Mikrobiom och diabetes - hänger det ihop?

Kopplingen mellan mikrobiom till diabetes noterades hos sjukligt feta människor som hade valt en behandling som kallas Roux-en-Y, där tunntarmen kortsluts och därmed minskar mängden mat som kroppen kan absorbera.

Sjukligt feta männsikor är nästan alltid diabetiker. Som en behandling för fetma, är Roux-en-Y-effektiv. Som en behandling för diabetes är den extraordinärt effektiv. I 80 % av fallen försvinner tillståndet inom några dagar. Experiment utförda på möss av Dr Nicholson och hans kollegor visar att Roux-en-Y förändrar sammansättningen av tarmens mikrobiom. Dr Nicholson menar att detta förklarar det plötsliga försvinnandet av diabetes.

Diabetesen i fråga är känd som typ-2. Den orsakas av kroppens cellers okänslighet för insulin, ett hormon som reglerar blodsockernivån. Insulinkänslighet är en del av en komplex och ofullständigt förstådd bana av molekylära signaler. Dr Nicholson misstänker, fast han ännu inte kan bevisa, att någon viktig del av denna väv regleras av mikrobiom på ett sätt som liknar den roll som myrsyra vid högt blodtryck. Den bypass av tunntarmen, stör mikrobiomet, återställer signalen, och diabetesen försvinner.

Mikrobiom och hjärtsjukdomar - Hänger det ihop?

Ännu mer förvånande än mikrobiomets bidrag till sjukdomar i näringsupptaget, är dess tänkbara bidrag till hjärtsjukdomar, diabetes, multipel skleros och många andra sjukdomar.

Kopplingen till hjärtsjukdom sägs vara tydlig: en observation har gjorts hos människor och ett experiment på möss. Observationen hos människor gjordes av Jeremy Nicholson på Imperial College i London. Dr Nicholson, som studerar sambandet mellan metabola produkter och sjukdomar, har visat att mängden myrsyra i någons urin omvänt är relaterad till hans blodtryck-en riskfaktor för hjärt-problem. Kopplingen verkar vara en effekt som myrsyra har på njurarna: den fungerar som en signalmolekyl och påverkar mängden salt som njurarna absorberar tillbaka in i kroppen från blodplasma som är avsedd att bli urin. Eftersom den dominerande källan för produktion av myrsyra är tarmens mikrobiom anser dr Nicholson att i blandningen av bakterier finns det en faktor som påverkar hjärtsjukdom.

Stanley Hazen på Cleveland Clinic i Ohio har kommit med ytterligare ett sätt som mikrobiom kan påverka hjärtat. Han och hans kollegor arbetat med möss speciellt uppfödda för att vara känsliga för åderförkalkning. Genom att döda mössens mikrobiom, med hjälp av antibiotika, minskade graden av åderförkalkning signifikant, men varför det skulle vara så förblir oklart.

Mikrobiom och fetma - Hänger det ihop? Del 2

Som i fallet med överviktiga och smala västerlänningar hade välnärda och undernärda tvillingar olika microbiomer. De avvikande exemplen bland undernärda barn saknade både förmåga att syntetisera vitaminer och förmågan att smälta komplexa kolhydrater.

 Och när dr Gordon transplanterade några av microbiomerna till speciellt förberedda möss som hade, fram till den punkten sterila tarmar, blev resultatet detsamma hos gnagarna som hos de människor som de togs från. Således verkar bakterier kunna orsaka undernäring även hos någon vars kost annars skulle vara tillräckligt.

Om det här stämmer (studier på människor har ännu inte gjorts) är det en extraordinär upptäckt. Undernäring orsakas uppenbarligen främst av en otillräcklig kost. Men i fallet med tvillingarna, där kosten antas vara densamma hade vissa individer ändå ett stört näringsupptag. Kan det alltså vara möjligt att behandla en hel del undernäring genom att återställa den sjukes tarmbakterier?

Tallriksmodellen 2013 - Mitt förslag

Tallriksmodellen är ett försök att enkelt åskådliggöra hur man komponerar en bra måltid - lunch eller middag. Modellen visar proportionerna mellan olika ingredienser i måltiden. Tallriksmodellen visar proportioner mellan de tre delarna. Oavsett om man äter mycket eller litet är proportionerna desamma. Modellen säger ingenting om hur mycket man ska äta - det avgör hunger och energibehovet.

Tallriksmodellen har traditionellt delats in i tre delar:

40 % eller 2/5 - Potatis, pasta, ris, bulgur och bröd
    - Välj i första hand fullkornsvarianterna. En stor del av tallriken fylls med livsmedel från denna grupp.

40 % eller 2/5 - Grönsaker och rotfrukter.
    - Denna del är lika stor som den förra.

20 % eller 1/5 - Den minsta delen är avsedd för kött, fisk, ägg och baljväxter, exempelvis bönor. Alltså
                         mycket proteiner som också kan användas som energi om man inte spjälkar det till
                        aminosyror och nya proteiner typ muskler.


Nu har de visa näringsforskarna kommit fram till att modellen inte håller. Vi rör oss mycket mindre idag än för 10 år sedan och behöver därför mindre energi än förut
Jag skulle gissa att den kommer att se ut något så här:

30 % eller 1/3 - Potatis, pasta, ris, bulgur och bröd
40 % eller 2/5 - Grönsaker och rotfrukter.
30 % eller 1/3 - Kött, fisk, ägg och baljväxter, exempelvis bönor.
Eller varför inte ta i rejält

25 % eller 1/4 - Potatis, pasta, ris, bulgur och bröd
50 % eller 1/2 - Grönsaker och rotfrukter.
25 % eller 1/4 - Kött, fisk, ägg och baljväxter, exempelvis bönor.

Den sista varianten är vad man traditionellt kalla en bantartallrik. Men som sagt då rörde vi på oss mer förr.

Mikrobiom och fetma - Hänger det ihop? Del 1

Ett mikrobioms roll i näringsupptaget är stor och kommer det i otakt med sin värd kan det bli krångel: vad som hjälper till att göda en kropp kan också övergöda eller göra den undernärd. En av de första analyserna av en sådan effekt gjordes av Jeffrey Gordon med bakterier och fetma.

År 2006 publicerade Dr Gordon, som arbetar på Washington University School of Medicine i St Louis, Missouri en studie som studerat uppsättningen av tarmbakterier hos feta respektive tunna amerikaner. Feta människor hade en annan baktierieflora än magra och om en tjock person bantade sig smal ändrades bakteriefloran.

Experiment på möss tyder på att det inte bara är en fråga om att bakterierna svarar på förändrade omständigheter. De hjälper faktiskt bantningsprocessen genom att undertrycka produktionen av ett hormon som underlättar lagringen av fett, och ett enzym som hindrar att fett förbränns. Detta kan bidra till att förklara en annars konstig iakttagelse från jordbruket, om man tillför antibiotika till djurfoder(och därmed hämma baktieriaktiviteten) bidrar det till att göda djuren även om nötkreatur som behandlades på detta sätt lägger på sig både muskelmassa och fett.


Efter att ha visat att tarmbakterier är involverade i fetma, undrade dr Gordon om det omvända var sant. I en studie som han genomfört i Malawi, kunde han påvisa att ha fel sorts bakterier kan orsaka undernäring också.

För att visa detta, undersökte han och hans team på 317 tvillingpar (vissa broderliga, några identiska). I 43 % av dessa par, var båda medlemmarna välnärda. I 7 % var båda undernärda. Avgörande var, att i 50% av fallen var en tvilling välnärd och en undernärd.

Mikrobiom - Vad är det och hur fungerar det? Del 4

Specialiserade, men inte monotona. Precis som ekosystem som skogar, gräsmarker och korallrev skiljer sig från plats till plats, gör också mikrobiom det. Mikrobiom hos barn i Malawi och Venezuela, innehåller till exempel mer riboflavin(Vitamin B2)-producerande bakterier än hos nordamerikanska barn. De är också bättre på att utvinna näring från modersmjölken, eftersom de har mängder av ett enzym som kallas glykosid hydrolas. Detta omvandlar kolhydrater i modersmjölken som heter glykaner till användbara sockerarter.

Den detaljen kan tyckas långsökt och ointressant, men är mycket viktig. Glykaner är hårdsmält för alla enzym i de 23 000 mänskliga generna. Endast bakteriella enzymer kan göra jobbet. Men det naturliga urvalet har ändå fyllt modermjölken full av dem, ett bra exempel på sam-evolution! Eftersom Mikrobiomet gör jobbet, behöver kroppen inte utveckla egen förmåga. Det är utlagt på entreprenad kan man säga.

Denna tidiga roll i vår näringsomsättning ökar genom livet. Liksom glykaner i mjölk, skulle en hel del kolhydrater vara svårsmält om matsmältningssystemet bara fick jobba med de kroppsegna enzymerna. Mikrobiomets betydligt större genom(alltså fler gener) har motsvarande större kapacitet så komplexa kolhydrater är ingen match för det. De tuggas obevekligen upp och deras kvarlevor spottas ut som små fettsyra-molekyler, särskilt myrsyra, ättiksyra och smörsyra, som kan passera genom tarmväggen in i blodomloppet-varifrån de matas in i biokemiska vägar som antingen frigör energi från dem (10-15% av den energi som används av en genomsnittlig vuxen genereras på detta sätt) eller lagra ner dem som fett.

Tallriksmodellen är OK, men vi ljuger ju!

Observera att jag skriver om kost för att det intressera mig, inte för att jag tycker att alla människor ska vara smala och smärta. Det finns däremot en gräns där allt för mycket extra fett ger hälsoproblem, vilket ju borde vara vettigt att undvika.

Tallriksmodellen i sig är säkert en helt korrekt rekommendation hur vi ska äta. Problemet är att vi stoppar i oss en massa onödigt mellan målen. Den omfattande kafékulturen vi har idag är ju jättetrevlig, men kolla in kakorna många kafeér erbjuder. Det är ofta halva måltider i form av chocolate chip cookies, biskvier etc stora som en flamländsk handflata. Sedan alla snacks som lockar framför TV´n. Då spelar tallriksmodellen inte så stor roll längre. Då handlar det mer om att medvetandegöra att det räcker med tre mål mat om dagen och allt utöver lär vi försöka motionera bort om vi inte vill lägga ut.  

Bli gladare och kanske smalare - fakta

• Kroppen vill helst ha mat på regelbundna tider.
• Den vill ha lika mycket mat som vi förbränner.
• Kroppen vill ha ett lagom förråd med fett för att klara av svält.
• Kroppen vill veta när maten kommer, så att den kan bemöta den kemiska kaskaden av näringsämnen med hjälp av hormoner och ensymer.
• Kroppen vill helst inte ha mat nattetid eftersom kroppsklockan säger ifrån: ät på dagen och fasta under natten.

 Fel på kroppsklockan får magen i otakt

Varför är man så trött på måndag morgon? Svaret är att kroppens klocka ändrar sig under helgen. De flesta av oss önskar nog att dygnet hade fler timmar. Det gör också kroppen om den får fritt spelrum, utan klocka, och om den isoleras från andra tidsgivare som ljus, mörker, radio och TV.

Under helg och semester släpper vi loss vår dygnsrytm som annars tvingas in i en 24.timmarsdygn. Vi senarelägger vår sömn och sover till vi vaknar av oss själva.

En påminnelse om kroppsklockan kanske kommer när man reser över tidszonerna, när jetlagen slår till. Kroppen kommer i otakt, man får sömnproblem, sänkt prestationsförmåga och oro i magen.

Vi är beroende av kroppsklockan för vår överlevnad. Sömnen behövs för att reparera kropp och själ. Den som inte sover dör så småningom.

Omgivningen hjälper oss att ställa kroppsklockan, främst genom växlingen mellan ljus och mörker. Om vi isolerar oss från omvärlden fortsätter klockan at ticka – men i ett annat tempo. Den går då annorlunda i förhållande till armbandsuret och kalendern. Man skapar oftast en sömnaktivitetscykel som är längre än 24 timmar.

Ju mer kvällsmänniska man är, desto längre eget dygn skapar man. De flesta skapar en cykel som är 25 timmar, en del ändå upp till 28 timmar.

Människan är diurnal, d.v.s. född att vara dagaktiv. Vi har dåligt mörkerseende. Vår dygnsrytm vill styra oss till att vara vakna, aktiva, ätande under dagen. På natten skall vi sova och fasta. Människan äter diskontinuerligt, men förbränner energi kontinuerligt.

 

Dagsljuset Påverkar

 

Vi mår bäst när vår inre klocka stämmer någorlunda överens med omvärldens förändringar i ljus, mörker och aktivitet. Starkast påverkan utövar växlingen mellan ljus och mörker. Det är främst dagsljuset som påverkar den inre klockan.

 

Höstmörkret, bristen på ljus, påverkar hormonerna. Framförallt spelar hormonet melatonin en viktig roll. Det produceras av Tallkottkörteln och verkar vara viktigt för att ställa vår inre klocka. Melatonin insöndras mellan kväll och morgon när dagsljuset är frånvarande. Melatonin gör oss också dåsiga och mer inaktiva på vintern, eftersom nivåerna ligger högre under hela dygnet. En promenad i dagsljus gör oss piggare än vad tröstätande gör.

 

Kroppsklockan har två viktiga funktioner. Först möjliggör den för kroppen att regelbundet växla mellan aktivitet och sömn. Många skulle bränna ut sig i jakt på pengar och nöjen om de inte tvingades att sova och därmed återhämta sig. Många lever nog ändå med kronisk sömnskuld i jakt på upplevelser på upplevelser dygnet runt. Klockans andra funktion är att förbereda kroppen för de olika faserna. Under kvällen minskar aktivitetshormonet adrenalin ”blodtryck och kroppstemperaturen sänks”. Melatoninet insöndras och vi blir dåsiga. Om morgonen, från bottennivån vid femtiden och framåt, sker mosatsen, temperaturen stiger och om vi får vakna spontant är vi redo för dagens aktiviteter. Om vi däremot tvingas upp för tidigt i dagsrytmen, kan det ta ett par timmar innan vi når full funktionsförmåga. Man lever med andra ord farligt under natten och under tidig morgon: både hos doktorn, i flygplanet och på vägarna.

Tjockast i Norr

 

Årstiderna påverkar tidpunkter för sådd, blomning och skörd, men även för brunst och födelse. Tork, regn och köld påverkar tillgången på mat. Förr var vi tvungna att lagra i matförråd och kroppsfett för att klara svältperioder. Idag har många av oss ett överflöd av mat året om. Trots detta fortsätter kroppsklockan envist at styra oss till att bunkra upp inför svält.

 

Vi vet att blodfetter och fettdepåer ökar om hösten hos däggdjuren i norr. Gäller detsamma för människan? Många av oss går upp i vikt under höst och vinter. Norrlänningar väger i genomsnitt mer än vad svenskar mer söderut gör. Vissa har turen, eller är målmedvetna nog, att gå ned under vår och sommar. Andra lägger på lager på lager fett. Julbord, mat vid fel tidpunkt och oregelbundna matvanor påskyndar processen.

 

Olivoljan en myt?

 

Vid Medelhavet finns inte samma årstidsvariationer i dagsljus och man heller inte samma problem med hjärtkärlsjukdom och höga blodfetter. Olivolja eller smör kanske inte spelar så stor roll? Kanske är mörkret boven i blodfettsdramat?

 

Temperaturen betyder mer än man tror för aptitregleringen – vid feber, under varma dagar och i ett varmt klimat tappar man matlusten. Man vill ha energifattig mat, rik på vatten: grönsaker, frukt och när man dricker alkohol är den utspädd, t.ex. vin. I ett kallt klimat vill man ha mer energirik mat och mindre utspädd alkohol, t.ex. starksprit.

 

Kompisen, klockan eller magen? Handen på magen, vad bestämmer när du äter? Är det tidsbrist, aptitretande dofter eller påtvingad affärslunch? Om kroppen själv får bestämma så är det snarare årstider, energiförbränning och fas i dygnsrytmen som avgör.

 

Kroppen vill helst ha mat på regelbundna tider. Den vill ha lika mycket mat som vi förbränner. Kroppen vill ha ett lagom förråd med fett för att klara av svält. Kroppen vill veta när maten kommer, så att den kan bemöta den kemiska kaskaden av näringsämnen med hjälp av hormoner och ensymer. Kroppen vill helst inte ha mat nattetid eftersom kroppsklockan säger ifrån: ät på dagen och fasta under natten.

 

Olika hormoner påverkar vilken typ av mat man känner för, när på dygnet man vill äta och hur mätt man blir.

Det händer olika saker i kroppen vid olika tidpunkter på dygnet, förändringar som påverkar vårt behov av att äta. Efter några timmars nattsömn är energin från kvällens sista måltid förbrukad.

 

En stor mängd Kortisol insöndras vid tretiden på morgonen för att få bukt med blodsockret i takt med att glykogenförrådet i lever och muskler går åt. Kortisol gör att vi bildar nytt glukos från aminosyror vilka tas från protein i kroppens muskler och vävnader, och vi kan använda fettsyror för att håla kroppstemperatur och ämnesomsättning igång.

 

På morgonen vaknar du tom i magen after nattes sömn och fasta. Det lilla glykogenförrådet i lever och muskler är ganska tomt. Du har fortfarande ganska höga nivåer av Kortisol i blodet vid den tiden på dagen.

 

Fett på kvällskvisten.

 

De lägre nivåerna av seratonin späder på behovet av kolhydrater. Du äter kolhydrater från mjölk, juice, bröd, flinger eller gröt till frukost. Hormonet insulin stiger på morgonen, som en funktion av dygnsrytmen. Mer insulin frisätts när du äter. Kortisol och insulin gör tillsammans att kroppen går in i en anabol uppbyggnadsfas. Du fyller på korttidsförrådet av bränsle i lever och muskler, lagrar in kemisk energi som gått förlorat vid nybildandet av blodsocker under sömnen.

 

På dagen ökar suget att äta protein, medan lusten att äta fett blir allt starkare fram emot kvällen. Dalanin heter hormonet som inverkar på detta.

 

Dygnet och årstidens rytm i ljus, mörker och temperatur påverkar således våra ätvanor, kroppens energireglering och därmed också vår kroppsvikt.

10 sätt att bli gladare och kanske smalare - 10. Motionera lite grann

10. Sök fysisk aktivitet.


När du rör på dig frisätts glukos och fettsyror som bränsle och hungersignalerna dämpas. Ökad kroppstemperatur ger sänkt aptit. Genom att röra på sig hjälper man kroppen att förbränna fett.

Det räcker med lite extra aktivitet än du normalt gör, några gånger i veckan. Det krävs inga Vasalopp eller MAraton, utan lite sköna promenader, eller att bara ställa bilen och gå till affären, postlådan, tåget, tunnelbanan etc etc.

Det har visat sig att de som går 5-10 minuter tfram och tillbaka till buss/tunnelbana varje dag har väsentligt bättre värden gällande hjärta och kroppsfetter än de som åker bil.

10 sätt att bli gladare och kanske smalare - 9 Ta in rätt antal kalorier

9. Se till att ha ett tillräckligt dagligt intag av kalorier


Ät lika mycket som du förbränner!

När vi ätit i 6000 extra kalorier har vi bildat ett kilo fettväv. Sisådär 100 extra kalorier per dag i två månader räcker. 100 kalorier motsvarar antingen 2 dl starköl, 1,5 dl vin, 2 läsk, 1 msk matolja eller 50g chokladpudding.

10 sätt att bli gladare och kanske smalare - 8 Ät lite mindre på höst och vinter

8. Ät lite mindre på hösten och vintern


Kroppen tror att den behöver lagra in energi när dagsljuset krymper och att kyla, svält och nöd väntar. Ge inte efter för dåsigheten som kommer med minskad solinstrålning, utan var aktiv och rör på dig!

Tork, regn och köld påverkar tillgången på mat. Förr var vi tvungna att lagra i matförråd och kroppsfett för att klara svältperioder. Idag har många av oss ett överflöd av mat året om. Trots detta fortsätter kroppsklockan envist at styra oss till att bunkra upp inför svält.

Vi vet att blodfetter och fettdepåer ökar om hösten hos däggdjuren i norr. Gäller detsamma för människan? Många av oss går upp i vikt under höst och vinter. Norrlänningar väger i genomsnitt mer än vad svenskar mer söderut gör. Vissa har turen, eller är målmedvetna nog, att gå ned under vår och sommar. Andra lägger på lager på lager fett.

10 sätt att bli gladare och kanske smalare - 7. Hoppa inte över enstaka måltider

7. Du förbränner INTE fett genom att hoppa över enstaka måltider.


Jo du börjar förbränna inlagrat fett om du hoppar över mat i mer än nio timmar.

Hoppar du över mat inom 9 timmar tar inte kroppen energi från inlagrat fett utan utnyttjar kolhydrater från lever och protein från kroppens vävnader i första hand.

Om du har hoppat över en måltid är risken stor att du är extra hungrig och käkar för mycket vid nästa.

10 sätt att bli gladare och kanske smalare - 6. Ät regelbundet

6. Ät regelbundet


Då blir kroppen nöjd och får normala nivåer på enzymerna som lagrar in kroppsfet. Kroppen kommer in i en rytm den känner igen och vet när maten kommer nästa gång. Genom att äta regelbundet blir du gladare och får lättare att koncentrera dig eftersom kroppen kan slappna av från ideliga fodersök.

10 sätt att bli gladare och kanske smalare - 5. Undvik att småäta

5. Undvik att småäta.


Att äta många små måltider om dagen grundar för viktökning.

Visst kan du sprida ut ätandet hur många gånger som helst över dagen, men då gäller det att äta lika mycket kalorier som om du äter tre ggr om dagen.

Och det klarar vi sällan av.

För att känna sig mätt, måste man först känna sig hungrig.

Äter du ofta sätts mättnadssignalerna ur spel eftersom man inte hinner uppnå ett riktigt hungertillstånd mellan måltiderna.

Äter du ofta uppnår du inte samma mättnadskänsla som när du äter sällan. Risken är då stor att man lassar in lite extra och kommer därför att äta mycket mer än om du äter dig lagom mätt vid regelbundna tider.

10 sätt att bli gladare och kanske smalare - 4. Ät en ordentlig frukost

4. Ät en ordentlig frukost


Kroppen behöver fylla på förråden av kolhydrater efter sömn. En ordentlig frukost är precis vad  kroppen är inställd på. Då har kroppen svårt att ställa om och börja förbränna effektivt på förmiddagen. Alltså vinner man inget på att hoppa över frukosten.

10 sätt att bli gladare och kanske smalare - 3. Ät inte på natten

3. Ät INTE på natten


På natten är kroppens ämnesomsättning inställd på att förbränna inlagrad energi istället för att fylla på förrådet. Det finns mycket som talar för att du kan hjälpa till att höja halten farliga blodfetter och öka vikten genom att äta på natten.

10 Sätt att bli gladare och kanske smalare - 2. Ät inte sent på kvällen

2. Undvik att äta sent på kvällen


På kvällen sjunker kroppens ämnesomsättning och energiförbränning. Kroppen klarar sig bra genom natten genom att förbränna lagrat kroppsfett. En rejäl måltid sent på kvällen gör att kroppen inte förbränner detta lagrade kroppsfett under natten, utan det läggs på hullet.

10 sätt att bli gladare och kanske smalare - 1. Sov en gång per dygn

1. Sov regelbundet

Sov för ordentligt en gång per dygn. Ingen middagslur. Då kommer kroppens rytm i takt. Du blir garanterat utsövd och gladare och faktiskt minskar ditt behov av att tröstäta för att bli pigg. Sömnskuld gör dig lätt korkad, så se till att få ordentlig nattsömn

Vi är beroende av kroppsklockan för vår överlevnad. Sömnen behövs för att reparera kropp och själ. Den som inte sover dör så småningom.

Omgivningen hjälper oss att ställa kroppsklockan, främst genom växlingen mellan ljus och mörker. Om vi isoleras från omvärlden fortsätter klockan att ticka – men i ett annat tempo. Den går de annorlunda i förhållande till armbandsuret och kalendern. Man skapar oftast en sömnaktivitetscykel som är längre än 24 timmar.

Ju mer kvällsmänniska man är, desto längre eget dygn skapar man. De flesta skapar en cykel som är 25 timmar, en del ändå upp till 28 timmar.

Människan är diurnal, dvs född att vara dagaktiv. Vi har dåligt mörkerseende. Vår dygnsrytm vill styra oss till att vara vakna, aktiva, ätande under dagen. På natten skall vi sova och fasta.

Läs mer bl.a. på http://www.vetenskaphalsa.se/den-biologiska-klockan/

Mikrobiom - Vad är det och hur fungerar det? - Del 3

Att bakterier kan orsaka sjukdom är inget nytt. Men sjukdomarna som mikrobiom kan skapa är nytt. Ofta är de inte akuta infektioner av det slag 1900-talets läkare har varit så bra på att hantera. Det är snarare de kroniska sjukdomarna som nu, åtminstone i den rika världen, står i centrum för läkarnas intressen. Mikrobiom verkar nämligen spela en avgörande roll när det gäller allt från fetma och diabetes, hjärtsjukdomar, astma och multipel skleros, till neurologiska sjukdomar som autism.

Ett sätt att föreställa sig ett mikrobiom är som ett extra mänskligt organ, om än ett ganska märkligt. Den väger lika mycket som många organ, ungefär ett kilo, och även om det är inte en distinkt struktur på det sätt som ett hjärta eller en lever så behöver kanske inte det för att ett organ ska vara äkta. Immunsystemet, till exempel, består av celler utspridda runt kroppen, men det har typiska drag av ett organ, nämligen att det är ett organiserat system av celler.

Mikrobiomet är också organiserat. Biologin räknar att det finns cirka 30 stora stammar/grupper av bakterier, så kallade fyla, som var och en har olika biokemiska funktioner. Mänskliga mikrobiom domineras av endast fyra av dessa fyla: de Aktinobakterier, Bacteroidetes, Firmicutes och Proteobakterier. Livet inuti en människa är tydligen en specialiserad tillvaro som är lämplig endast för vissa typer av bakterier.

Mikrobiom - Vad är det och hur fungerar det? Del 2

Den senaste tidens forskning om hur mikrobiomet i människan verkligen är med och styr utveckling och funktion av människans celler, organ och gener har lett till en ny diskussion om människan som superorganism. Detta har nyligen uppmärksammats i vetenskapliga tidskrifter som Nature, Science och Cell och i finanstidningen The Economist(där det mesta av fakta till denna blogg hämtats)

- Livsstilssjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, fetma, inflammatoriska tarmsjukdomar och diabetes har ökat under de senaste 50 åren och det är svårt att förklara ökningen utifrån enbart genetiska faktorer. Kronisk inflammation är ofta en vanlig komponent i livsstilssjukdomarna och det finns nu mycket som tyder på att mikrobiomet i samverkan med våra matvanor väsentligt bidrar till sjukdomsprocessen hos dessa sjukdomar.

Mikrobiomet är verkligen ett system, för evolutionen har anpassat intressena hos värden och dess bakterier. I utbyte mot råvaror och husrum, föder och skyddar mikroberna människan och är därför en integrerad del att värdens välbefinnande. Ingen önskar den andres olycka, men under vissa omständigheter kan samarbetet försämras och mikrobiomet kan då orsaka sjukdom.

Mikrobiom - Vad är det och hur funger det? Del 1

Vad är en människa? Biologiskt kan svaret tyckas självklart. En människa är en individ som har vuxit från ett befruktat ägg som innehöll gener från både far och mor. Människan är inte bara en enda organism utan våra kroppar härbärgerar också trillioner av bakteriella organismer som samspelar och påverkar vår utveckling och funktion under hela livet.

En växande skara forskare upplever det som en ofullständig definition. De ser människor inte bara som individer, men också som ekosystem. Enligt deras uppfattning är människokroppen bara en komponent i ett större system. De andra är trillioner bakterier, som finns i en persons tarm, mun, hårbotten, hud och alla sprickor och öppningar som finns över hela kroppens yta.

Bakterier som lever på en begränsad plats, t.ex. i människokroppen kallas gemensamt för mikrobiom. En frisk vuxen människa hyser cirka 100 biljoner bakterier bara i magen. Det är tio gånger så många bakterieceller som antalet celler människan består utav. Dessa bakterier är dessutom oerhört olika. Ägg och spermier ger oss ca 23 000 olika gener. Bara i människokroppen bedöms detta mikrobiom bestå av 3 000 000 gener!! Visserligen är många av dessa miljoner variationer på gemensamma teman, men alla tillför något till kroppens genetiska mix.

Mer följer