de sig från att frysa? Jo de sänker vattenmängden och höjer koncentrationen av både sockerarter och mineraler för att få en glykoleffekt, alltså för att sänka fryspunkten på vattnet.

Fiffigt som sagt

Hej

onsdag 29 december 2010

Varför tappar lövträden löven på hösten? Del III

För alla bladbärande träd och buskar är det alltså bättre att låta dessa solceller skrumpna ihop och lägga energin på att skapa nya bladanlag samt tömma växten på vatten för at förhindra förfrysning och cellsprängning. I områden på jorden där det inte är någon frostrisk är bladbärande växter gröna året om. De klarar några nätters frost och en total förlust av bladverket, men skulle kylan hålla i sig skulle de vara kaputt.

Hej

Varför tappar lövträden löven på hösten, Del II

Trots all nederbörd så är vintern en förhållandevis uttorkande årstid med mycket kall torr luft. Det går faktiskt att torka tvätt utomhus kalla, klara vinterdagar. Vattnet i plagget fryser och avdunstar sedan utan att passera flytande form. Vi har med andra ord ett ganska högt ångtryck på klädesplaggets yta och detsamma skulle gälla för bladen. Trädet skulle ha jobbigt att hålla kvar fukt och samtidigt inte kunna ta upp ny vätska (marken är ju frusen) med uttorkning som följd.

Hej

måndag 27 december 2010

Varför tappar lövträden löven på hösten? Del 1

När jag sitter här och tittar ut över skogarna och alla tomma lövträd som bara för en vecka sedan var fulla av färggranna blad,.slår det mig vad fiffig naturen är.

Men varför tappar lövträden sina löv?
Med vattenfyllda löv kvar på trädet skulle först  och främst cellerna sprängas, för vatten expanderar när det fryser. Trädet skulle kunna skydda sig mot detta genom att producera mängder med socker under tidig höst för att få en hög sockerhalt i cellerna som ger ett skydd som glykol i bilarnas kylarvätska. Att producera detta socker är uppenbarligen mer riskfyllt och energikrävande än att helt sonika stänga av all cellfunktionerna i bladen och låta dem trilla av.


Hej

lördag 25 december 2010

Klär ni bara granen en gång?

Hur många gånger klär ni granen egentligen? I vår familj blir det fler gånger om det är fler än famijeöverhuvudet som hjälper till. Mor i stugan, oavsett stuga tror jag, är ägaren av granprojektet. Julmusiken dunkar ut ur högtalarna; Bing Crosby, Frank Sinatra, Carola, Nat King Cole m.fl., alla kastar sig in i klädandet med stor entusiasm. I början när barnen var små hamnade naturligtvis alla grejor på den nedre tredjedelen och det såg ganska lustigt ut. Nu är pyntet mer jämnt fördelat om än på ett spontant och oorganiserat vis. I princip är alla ändå nöjda med resultatet. Alla utom projektägaren som står på avstånd och iakttar den klädda granen med rynkad panna. Det går några timmar eller ibland en hel natt och så vips ser granen ganska annorlunda ut. Tillrättalagd, med kulor och girlanger systematiskt uppsatta i fina mönster. Märkligt.

Hej

torsdag 23 december 2010

Hur ska julgranen skötas om?

Oj vad många intressanta tips det finns på nätet om hur man gör när man tar in granen för att få den att stå så länge som möjligt.


Gör så här: Skär ett nytt rakt snitt i rotänden på granen. Som ni säkert vet dricker granen vatten med de yttrersta årsringarna samt i viss utsträckning även barken, så det ska vara ett färskt snitt och oskadad bark runt hela rotsnittet. Sedan är det vatten som gäller och den dricker mycket de första dagarna. Så länge den har vatten och inte kådar igen i botten kan den stå hur länge som helst.


En sockerbit i vattnet? Tror inte det hjälper. Socker skapar granen i barren med hjälp av solljuset, men för traditionens skull kan man ju göra det ändå. Snarare skulle man mosa en vitamintablett med mycket mineralr och lägga i vattnet, men det är nog onödigt också.


Hej

fredag 17 december 2010

Tallens tillväxt är förprogrammerad

Visste ni att all information som krävs för att det ska bli ett nytt tallskott, med nya grenar och barr mm, redan finns färdigt och förberett i knopparna? Jo så är det, framförallt för tallen som inte har förmågan att skjuta nya skott under tillväxtsäsongen utan som sagt är förprogrammerad.


Alla celler är redan gjorda och ligger och väntar på att få sträcka ut i sin fulla storlek nästa år. Årets sommar har skapat förutsättningarna för nästa. Har det varit en riktigt bra växtsäsong har tallen förberett sig med många celler för att kunna utnyttja nästa år fullt ut. Blir det en ännu bättre växtsäsong nästa år kan den inte utnyttja det fullt ut utan växer bara så mycket som den förberett året innan. Otroligt va?


Bristen på förmåga att skjuta nya skott visar sig främst genom att tallen har tydliga grenvarv utan småskott enmellan. Det är lätt att se hur gammal den är.

Granen däremot har förmågan att anpassa tillväxten under växtsäsong och kan därför skjuta mer om det är ett fint år samt trycka på med fler extra skott längs stammen. Granen har ju också tydliga grenvarv, men också en massa smågrena däremellan.


Nu vet ni


Hej

Aldus Manutius, Del II

En till intressant detalj med boktryckaren Aldus Manutius är att han också utvecklade en mängd typsnitt som än idag används i stor omfattning. Typsnittsfamiljen kallar Medievelantikva eller Garald. Där ingår bland annat Garamond och Palatino som ni säkert känner igen.

Värdelöst vetande kanske, men jag tycker det är fräsigt att det gjordes för 500 år sedan och kag har svårt att trp att de visste vilket genomslag deras arbete skulle få för framtiden.

Hej

tisdag 14 december 2010

Miljövänlig plast? Del IV

På det individuella planet kan alla bidra till att minska mängden plast som hamnar fel. The Plastic Pollution Coalition utmanar oss att ta reda på det ”plastfotavtryck” vi sätter varje vecka.
Det är lätt att minska det fotavtrycket. Säg nej till styrofoam, engångsplastpåsar, -förpackningar, - sugrör, -rakblad samt take away-förpackningar. Bär hem varorna i en återanvändbar kasse. Ta med din egen rostfria vattenflaska eller kaffemugg. Köp storförpackningar och välj produkter med minimal eller återvunnen förpackning. Återanvänd glas och rostfria behållare.
Köp mindre plast och välj istället hållbara produkter som du underhåller.

Hej

Miljövänlig plast? Del III

Totalt går åtta procent av världens olja till plasttillverkning, och bara fem procent av plasten återvinns. Det mesta begravs som markfyllnad med följd att plasten ligger i årtionden och läcker giftiga kemikalier till grundvattnet. Mindre än 0,2 procent av dagens plaster är biologiskt nedbrytbara och det finns få anläggningar som komposterar ”bioplaster” tillverkade av majs eller annat spannmål.

Enorma mängder dumpas också i havet. Detta och andra effekter beskrivs detaljerat i Royal Societys rapport ”Plaster, miljön och människors hälsa”.
Det finns dock enkla lösningar. Australien, Irland, Italien, Taiwan och Sydafrika leder en internationell rörelse för att undvika eller förbjuda plastpåsar. Sedan 2002, då Irland införde en 15-cents ”plastskatt” har användandet av plastpåsar minskat med 90 procent och skatteintäkterna har finansierat återvinningsprogram. Ledaren för FN:s miljöprogram har begärt ett globalt förbud för tunna plastpåsar.

Hej

Milövänlig plast? Del II

Nästa år kommer det att tillverkas 300 miljoner ton plast i världen. Det motsvarar vikten av 800 Empire State Building. Sedan millennieskiftet har det producerats nästan lika mycket plast som under andra halvan av 1900-talet.

En tredjedel av all plast används i förpackningar som rivs upp och kastas. Kassar och flaskor kommer inom kort att finnas vart man vänder sig. Över hela världen delas mer än en miljard plastkassar ut till konsumenter varje dag.

I USA kastas 3,5 miljarder kilo förpackningar varje år, till en kostnad av fyra miljarder dollar för återförsäljare och kunder. Det petroleum som varje år används bara för att tillverka plastflaskor skulle kunna driva en miljon bilar i ett år.


Hej

Miljövänlig plast? Del1

Längs Stilahavskusten i bl.a. Sydamerika kavar man inte fram i snäckskal, sjögräs, död fisk eller oljeklumpar? Nej i plastflaskor mm som sköljts upp på stranden.
Världshaven är översvämmade av plastskräp. 30 000 bitar av plast finns på varje kvadratkilometer av haven. De marina näringskedjorna konsumerar delvis nedbrutna men nära nog oförstörbar plast. Varje år dör ungefär 100 000 valar, delfiner och andra havsdäggdjur liksom en miljon fåglar av plast som de får i sig. Allt enligt FN:s miljöprogram, Unep.

Hej

tisdag 7 december 2010

Vem uppfann semikolon? Aldus Manutius!

Vissa uppfinningar har omdanat världshistorien och blivit allmänt omskrivna. Vissa uppfinningar har också haft stor påverkan, men där uppfinnaren förblivit ganska okänd.

En av dessa uppfinnare är Aldus Manutius som levde mellan 1450 och 1515.

44 år gammal uppfann han semikolon-tecknet (;).

Man kan tänka sig hur stämningen var i hans venetianska tryckeri när det förstod att de skapat något nytt, något stort, något historiskt. Inte för en enda normabegåvad människa kom att använda tecknet under dess första 510 år utan för att det idag används tusentals gånger i timmen runt hela jordklotet ;-)

Semikolon var ursprungligen tänkt att användas när man tycker att punkt är ett för starkt avskiljande tecken och kommatecken orsakar satsradning(japp). Det används mellan satser – normalt huvudsatser – som har ett nära samband till varandra. Semikolon följs normalt av liten bokstav och kan även användas vid uppräkningar för att avskilja grupper från varandra.


Hej

Är träden jordens lungor? Ja och Nej!

Mycket förenklat, men hyggligt på pricken:

Ett träd tar upp CO2 från luften, mineraler och vatten från marken. Med hjälp av solenergi omvandlas det här till socker och syre så länge solen skiner.

Sedan blir det kväll och då användedr växten sockret, vatten, mineraler och syre för att bygga celler precis som vilken levande organism som helst.

Alltså altsrar trädet syre på dagen, men konsumerar en del i sin egen ämnesomsättning. Totalt sett alstras mer syre än vad som konsumerar, så när trädet uppnått mogen ålder har den bidragit til att frigöra syre till atmosfären.

Om det nu bara dör och faller ner på marken kommer det at förmultna och i kretsloppets anda kommer de små kryp och mikroorganismer som lever av det döda trädet att konsumera det lila överskottet syre som trädet frigjorde under sitt liv.

Det viktiga är att det finns växter som kan omvandla det CO2 som vi andas ut till O2 så att kretsloppet fungerar.

Det finns så mycket annan biomassa än träd så att det är svårt att bedöma följderna om alla träden försvann.



Hej

Kul om grönsaker I

Jag satt och läste en artikel om militanta veganer. Om det nu finns några militanta veganer eller ej så kan jag inte låta bli att spåna lite kring varför man väljer en sådan riktning på sitt liv.

Grönsaksvärlden vimlar av svikna utanförskap och äter man för mycket sån't kan det gå dåligt. Jag tänker på:

De stackars förbisedda passerade tomaterna - Inte konstigt om man glömmer att köpa hem.

De ännu deppigare krossade tomaterna - Trots det kan man laga dem?

De som veganerna ser som de största svikarna, bifftomaterna - Grönsak eller Kosttillskott?

Eller vad sägs om redd(stockholmsstavning) grönsakssoppa - kan det bli värre?



Hej

Med ökning av koldioxod så tar väl syret slut också!?

Atmosfären består till 21 % av syre och bara 0,04 % koldioxid(CO2). Om vi förbränner alla fossila bränslen räknar forskarna med att mängden CO2 kan komma att uppgå till 0,1 %. Vilket innebär att bara bråkdelar av dagens syre skulle bindas upp i ny CO2. Teoretiskt skulle syremängden minska med knappt 2%-enheter till 19%.
I haven finns det ca 0,001 % syre och en stor del av jordens organismer har anpassat sig till den nivån. Till och med en så stor organsim som valhajen får tillräckkligt med syre genom sina gälar.
Så den minskade mängden syre skulle inte innebära katastrof, men många forskare menar att en så dramatisk öknng av CO2-halten skulle bli det.

Hej

lördag 4 december 2010

En krass och riktig kommentar

En av kommentarerna jag fått på inlägget om att plantera skog för försvarspengar var så otroligt slående:

"-Men vem upplåter 2 % av sin försvarsbudget?"

Det är det som är själva kärnan i hur fantastisk mänskligheten ändå är och samtidigt så ofantligt självdestruktiv. Kanske är det också så att vår livscykel är för kort för att vi ska kunna satsa tillräckligt långsiktigt, där effekterna av investeringen först kommer i nästa generation. Vår girighet förbjuder oss att inte sko oss redan nu.
2 % är ju en fis i rymden men vi kan inte enas kring en sådan här satsning. För vi måste väl lämna efter oss en hel massa prylar och pinaler istället för en välmående planet?

Hej

torsdag 2 december 2010

Vänd växthuseffekten med skogsplantor!?

Alla världens länder som bedriver et aktivt skogsbruk bidar till att binda CO2, men den stora potentialen ligger i att plantera igen hedmarker som tidigare varit skog, men som degenererats bl.a. genom svedjebruk och bete.

Världens gemensamma militärbudget sägs vara 12 000 miljarder kronor. Om vi skulle skära två procent av denna har vi 240 miljarder att handla skogsplantor för. Vi räknar högt som sjutton och säger att det kostar 10 kronor att få ner en planta i jorden var som helst där det går att odla skog på mer eller mindre öppen mark. Då har vi pengar att plantera 24 miljarder plantor för. Och det finns enorma områden runt om på jorden som går att återbeskoga. Vi gör om samma sak år efter år i exemplet nedan.

Ett fullvuxet träd på ca 80 år har bundit ca 4000-5000 kg CO2. Eftersom bindningen går långsamt i början då trädet är litet blir starten seg, men redan efter 10-15 år har vi bundit vad världens ala bilar släpper ut på ett år. Efter 80 år har alla dessa träd bundit all CO2 som världens bilar släppt ut under samma tid. Givet att bilantalet ökar, men utsläppen per bil minskar så summan av kardemumman är densamma år efter år.

Om vi använder 2 % av Världens försvarsbudget.

Räknexemplet ovan visar att det går med bråkdelar av vissa årliga kostnader att på ganska lång sikt binda mycket stora delar av det CO2 som tillförs atmosfären.

Jag är medveten om att det är viktigtast att minska utsläppen, men det finns relativt snabba vägar att åter binda det nu frigjorda CO2 till biomassa.

Hej

Hälsosam mat i ohälsosamma plastförpackningar?

Har ni sett alla förpackningar med hälsosam mat i mataffärerna. Det är Gi, Veg, Glutenfritt etc. Massor med färdiga produkter i fina genomskinliga plastförpackningar. När dessa plastförpackningar bränns bildas det? Jo; CO2 och H20. Det tycker jag är lite lurendrejeri på något vis. Hälsosamt å ena sidan och onödiga förpacknigar å andra.



Inte lätt.

söndag 28 november 2010

O' alla dessa adventsljusstakar

Det gick en propp igår. Inte vilken propp som helst utan en av tre faser. Som vanligt händer detta när det är mörkt, för då har vi alla tänkbara elprylar på för fulla muggar i vårt klimatsmarta hus!? Proppen var stekhet och huset var kallt och mörkt.

Adventstider är elslösartider! Nu ska vi byta ut alla smålampor till LED istället och julgransbelysningen i kommungranen som jag skrev om tidigare är av lågernergimodell.

Men. Julbaket får faktiskt lov att sluka några extra kilowatt för det är så trevligt! Vi får spara in på något annat istället.



Hej

Obalans var ordet!

För oss som gillar en vit jul tycker jag att klimatmötet i Köpenhamn förra året var en succé rakt igenom. Strax därefter blev det svinkallt och vi fick en riktig vinter för första gången på år och dar. Nu är det samma visa igen. Snön vräker ner i hela landet. Det är minusgrader från Mälardalen och upp. Uppvärmningen av jordklotet syns långt borta. För oss.

Samtidigt sker det svåra översvämningar där man normalt är van vid det, men i en mycket större omfattning. Stormar och orkaner härjar, polarvindar blåser ner från polerna och den här nyckfulla havsströmmen i södra Stilla havet ger upphov till klimatfenomenet El Niño uppstår i högre frekvans än förut.

Vad beror det här på? Jag tror det är en kombination av uppvärmning och naturliga cykler. Problemet är att det finns en stark lobbyverksamhet som försöker bortförklara den globala uppvärmningen med att det ät fullt naturligt det som sker.

Oavsett vilket så handlar kampen mot klimatförändringaen för mig främst om att få oss människor att minska ner den allmänna föroreningen av vårt klot. Det innefattar naturligtvis dämpning av koldioxidutsläpp, men innehåller egentligen hela spektrat som överutnyttjande av naturens resurser leder till.

Hej

söndag 21 november 2010

Det gör ont när man hugger julgran

Över huvud taget är det jobbigt för mig att hämta julgran. Om man får röja fram en stackrs klen sate känns det riktigt bra, men familjen och då främsr frun har högre ambitioner än att ha en anorektiskt stackars granjävel i finrummet! Samma visa i år. Nu skulle vi ut och plocka hem en adventsgran av bästa sort. Jag hade förvisso varit med och spottat aktuell gran under höstens alla jakter, men trodde ändå att den skulle kunna få stå kvar på bekostnad av en mindre potent variant. Ha! Ut och kava i snön, kapa fort som ögat så att ingen kollega eventuellt kommer förbi och kommer på oss.
Samvetet gnager.
Granen är så magnifik att den hade funkat på torget i Iggesund! Nåväl vi fick upp den på släpet efter många om och men. På väg till förarsätet(vad trodde ni?), säger älsklingen: " -Jag vill ha några mindre rackare också som plogruskor längs med uppgången så att det ser riktigt gött ut." Där går gränsen. De små får stå kar och utvecklas tills om några år. Vi har fullt med gamla barnstavar och jätteplockepinn pinnar som får duga i år. Jag lovade att vi skulle stanna längre fram och ta några, men bilen bara rullade på så de klarade sig! Så i allt elände känns det ganska OK ändå!

Kram

måndag 15 november 2010

Mexicos avlopp går rakt ut i havet!

Skulle man enkelt kunna säga att allt som inte rubbar naturens kretslopp är miljövänligt?

Det skulle innebära att alla som använder en naturersurs på ett eller annat sätt inte får återföra det till ekosystemet utan att återställa det?

I Mexico går minst 30 procent av alla vattenavlopp direkt ut i Stilla havet eller Mexikanska Golfen. Det bor ca 110 miljoner människor i Mexiko. Av dessa har hälften tillgång till vattentoa. De spolar ut totalt 6 liter vatten efter varje besök 3 gånger om dagen 18 liter på 50 miljoner personer blir 900 miljoner liter vatten om dagen varav minst 30% alltså ca 300 miljoner liter avloppsvatten går rakt ut i havet. Varje dag! Och så säger alla att vatten är en bristvara!



Man blir trött

Nya tag nya namn

Här kommer några förnyelseförslag för sveriges politiska partier i kris:


Socialdemokraterna byter namn och får ny slogan:

Tidlösa socialisterna

- Vi vill vara som vi alltid varit; då-nu- sedan

Liberaldemokraterna

- Vi tar vänsternåt höger!

Socialkamraterna

- Allting som jag har ska du få en del av


Kristdemokraterna gör samma sak:

Krisdemokraterna

- Vi värnar om dem som har det svårt, lagom svårt

Kristliberalerna

- Ja till abort, men gärna kondom

Kristradikalerna

- Vi kristna är bara bäst!


Centerpartiets dito

Mittenpartiet

- Vi var först med politik för alla nu blir vi störst för nu blir vi balla

Plopp-partiet

- Tag det rätta!

Landsbygdspartiet Storstan

- Din politik var du än är


Ja det var allt för nu



Solenergi, ett bortglömt kaptel?

Jag reste runt till kunder i Saudiarabien förrförra veckan och slogs då av tre saker:
1. Solen lyser 363 dagar om året, men det finns inga solceller på taken
2. Bensinen kostar 1,50 SEK per liter
3. Vad händer med ett sånt land den dagen oljan tar slut?

1. Visst är det otroligt märkligt att forskning i solenergi verkar ha hamnat i bakvattnet av bl.a. vindkraft. Medan vindkraften är tämligen ineffektiv, skrymmande och oregelbunden så är solenergin i princip konstant i stora delar av Världen. Kan någon vänlig själ förklara detta! Som amatör verkar det som en otroligt underutnyttjad resurs.

2. Varför tar kungahuset i Saudi bara ut en sådan struntsumma? Resultatet blir att en av de vanligaste bilsorterna är GMC-Yukon, ett monster. Jo det finns inget skattesystem förutom att man betalar en form av tionde på sin förmögenhet(allt enligt Koranen). Alltså betalar man lite skatt på bilen, men inget på drivmedel, eller vad jag förstår inte på några konsumtionsartiklar alls. Alltså kostar bara bensinen så mycket som i Sverige före skatten läggs på!!!

3. Jag satt och åt lunch med en 86 år gammal klok herre som tidigare byggt upp Saudiarabiens inrikesflyg och nu är s.k. sponsor till utlänningar som driver företag i Saudi(endast saudier kan äga ngt i Saudi). Han sa att Saudiarabien befinner sig i ett märkligt dilemma. Visst sätter man av mkt pengar, men väldigt mkt investeras i infrastruktur, utbildning etc. Samtidigt har man ett tämligen totalitärt styre, där nuvarande kungen vill utveckla land och befolkning men som kommer att få det allt svårare at hävda sig ju mer upplyst befokningen blir. Ungerfär som sveriges socialdemokrater vars dilemma jag tar upp nästa gång.
Vad han sa om framtiden? -" Om 200 år är Saudi återigen ett fattigt ökenland med väldigt fina obeboeliga bostäder i obeboelig terräng. Förutsatt att man inte utvecklat solenergin till en av de viktigaste energikällorna ".

Hej Hej

söndag 5 september 2010

Jakt och lingon

Ja inte är jag särskilt duktig att hålla den här extremt intressanta bloggen levande. Reser (för) mycket, jobbar (för) mycket och grejar (för) mycket. Nåväl, det är sensommar. Kruståteln har gått från vackert lila till ljust ljust brunt och alla frön fastnar i Bretonens Atjis ögon när vi är ute på fågeljakt. En jakt som präglas av långa skogspromenader och väldigt många stötta fågelkullar. Stötta i det här sammanhanget är positivt för då har skytten(jag) inte hunnit fram innan de flyger sin kos.

Med min kärlek till naturem borde jag rösta på miljöpartiet. Men de sitter så fast i att man gynnar naturen bäst genom att inte göra något alls eller helst backa bandet. Men det är så svårt att konservera när utveckling kräver föändring, Titta bara på barnen. Deras mål och drivkrafter är så otroligt annorlunda jämfört med när vi var små. Dessutom skiter de flesta unga i miljön idag, bara de kan tjäna ihop till en ny Ipod. Miljön klarar vi bäst genom att använda välfärdsmedel till förbättringar. Och välfärdsmedel kommer genom fritt företagande som tyvärr skapar åverkan på naturen MEN som tack vare våra naturskyddsallianser har regeringar fått ett mycket bättre fokus på miljön och det kommer bara att bli bättre.

Mer senare.

Hoppas att miljöpartiet tar sig samman eller att centern biter ihop och blir ett bra miljöparti. Med nya energiformer som gör kärnkraften onödig om tio år.

Hej

Johan

måndag 24 maj 2010

Kol, Olja och naturgas var träd och växter för miljontals år sedan

Hej!

Jag har fått lite synpunkter och följdfrågor efter mitt förra inlägg. Kanske är det för enkelt och säga att all kol, olja och gas(fossila bränslen) kommer från enorma skogar under Karbontiden som sträcker sig mellan tiden 359-299 miljoner år sedan. En hiskeligt lång tid.

Det finns ett antal teorier om hur de fossila bränslena verkligen skapades. Den mest utbredda är att mängder av de växter, alger och plankton som producerades under denna period inte bröts ned igen, utan har givit ursprung till kol, olja och gas.

De främsta landlevande växtsorterna var inte träd som vi är vana att se dem utan det var enorma fräkenväxter, ormbukar och lummerväxter. Betydligt större än de varianter vi ser i våra skogar idag.

Olja och gas anses främst ha sitt ursprung i alger och plankton som när de dött sjunkit till havsbotten. Där har de inte brutits ned utan bildat enorma lager sediment. Dessa sediment har därefter under hårt tryck och temeparatur omvandlats till Olja och naturgas.

Liknelsen till dagens syrefria havsbottnar ligger nära til hands, där döda alger och plankton inte heller bryts ned utan skapar tjocka mattor av död materia.

Så om teorin stämmer är det som tidigare nämnts de kolväten, de främsta beståndsdelarna i fossila bränslen, som nu åter frigörs till atmosfären. Illa.

onsdag 19 maj 2010

Vad är Växthuseffekten?

Hej!



Jag fick en intressant fråga igår: "-Om dagens skogsbruk, där koldioxid binds i träden som sedan blir virke i byggnader eller papper , ger ett litet överskott av syre och som sagt binder delar av atmosfärens koldioxid, varför ökar då mängden koldioxid i atmosfären?"

Jo, enkelt kan man säga att i ett perfekt fungerande ekosystem, utan inblandning av människan, nettoproducerar ett träd lite syrgas fram till dess att det dör och faller till marken. Det syre som mikroorganismerna sedan konsumerar medan de bryter ned veden i trädet motsvarar grovt sett det syre som trädet producerat till atmosfären under sitt liv. Därmed har vi ett fungerande kretslopp.

För miljontals år sedan bands massor av atmosfäriskt koldioxid upp i enorma skogar som INTE sedan bröts ned när de dog utan cellulosan omvandlasdes genom årmiljonerna till KOL, OLJA OCH GAS. När vi nu eldar med kol och förbränner olja och gas frigörs dessa koldioxidmängder igen. Så på sätt och vis återför vi koldioxid som en gång fanns i atmosfären, men som nu skapar allvarliga störningar i miljön.

Att ett fungerande skogsbruk delvis förhindrar denna utveckling vet du äkert redan, men jag kommer att gå vidare i den frågan imorgon.

tisdag 18 maj 2010

Första tänket

Ja så tog man ett kliv till in i samtiden. Eftersom jag tillhör den senfärdiga skaran, är det först nu som jag fått arslet ur vagnen och börjat testa att blogga.



Meningen med den här sidan kom upp efter ett möte med några duktiga web-konsulter som öppnade ögonen för hur långt tekniken kommit när det gäller att kommunicera med och intressera sin omvärld. Oavsett om det gäller vänner, kollegor, kunder eller andra.



Jag arbetar inom skogsindustrin och tycker det är en mycket bra bransch med tanke på att vi arbetar med en förnyelsebar resurs i form av skog och att ett fungerande skogsbruk gör mycket mer gott för Världens ekosystem än ett icke fungerande. Därför vil jag börja blogga och det kommer främst att röra sig om tankar kring miljö, klimat men säkert en del om barnuppfostran, jakthundar, rosodling, vin, vattenläckor och annat intressant också.