Leta i den här bloggen

lördag 27 oktober 2018

Hur mycket energi kommer från fossila bränslen?

Det skrivs väldigt ofta i tidningar och sägs väldigt ofta på TV av journalister, politiker och representanter från näringslivet att vi ska bli fossilfria det eller det datumet.


Men hur mycket av Världens energikonsumtion kommer från fossila bränslen och hur fort kan vi ställa om?


Nedan ett antal diagram som visar läget hittills i år, alltså från januari till och med oktober 2018.


BTU som det står i stapeldiagrammet står för British Termal Unit och är en standard för en viss mängd energi som behövs för att värma vatten en grad. I detta fall pratar vi om Triljoner BTU.



 
Vi slår ihop Råolja, Kol och Naturgas till gruppen Fossila bränslen


Så slår vi ihop Vattenkraft, Vindkraft, Bioenergi, Solenergi och Geotermisk energi till Förnybara energikällor.



tisdag 23 oktober 2018

Hur stor är Rysslands BNP?

När jag har grävt i diverse statistik för att finna ut hur stora mängder koldioxid olika länder släpper ut; i relation till sin befolkning, BNP etc. kom jag över en del överraskande siffror.


Visste ni t.ex. att Rysslands BNP är lika stor som summan av Danmarks, Norges och Sveriges?


OBS! Att i denna graf finns bara de länder som finns med i statistik över de länder som släpper ut mest koldioxid till atmosfären. Samt att SE, DK och NO är med som referens..



BNP per utsläppt ton Koldioxid

Viktigaste frågan är naturligtvis den totala mängden koldioxid som människan släpper ut till atmosfären.


Sedan kan man filosofera kring vilket värde respektive land får ut av sina utsläpp. Sannolikt att högt industrialiserade länder utnyttjar energin bäst!?


Nedanstående tabell är ett försök att visa hur mång USD varje utsläppt ton CO2 genererar. Det finns ingen direkt korrelation utan jag har tagit ländernas BNP och delat det med respektive lands utsläpp av CO2 till atmosfären.
.






Ett högt BNP per utsläppt ton indikerar sannolikt att landet har energieffektiv produktion samt även ett större inslag av andra energislag än de som baseras på fossila bränslen. Sverige t.ex. har relativt stor andel vattenkraft och kärnkraft i sin totala energiproduktion





Ett lågt BNP per utsläppt ton CO2 indikerar det motsatta; låg energieffektivitet och stort beroende av fossila bränslen.   
  

Plast - vår största miljöbov?!

Kommer ni ihåg denna?


Den publicerade jag första gången i juni 2012.
Nu börjar det hända saker.


Längs kusterna till Stilla havet och Indiska oceanen kavar man inte fram i snäckskal, sjögräs, död fisk eller oljeklumpar? Nej i plastflaskor mm som sköljts upp på stranden.



Världshaven är översvämmade av plastskräp. 30 000 bitar av plast finns på varje kvadratkilometer av haven. De marina näringskedjorna konsumerar delvis nedbrutna men nära nog oförstörbar plast.


Varje år dör ungefär 100 000 valar, delfiner och andra havsdäggdjur liksom en miljon fåglar av plast som de får i sig. Allt enligt FN:s miljöprogram, Unep

måndag 22 oktober 2018

Hur mycket skog brann det i Sverige i somras?

Sverige har cirka 28 000 000 hektar skogsmark.
Det är drygt 60 % av Sveriges totala yta som är ca 45 000 000 hektar
I somras eldhärjades ca 25 000 ha, motsvarande 0,9 promille. Alltså en lite del av den totala skogsmarken, men lokalt blev effekten värre när många familjer fick se all sin skog brinna upp.


För länge sedan brann 1-2 procent av skogsarealen varje år, men idag är brandskyddet väl utbyggt och normala somrar hinner de flesta bränder släckas i ett tidigt skede. På senare år har skogsbränder varit så ovanligt att man genomför planerade bränder för att gynna den biologiska mångfalden.


Sommarens bränder fick så stor spridning främst beroende på det extremt torra vädret. Marken var snustorr och tyvärr hjälpte ganska starka vindar under några dagar till att sprida bränderna ännu snabbare. Mycket av skogarna som brann var på moränmarker som är torra redan från början. Där växer mest tall som trivs på torra marker.


Historisk så är moränmarkerna mer brandhärjade än mer blöta marker. Därför ser också tallarna ut som de gör. Genom att hissa upp sina kronor högt över markytan samt ha en rejält tjock bark, ökar chanserna att överleva en skogsbrand.

Varför tappar lövträden sina löv på hösten? Del III


För alla bladbärande träd och buskar är det alltså bättre att låta dessa solceller skrumpna ihop och lägga energin på att skapa nya bladanlag samt tömma växten på vatten för at förhindra förfrysning och cellsprängning.
I områden på jorden där det inte är någon frostrisk är bladbärande växter gröna året om. De klarar några nätters frost och en total förlust av bladverket, men skulle kylan hålla i sig skulle de vara kaputt.

Hej

Varför tappar lövträden sina löv på hösten? Del II


Trots all nederbörd så är vintern en förhållandevis uttorkande årstid med mycket kall torr luft. Det går faktiskt att torka tvätt utomhus kalla, klara vinterdagar. Vattnet i plagget fryser och avdunstar sedan utan att passera flytande form.
Vi har med andra ord ett ganska högt ångtryck på klädesplaggets yta och detsamma skulle gälla för bladen.
Trädet skulle ha jobbigt att hålla kvar fukt och samtidigt inte kunna ta upp ny vätska (marken är ju frusen) med uttorkning som följd.

Hej

Varför tappar lövträden sina löv på Hösten? Del 1


När jag sitter här och tittar ut över skogarna och alla tomma lövträd som bara för en vecka sedan var fulla av färggranna blad,.slår det mig vad fiffig naturen är.

Men varför tappar lövträden sina löv?
Med vattenfyllda löv kvar på trädet skulle först  och främst cellerna sprängas, för vatten expanderar när det fryser. Trädet skulle kunna skydda sig mot detta genom att producera mängder med socker under tidig höst för att få en hög sockerhalt i cellerna som ger ett skydd som glykol i bilarnas kylarvätska. Att producera detta socker är uppenbarligen mer riskfyllt och energikrävande än att helt sonika stänga av all cellfunktionerna i bladen och låta dem trilla av.


Hej

måndag 4 juni 2018

Många karriärshungrande går allt för ofta från väldigt nödiga till helt onödiga