Leta i den här bloggen

måndag 30 juli 2012

Hur mycket föroreningar tål jordklotet - Stålfjädersteorin


Dra en fjäder, släpp, och den kommer snäppa tillbaka i sin ursprungsform. Dra längre och längre och den kommer att fjädra tillbaka till att du når en gräns då den slutar att fjädra tillbaka. Vad som en gång var en fjäder har blivit en värdelös bit snurrad tråd. Och det, i ett nötskal, är vad många forskare tror kan hända med jorden om dess system är överbelastade som den misshandlade fjädern.


Stockholm Resilience Centre har sedan sitt genombrott i samband med klimatkonferensen i Köpenhamn 2009 fortsatt att definiera nio områden inom med definierade gränser som vi inte kan överskrida för att undvika oåterkallelig skada på planetens ekosystem.

De nio problemområden:
1. Klimatförändringar,
2. Försurning av haven,
3. Uttunningen av ozonskiktet,
4. Ingrepp i Kväve- och
5. Fosfatcykler (avgörande för växtligheten),
6. Omvandlingen av vildmarken till jordbruk och städer,
7. Utrotning av livsformer/arter,
8. Anrikning av kemiska föroreningar,
9. Nivån av partikelformiga föroreningar i atmosfären.

För sju av dessa områden känner sig Stockholm Resislience Centre säker nog att sätta siffror på var gränserna egentligen ligger. För kemikalier och partiklar har man inte satt tydligagränser ännu.

Källa: The economist och Stockholm Reciliense Centres hemsida.


onsdag 11 juli 2012

Nötter, frön och mandlar trängs i topp 20 listan över kaloribomber

Olika födoämnens kaloriinnehåll, kcal per 100 gram


  1. Kokosfett - 880
  2. Matolja - 880
  3. Majonnäs - 720
  4. Bregott - 710
  5. Margarin - 710
  6. Smör - 710
  7. Valnötter - 700
  8. Kokosflingor - 690
  9. Hasselnötter - 670
  10. Jordnötssmör - 640
  11. Sötmandel - 640
  12. Jordnötter - 620
  13. Pistaschnötter - 610
  14. Solrosfrön - 610
  15. Cashewnötter - 600
  16. Jordnötter - 600
  17. Vinägrettsås - 590
  18. Pumpafrön - 580
  19. Bacon, stekt - 560
  20. Gravlaxsås - 560

En näve nötter väger ca 30 gram. Tre nävar och 1/3-del av dagsbehovet kalorier är tillgodosett.



Kalori-nostalgi?

Den här bilden är jag uppväxt med.
När jag började skolan sa min fröken att jag låg långt fram i matten.
"Vad räknar du hemma?",  frågade hon.
"Kalorier",  svarade jag.

måndag 9 juli 2012

Varifrån kommer ordet konkurs?

Om vi tidigare konstaterade att bankrutt kan vara sprunget ur italienska orden banco rotto, så kan det vara samma sak med konkurs. Det är bara så att den här förklaringen är ännu mer bildlik och kanske väl långsökt.

Ordet konkurs sägs härstamma från italeinska "concurro". Concurro betyder alla springer och ska syfta på att alla borgenärer springer tillsammans för att få tillbaka pengarna från den som har svårigheter att betala sina skulder.

torsdag 5 juli 2012

Vad betyder bankrutt?

Ordet bankrutt sägs ha många ursprung, och ett av de mer troliga är att de kommer frfån gammal italienska.

Trots att Italien har mkt svag ekonomi kan man kanske säga att marknadsekonomins teorier kommer härifrån, genom Machiavellis sanslöst klarsynta bedrifter under slutet av 1400-talet.



Ordet bankrutt kan komma från de italienska ordet för trasig bänk - banco rotto - som ska syfta på att den bänk som bankirerna satt på hade gått sönder. Kanske väl långsökt, men men.

Ordet pank, som man kan läsa i många av Bellmans texter kommer fråns samma ordlek.

onsdag 4 juli 2012

Hur uppstår en skuldkris?

Redan som barn fick man lära sig att man måste få veckopeng för att kunna handla något. När vi sedan blivit äldre har begreppet utökats och har vi inte tilräckligt med pengar, kan vi gå till banken och låna pengar för att köpa hus, bilar och även till köp av prylar. Det krävs fortfarande att vi har en inkomst som täcker kostnaderna för lånet.

Under de senaste åren har kravet från bankerna att vi ska amortera, betala av på våra lån, minskat. Vi betalar bara räntor. Förhoppningsvis ökar värdet på det vi en gång lånade pengarna till såsom huset. När vi sedan blir gamla och skruttiga och vill sälja huset och ska intäkten då förhoppningsvis täcka den ursprungliga skulden. Hela resonemanget bygger på att vi över tiden har tillväxt i ekonomin och att vi har inkomster som i alla fall täcker för de rullande räntekostnaderna.

Blir banken nervös över hur väl vi kommer att leva upp till våra åtaganden, blir räntan på lånet högre för att sänka bankens risk. Eller så kräver de snabbare amorterings-/avbetalningstakt. Är jag då redan på fallrepet blir det ännu svårare att betala räntor och definitivt blir det omöjligt att amortera något på lånet. En lösning är då att sälja huset och hoppas att intäkten täcker skulderna och vi kan gå ur äventyret skuldfria.

Är vi däremot många som hamnar i samma situation samtidigt kommer det ut för många hus på marknaden samtidigt och priserna går ner. När vi sålt huset har vi skulder kvar som fortsatt måste betalas av. I en sådan situation blir det mycket svårt att köpa ett nytt hus, eller få pengar över för mat och prylar.

Detta förenklade resonemang gäller egentligen också den skuldkris vi befinner oss i i Europa och USA. Vissa länder i Europa som Grekland, Spanien, Irlans, Italien har alla lånat för att handla och nu är man orolig att de inte kommer att kunna betala tillbaka sina skulder tillräckligt fort. Detsamma gäller också USA som har en enorm statsskuld. De som har lånat ut till deras kalas är främst Kina, Japan och USA's centralbank. 

måndag 2 juli 2012

Världens produktion av CO2/Koldioxid jan-juni 2012

Mellan januari och juni 2012 har Världen producerat/släppt ut 14,4 miljarder ton CO2. Hälften av utsläppen står USA, Kina och Indien för tillsammans. Kolla in CO2-räknaren på bloggen.

Hur tror ni då det är med orenat/övergött sötvatten till haven??

Vad är bytesbalans, valutor och skuldkris?

Oavsett om vi vill det eller ej är vi alla mer en del av världsekonomin än en del av Världen , och den i sin tur är marknadsstyrd. Det vill säga att det är försäljningen av varor och tjänster som utgör måttstocken för ett lands välfärd och framgång.

För att handla måste man ha pengar. Pengar får man genom att sälja något.

En vara eller en tjänst.

De flesta av oss jobbar i företagt som säljer varor eller tjänster och får in pengar för att betala våra löner. Har vi inte tillräcklig lön för att köpa det vi vill ha kan vi försöka låna pengar till köpet.

Några av Världen största ekonomier har under väldigt lång tid köpt mer än de har sålt.

Det kallas för negativ handelsbalans.

För att kunna köpa mer än de sålt har de varit tvungna att låna pengar av sina medborgare genom t.ex. statsobligationer men också från andra länder.

De länder idag som har värst skuldkris är liktydigt med de som länge haft negativ handelsbalans. De är t.ex. Italien, Spanien, Grekland men också England och USA. De som har lånat ut är  främst deras medborgare samt Kina, Japan och Tyskland.

Enkelt uttryckt kan man säg att ett lands negativa handelsbalans speglar konkurrensförmågan gentemot andra länder. Ju billigare varor och tjänster(möjligen med viss koppling till den upplevda kvaliteten) som produceras i landet, desto fler vill köpa dem.

Negativ handelsbalans kan bl.a. uppstå genom för höga produktionskostnader eller att landets valuta är för högt värderad eller andra länders valutor är för lågt värderad i förhållande till landets finansiella status och generella kostnadsbild.

Valutakurser är ett mysterium

I grund och botten speglar de omvärldens tilltro till det aktuella landets långsiktiga stabilitet.

När bristen på andra s.k. säkra placeringar saknas, så väljer man att köpa vissa valutor till ett uppenbart överpris(t.ex US Dollar eller Br. Pund), eller motsatt undviker att köpa en valuta  trots att landets ekonomi tuffar på med bra fart, men risken bedöms för hög (t.ex Kinesiska Yuan eller Brasilianska Real)

I Euroländernas fall kan man nog påstå, att de länder inom Eurozonen som har negativ handelsbalans har låg effektivitet och höga kostnader i jämförelse med andra länder inom samma klubb. För att de här länderna ska få ordning på sina ekonomier krävs att de får en postivi handelsbalans och tillräckliga intäkter till staten för att täcka sina kostnader.

Då måste konkurrensförmågan öka genom ökad effektivitet och produktivitet.

Det låter ju enkelt, men innebär många jättestora förändringar för medborgarna i dessa länder och de flesta verkar inte vara beredda på att gå igenom den tuffa prövningen ännu. Det verkar som det måste bli ännu lite sämre först!?