Hobbitens hemliga vapen: D-vitamin

Ni som följer den här bloggen har tidigare läst om teorin varför människor har olika hudfärg och kopplingen till D-vitamin. Här kommer en annan intressant teori kring D-vitamin.

Sund kost och mycket dagsljus är Bilbos hemliga vapen mot troll, vättar, drakar och Gollum. D-vitamin skiljer onda från goda i Tolkiens Midgård, enligt en ny studie i tidskriften The Medical Journal of Australia.
                                  

Åt du mycket av laxen och sillen på julbordet? Fet fisk och solljus är nämligen de viktigaste källorna till vitamin D, och så här års står solen för lågt för att kunna ge några större bidrag. Och att få i sig tillräckligt med D-vitamin kan vara viktigare än du tror.


I J R R Tolkiens värld Midgård verkar D-vitaminintaget i alla fall vara livsavgörande. Det skiljer onda från goda och segrarna från förlorarna. Det menar Nicholas Hopkinson vid Royal Brompton-sjukhuset i London och hans son Joseph i en artikel i julnumret av tidskriften The Medical Journal of Australia.

Källa: DN samt Medical Journal of Australia

USA och Kina, utlandsskuld till konsumtion

USAs utlandsskuld är i mångas ögon enorm. Minst lika stor som deras totala BNP; ca 17 000 miljared Dollar. Av detta är man skyldig Japan ca 1200 miljarder Dollar och Kina lika mycket.

Kina har och en positiv handelsbalans. Enkelt uttryckt så kommer det in mer pengar än det går ut ur landet.  Överskottet från exporten kan Kina använda till egna investeringar, men också att låna ut till bl.a. USA. USA har en negativ handelsbalans och måste i princip låna pengar för investeringar och konsumtion.

Även om det inte är ett fullständigt samband mellan pengarna som Kina lånar ut till USA och hur de används, kan man enkelt säga att USA lånar pengar av Kina för att finansiera sin import av varor därifrån. Överskottet som Kina tjänar på sin export till USA kan de sedan låna ut till dem.

Naturligtvis är systemet långt mer komplext än ovan, men sambandet är ändå klart.
Fiffigt

Dags att binda räntan?

2013-08-21 skrev aftonbladet detta. Hur många blev lurade att binda sin ränta tro?

”Räkna med högre ränta framöver”

Annika Creutzer: Räntesänkningarnas tid är över

 

Varje vecka kan du läsa Annika Creutzers krönikor på Aftonbladet Min Ekonomi. Foto: Börje Thuresson

De långa räntorna rör sig uppåt och räntesänkningarnas tid kan vara förbi. I höst kan mycket hända med våra boräntor. Det gör att vi kan behöva ompröva den gamla sanningen om att rörlig boränta alltid lönar sig bäst.

Eller DI från juni 2012

Proffsen: Dags att binda räntan

Uppdaterad 2012-06-05 12:33. Publicerad 2012-06-04 14:55

Eurokrisen har pressat de långa räntorna till historiskt låga nivåer. Nu öppnar flera experter för att det är läge att binda boräntan.

I bolånebutiken lyser prislapparna rött på de bundna bolånen: I dag är det i regel billigare att binda sitt lån på 1 till 3, ibland 5 års, sikt än att välja rörlig ränta. Hos Swedbank betalar man exempelvis 0,30 procentenheter mer för ett rörligt lån än ett lån som är bundet på 3 år.

Ta in julgranen rätt!

Oj vad många intressanta tips det finns på nätet om hur man gör när man tar in granen för att få den att stå så länge som möjligt.


Gör så här: Skär ett nytt rakt snitt i rotänden på granen. Som ni säkert vet dricker granen vatten med de yttrersta årsringarna samt i viss utsträckning även barken, så det ska vara ett färskt snitt och oskadad bark runt hela rotsnittet. Sedan är det vatten som gäller och den dricker mycket de första dagarna. Så länge den har vatten och inte kådar igen i botten kan den i princip stå hur länge som helst.

En sockerbit i vattnet? Tror inte det hjälper. Socker skapar granen i barren med hjälp av solljuset, men för traditionens skull kan man ju göra det ändå. Snarare skulle man mosa en vitamintablett med mycket mineraler och lägga i vattnet, men det är nog onödigt också.

Hej

CO2 i atmosfären försurar haven

MÄNNISKOR , som är en markbunden art, kallar sitt hem " Jorden " . Ett mer rättvisande namn för alla jordens arter skulle snarare vara "Havet", då mer än 70 % av jordens yta är täckt av saltvatten . Havet huserar till exempel alger, bakterier (kända som cyanobakterier) och växter som genererar ungefär hälften av allt syre i dess atmosfäriska kretslopp. Och det ger naturligtvis också fisk och skaldjur – som ger minst 15 % av proteinet till 60 % av jordens befolkning, en industri värd $ 218 000 000 000 per år. Havets välbefinnande berör direkt även oss landkrabbor.

 

Det välbefinnandet är hotat av den ökande mängden koldioxid i atmosfären, en följd av industrialiseringen. Denna oro har inget samband med CO2’s roll som klimatförändrande växthusgas. Det är ett resultat av det faktum att CO2, när den löses i vatten, skapar kolsyra. Läs mer på

 

http://www.economist.com/news/science-and-technology/21590349-worlds-seas-are-becoming-more-acidic-how-much-matters-not-yet-clear

Hur mycket tål planeten Jorden - Utarmning av biologisk mångfald?

Biologisk mångfald


Millennium Ecosystem Assessment 2005 slutsatsen att förändringar i den biologiska mångfalden på grund av mänskliga aktiviteter var snabbare under de senaste 50 åren än någon gång i mänsklighetens historia, ökar risken för plötsliga och oåterkalleliga förändringar i ekosystemen.

De drivkrafter orsakar dessa allvarliga förluster av biologisk mångfald och leder till förändringar i ekosystemtjänster visar inga tecken på avtagande över tiden utan ökar snarare i intensitet. De storskaliga skadorna på ekosystemen kan bromsas genom kloka projekt för att förbättra livsmiljön och förbättra kontakten mellan ett stört och ett fungerande ekosystem, samtidigt som man upprätthåller den höga produktiviteten inom jordbruket som mänskligheten behöver.

Ytterligare forskning pågår för att avgöra om en gräns baserad på den hastighet som arter utrotas av är tillräckligt, samt förbättra tillgången på tillförlitliga data för användning som "styrvariablerna" för denna gräns.

Oavsett vad så kan utarmning av våra storskaliga ekossytem på Jorden inte leda till annat än katastrof. Jag undrar om människan är tillräckligt klokt funtad för att begripa de långsiktiga följderna av vårt agerande för att tillgodose våra relativt korta livs strävan efter materiell lycka.

Hur mycket tål planeten Jorden? - Konsumtion av färskvatten

Konsumtion av färskvatten och den globala hydrologiska cykeln

Även färskvattencykeln påverkas av klimatförändringarna och dess gräns är nära kopplad till klimatgränsen, men det mänskliga trycket på färskvattensystemen är den dominerande drivkraften bakom problemen.

Människan förändrar förekomsten av vatten genom att leda färskvattenströmmar i nya riktningar, göra fördämningar samt förångning genom förändrad markanvändning. Vissa förändringar i vattensystemen är oåterkalleliga.

Vatten blir allt knappare – år 2050 kan omkring en halv miljard människor vara offer för stora brister på vatten vilket ytterligare ökar trycket på att ingripa i vattensystemen. En vattengräns avseende färskvattenanvändning har föreslagits för att upprätthålla den allmänna motståndskraften i jordens system för att undvika risken att överträda lokala och regionala trösklar.

Hur mycket tål planeten Jorden - Kväve och fosfor till land och hav?

Kretsloppen av kväve och fosfor har radikalt ändrats som ett resultat av våra industrier och jordbruk. Kväve och fosfor är båda väsentliga delar för växtligheten, men produktion och användning av gödselmedel är ocksp det största enskilda problemet.

Mänskliga aktiviteter konverterar mer atmosfäriskt kväve till reaktiva former än alla jordens kombinerade markbundna processer. Mycket av det tillkommande, nya reaktivt kvävet släpps ut i atmosfären i olika former i stället för att tas upp av växter. När det regnar, förorenar det vattendrag och kustområden eller ackumuleras i marken.

Likaså är det en relativt liten andel av fosfor i gödningsmedlen som tas upp av växter. Mycket av den fosfor som mobiliseras av människor hamnar också i vattensystemen. Vattensystemen blir syrefattiga då ett överflöd av bakterier konsumerar de algblomningar som uppstår på grund av den höga näringstillförseln.

En betydande del av det tillförda kvävet och fosforet hamnar i haven, och kan där dramatiskt förändra de marina systemen. Några exempel på det är vårt egent hav, Östersjön som har stora områden med död, syrefri botten samt den ”döda zonen ” i Mexikanska golfen där räkfångsterna minskat radikalt som en kombinerad effekt av överfiske och övergödning genom gödsel som transporteras i floderna från den amerikanska mellanvästern.

Hur mycket tål planeten Jorden - Ozonskiktet i stratosfären?

Det stratosfäriska ozonskiktet i atmosfären filtrerar bort ultraviolett (UV) strålning från solen. Om detta skikt minskar, kommer ökande mängder av ultraviolett strålning nå marknivån. Detta kan leda till en högre förekomst av hudcancer hos människor samt skador på andra biologiska system på land och i vattnen. Utökningen av ozonhålet över Antarktis var ett bevis på att ökade koncentrationer av ozonnedbrytande kemiska ämnen, i interaktion med polära stratosfäriska moln, hade passerat en tröskel och förändrade stratosfären över Antarktis.

I det här fallet har människan visat att det går att vända utvecklingen. Genom Montrealprotokollet* med syfte att reducera ozonnedbrytande gaser/kemikalier såsom freoner tycks man ha vänt utvecklingen och sedan 2002 minskar hålet över Antarktis.

*Montrealprotokollet (Montreal Protocol on Substances That Deplete the Ozone Layer) är ett internationellt traktat som är utformat för att skydda ozonskiktet genom att fasa ut produktionen av ett antal substanser som tros vara ansvariga för uppkomsten av ozonhål. Traktatet skrevs under i Montreal den 16 september 1987 och trädde i kraft den 1 januari 1989. Sedan dess har den undergått fem revisioner, 1990 (London), 1992 (Köpenhamn), 1995 (Wien), 1997 (Montréal) och 1999 (Peking). Avtalet har hyllats för sin exceptionella framgång av Kofi Annan genom citatet: "Kanske det mest framgångsrika internationella avtalet hittills...".(ref. Wikipedia)

PS
De klorföreningar som av vindarna förts till Antarktis löses upp av den ultravioletta strålningen vilket gör att kloratomer frigörs. Dessa börjar katalysera (skynda på) ozonreduktionen. Katalysen påskyndas ytterligare av de ismoln eller pärlemormoln (PSC) som bildas vintertid över Antarktis då bristen på solljus och den inneslutande "polarvirveln" gör att temperaturen kan sjunka ned till -80°C. Molnpartiklarna består av antingen salpetersyra (PSC typ I) eller av is (PSC typ II) och utgör grund för den kemiska reaktion som orsakar nedbrytningen av ozonet. (Ref. Wikipedia)

Hur mycket tål planeten Jorden - Försurning av haven?

Dra en fjäder, släpp, och den kommer snäppa tillbaka i sin ursprungsform. Dra längre och längre och den kommer att fjädra tillbaka till att du når en gräns då den slutar att fjädra tillbaka. Vad som en gång var en fjäder har blivit en värdelös bit snurrad tråd. Och det, i ett nötskal, är vad många forskare tror kan hända med jorden om dess system är överbelastade som den misshandlade fjädern.

Här beskriver jag den andra av de nio planetariska gränserna definierade av Stockholm Recilience Centre.

2. Försurning av haven

Omkring en fjärdedel av den CO2 mänskligheten släpper ut i atmosfären upplöses slutligen i haven. Då bildas kolsyra som minskar pH för ytvattnet och därmed förändrar oceanens kemi. Den ökade surhetsgraden minskar mängden tillgängliga karbonatjoner, en viktig "byggsten" som används av många marina arter när skal och skelett bildas.

Över en given tröskelkoncentration, gör den ökande surheten det svårt för organismer som koraller och vissa skaldjur och planktonarter att växa och överleva. Förluster av dessa arter skulle ändra strukturen och dynamiken i havens ekosystem och kan potentiellt leda till drastiska minskningar av fiskbestånden. Jämfört med förindustriell tid, har havsytans surhetsgrad redan ökat med 30 procent. Till skillnad från de flesta andra mänskliga påverkan på den marina miljön, som ofta är lokalt i skala, har försurning inga gränser utan ger konsekvenser för hela planeten.

Stockholm Recilience Centre är fast övertygade om att CO2 är den starkast bidragande orsaken till klimatförändringen vi upplever. Jag är inte helt övertygad om det som ni vet, men det råder inga som helst tvival om att CO2 driver på försurning av havens ytvatten och effekten på djurlivet det kan få.

Alla nio som kommer att beskrivas var för sig:
1. Klimatförändringar,
2. Försurning av haven,
3. Uttunningen av ozonskiktet,
4. Ingrepp i Kväve- och  Fosfatcykler (avgörande för växtligheten),
5. Konsumtion färskvatten
6. Omvandlingen av vildmarken till jordbruk och städer,
7. Utrotning av livsformer/arter,
8. Anrikning av kemiska föroreningar,
9. Nivån av partikelformiga föroreningar i atmosfären.

För sju av dessa områden känner sig Stockholm Resislience Centre säker nog att sätta siffror på var gränserna egentligen ligger. För kemikalier och partiklar har man inte satt tydligagränser ännu.

Källa: The economist och Stockholm Reciliense Centres hemsida.

Hur mycket tål planeten Jorden - Klimatförändringar?

Dra en fjäder, släpp, och den kommer snäppa tillbaka i sin ursprungsform. Dra längre och längre och den kommer att fjädra tillbaka till att du når en gräns då den slutar att fjädra tillbaka. Vad som en gång var en fjäder har blivit en värdelös bit snurrad tråd. Och det, i ett nötskal, är vad många forskare tror kan hända med jorden om dess system är överbelastade som den misshandlade fjädern.
                                    

Stockholm Resilience Centre har sedan sitt genombrott i samband med klimatkonferensen i Köpenhamn 2009 fortsatt att definiera nio områden inom med definierade gränser som vi inte kan överskrida för att undvika oåterkallelig skada på planetens ekosystem.

Här beskriver jag det första av de nio planetariska gränserna

1. Klimatförändringar

Jag har ju skrivit mycket om klimatförändringar i tidigare inlägg och de som läst dem vet att jag inte är helt övertygad om vad som skapar det varmare klimat vi har just nu(Se i arkivet från januari 2012). Oavsett vad så är en fortsatt uppvärmning av jordklotet skadligt för väldigt många av dagens organismer.

Tillförseln av markbundet CO2 till atmosfären kan säkert bidra till klimatförändringen, men det allvarligaste är väl ändå det att vi använder resurser som inte är förnyelsebara. Dessutom är utvinningen av kol direkt förödande för den lokala miljön. Enorma dagbrott som tar årtionden att återställa.

Jorden, passerar nu 387 ppmv CO2 i atmosfären, en nivå som de forskare som stöder teorin om att CO2 är den starkast bidragande orsaken till atmosfärens uppvärmning anser redan ha överträtt den planetariska gränsen. Vi har nått en punkt/temperatur där förlusten av polarisen är nästan säkert irreversibel. Detta är ett exempel på ett väl definierat tröskelvärde för vad som händer när klimatet uthålligt förändras. En viktig fråga är hur länge vi kan stanna kvar över denna gräns innan stora irreversibla förändringar blir oundvikliga.

Och som sagt oberoende om det är CO2-halten som ensamt bidrar till klimatförändringen eller ej, så måste vi hitta uthålliga energikällor och minska uttaget av icke förnyelsebara.

Alla nio som kommer att beskrivas var för sig:
1. Klimatförändringar,
2. Försurning av haven,
3. Uttunningen av ozonskiktet,
4. Ingrepp i Kväve- och
5. Fosfatcykler (avgörande för växtligheten),
6. Omvandlingen av vildmarken till jordbruk och städer,
7. Utrotning av livsformer/arter,
8. Anrikning av kemiska föroreningar,
9. Nivån av partikelformiga föroreningar i atmosfären.

För sju av dessa områden känner sig Stockholm Resislience Centre säker nog att sätta siffror på var gränserna egentligen ligger. För kemikalier och partiklar har man inte satt tydligagränser ännu.

Källa: The economist och Stockholm Reciliense Centres hemsida.

Mikrobiom och ärtliga sjukdomar, hänger det ihop?

En hel del av de medicinska förhållanden mikrobiom blandar sig i är förbryllande. De verkar fungera i grupper/ familjer, men ingen kan spåra de inblandade generna. Detta kan bero på att effekterna är subtilt spridda mellan många olika gener. Men det kan också vara så att vissa- kanske ganska många-av dessa gener inte går att finna i det humana genomet alls.

Kanske inte lika troligt, men möjligen kan mikrobiom likt generna i ägg och spermier ärvas. Många bakterier överförs direkt från mamman vid födseln. Andra kommer kort därefter från den omedelbara omgivningen. Det är därför möjligt att till synes genetiska sjukdomar vars orsakande gener inte kan hittas verkligen är ärftliga, men att de gener som orsakar dem är bakteriella.

Detta är mer än bara av intellektuellt intresse. Kända genetiska sjukdomar är ofta svåra att behandla och alltid obotliga. Det bästa man kan hoppas på är en serie läkemedel för livet. Men mikrobiom är medicinskt tillgängliga och manövrerbara på ett sätt som det mänskliga genomet inte är. Det kan modifieras, både med antibiotika och med transplantationer. Om mikrobiom visar sig vara lika viktig som aktuell forskning antyder, så uppenbarar sig en helt ny syn på behandling.

Mikrobiom och autoimmuna sjukdomar - hänger det ihop?

Förutom hjärtsjukdomar och typ-2-diabetes, anser dr Nicholson också att flera autoimmuna sjukdomar, där kroppens immunförsvar angriper friska celler, involverar mikrobiom. Många av immunsystemet celler lever i tarmväggen, där de har den föga avundsvärda uppgiften att skilja vänliga bakterier från fientliga sådana. De gör det på grundval av molekyler (vanligen proteiner eller kolhydrater) på bakteriernas yta.

Ibland leder likheten mellan en skadlig bakteriell markör och en från en mänsklig cell att immunsystemet angriper fel celltyp. Som med många av sambanden mellan mikrobiom och ohälsa, är det inte klart om detta är bara otur eller reflekterar effekten av att vissa uppsättningar av bakterier i mikrobiomet avviker från dem i ekosystemet som helhet och får kroppen att reagera felaktigt.

Autoimmuna sjukdomar som kopplas till mikrobiom inkluderar även typ-1-diabetes (orsakas av den autoimmuna förstörelsen av insulinproducerande celler), astma, eksem och multipel skleros. Återigen är detaljerna oklara, men i varje fall verkar en viss komponent i mikrobiomet förvirra immunförsvaret, till nackdel för kroppens celler.

I fallet med multipel skleros har en studie som publicerades förra året av Kerstin Berer och hennes kollegor vid Max Planck-institutet för Immunobiology och Epigenetik i Freiburg, Tyskland bekräftat sambandet till mikrobiom. De visade, återigen påi möss, att tarmbakterier verkligen är engagerade i att utlösa den reaktion som orsakar att kroppens immunförsvar vänder sig mot vissa nervceller på precis det sätt som leder till multipel skleros.

Dessa och andra exempel på när mikrobiom spårar ur skapar en intressant fråga. Om tarmbakterier gör dig sjuk, kan man byta ut dem och göra dig frisk? Yoghurt industrin har sagt så högt i många år: "Fyll upp dina goda bakterier" säger annonserna. Slutsatsen är att en extern dos av lämpliga bakterier fungerar som en hälsokur.

Mikrobiom och diabetes - hänger det ihop?

Kopplingen mellan mikrobiom till diabetes noterades hos sjukligt feta människor som hade valt en behandling som kallas Roux-en-Y, där tunntarmen kortsluts och därmed minskar mängden mat som kroppen kan absorbera.

Sjukligt feta männsikor är nästan alltid diabetiker. Som en behandling för fetma, är Roux-en-Y-effektiv. Som en behandling för diabetes är den extraordinärt effektiv. I 80 % av fallen försvinner tillståndet inom några dagar. Experiment utförda på möss av Dr Nicholson och hans kollegor visar att Roux-en-Y förändrar sammansättningen av tarmens mikrobiom. Dr Nicholson menar att detta förklarar det plötsliga försvinnandet av diabetes.

Diabetesen i fråga är känd som typ-2. Den orsakas av kroppens cellers okänslighet för insulin, ett hormon som reglerar blodsockernivån. Insulinkänslighet är en del av en komplex och ofullständigt förstådd bana av molekylära signaler. Dr Nicholson misstänker, fast han ännu inte kan bevisa, att någon viktig del av denna väv regleras av mikrobiom på ett sätt som liknar den roll som myrsyra vid högt blodtryck. Den bypass av tunntarmen, stör mikrobiomet, återställer signalen, och diabetesen försvinner.

Mikrobiom och hjärtsjukdomar - Hänger det ihop?

Ännu mer förvånande än mikrobiomets bidrag till sjukdomar i näringsupptaget, är dess tänkbara bidrag till hjärtsjukdomar, diabetes, multipel skleros och många andra sjukdomar.

Kopplingen till hjärtsjukdom sägs vara tydlig: en observation har gjorts hos människor och ett experiment på möss. Observationen hos människor gjordes av Jeremy Nicholson på Imperial College i London. Dr Nicholson, som studerar sambandet mellan metabola produkter och sjukdomar, har visat att mängden myrsyra i någons urin omvänt är relaterad till hans blodtryck-en riskfaktor för hjärt-problem. Kopplingen verkar vara en effekt som myrsyra har på njurarna: den fungerar som en signalmolekyl och påverkar mängden salt som njurarna absorberar tillbaka in i kroppen från blodplasma som är avsedd att bli urin. Eftersom den dominerande källan för produktion av myrsyra är tarmens mikrobiom anser dr Nicholson att i blandningen av bakterier finns det en faktor som påverkar hjärtsjukdom.

Stanley Hazen på Cleveland Clinic i Ohio har kommit med ytterligare ett sätt som mikrobiom kan påverka hjärtat. Han och hans kollegor arbetat med möss speciellt uppfödda för att vara känsliga för åderförkalkning. Genom att döda mössens mikrobiom, med hjälp av antibiotika, minskade graden av åderförkalkning signifikant, men varför det skulle vara så förblir oklart.

Mikrobiom och fetma - Hänger det ihop? Del 2

Som i fallet med överviktiga och smala västerlänningar hade välnärda och undernärda tvillingar olika microbiomer. De avvikande exemplen bland undernärda barn saknade både förmåga att syntetisera vitaminer och förmågan att smälta komplexa kolhydrater.

 Och när dr Gordon transplanterade några av microbiomerna till speciellt förberedda möss som hade, fram till den punkten sterila tarmar, blev resultatet detsamma hos gnagarna som hos de människor som de togs från. Således verkar bakterier kunna orsaka undernäring även hos någon vars kost annars skulle vara tillräckligt.

Om det här stämmer (studier på människor har ännu inte gjorts) är det en extraordinär upptäckt. Undernäring orsakas uppenbarligen främst av en otillräcklig kost. Men i fallet med tvillingarna, där kosten antas vara densamma hade vissa individer ändå ett stört näringsupptag. Kan det alltså vara möjligt att behandla en hel del undernäring genom att återställa den sjukes tarmbakterier?

Tallriksmodellen 2013 - Mitt förslag

Tallriksmodellen är ett försök att enkelt åskådliggöra hur man komponerar en bra måltid - lunch eller middag. Modellen visar proportionerna mellan olika ingredienser i måltiden. Tallriksmodellen visar proportioner mellan de tre delarna. Oavsett om man äter mycket eller litet är proportionerna desamma. Modellen säger ingenting om hur mycket man ska äta - det avgör hunger och energibehovet.

Tallriksmodellen har traditionellt delats in i tre delar:

40 % eller 2/5 - Potatis, pasta, ris, bulgur och bröd
    - Välj i första hand fullkornsvarianterna. En stor del av tallriken fylls med livsmedel från denna grupp.

40 % eller 2/5 - Grönsaker och rotfrukter.
    - Denna del är lika stor som den förra.

20 % eller 1/5 - Den minsta delen är avsedd för kött, fisk, ägg och baljväxter, exempelvis bönor. Alltså
                         mycket proteiner som också kan användas som energi om man inte spjälkar det till
                        aminosyror och nya proteiner typ muskler.


Nu har de visa näringsforskarna kommit fram till att modellen inte håller. Vi rör oss mycket mindre idag än för 10 år sedan och behöver därför mindre energi än förut
Jag skulle gissa att den kommer att se ut något så här:

30 % eller 1/3 - Potatis, pasta, ris, bulgur och bröd
40 % eller 2/5 - Grönsaker och rotfrukter.
30 % eller 1/3 - Kött, fisk, ägg och baljväxter, exempelvis bönor.
Eller varför inte ta i rejält

25 % eller 1/4 - Potatis, pasta, ris, bulgur och bröd
50 % eller 1/2 - Grönsaker och rotfrukter.
25 % eller 1/4 - Kött, fisk, ägg och baljväxter, exempelvis bönor.

Den sista varianten är vad man traditionellt kalla en bantartallrik. Men som sagt då rörde vi på oss mer förr.

Mikrobiom och fetma - Hänger det ihop? Del 1

Ett mikrobioms roll i näringsupptaget är stor och kommer det i otakt med sin värd kan det bli krångel: vad som hjälper till att göda en kropp kan också övergöda eller göra den undernärd. En av de första analyserna av en sådan effekt gjordes av Jeffrey Gordon med bakterier och fetma.

År 2006 publicerade Dr Gordon, som arbetar på Washington University School of Medicine i St Louis, Missouri en studie som studerat uppsättningen av tarmbakterier hos feta respektive tunna amerikaner. Feta människor hade en annan baktierieflora än magra och om en tjock person bantade sig smal ändrades bakteriefloran.

Experiment på möss tyder på att det inte bara är en fråga om att bakterierna svarar på förändrade omständigheter. De hjälper faktiskt bantningsprocessen genom att undertrycka produktionen av ett hormon som underlättar lagringen av fett, och ett enzym som hindrar att fett förbränns. Detta kan bidra till att förklara en annars konstig iakttagelse från jordbruket, om man tillför antibiotika till djurfoder(och därmed hämma baktieriaktiviteten) bidrar det till att göda djuren även om nötkreatur som behandlades på detta sätt lägger på sig både muskelmassa och fett.


Efter att ha visat att tarmbakterier är involverade i fetma, undrade dr Gordon om det omvända var sant. I en studie som han genomfört i Malawi, kunde han påvisa att ha fel sorts bakterier kan orsaka undernäring också.

För att visa detta, undersökte han och hans team på 317 tvillingpar (vissa broderliga, några identiska). I 43 % av dessa par, var båda medlemmarna välnärda. I 7 % var båda undernärda. Avgörande var, att i 50% av fallen var en tvilling välnärd och en undernärd.

Mikrobiom - Vad är det och hur fungerar det? Del 4

Specialiserade, men inte monotona. Precis som ekosystem som skogar, gräsmarker och korallrev skiljer sig från plats till plats, gör också mikrobiom det. Mikrobiom hos barn i Malawi och Venezuela, innehåller till exempel mer riboflavin(Vitamin B2)-producerande bakterier än hos nordamerikanska barn. De är också bättre på att utvinna näring från modersmjölken, eftersom de har mängder av ett enzym som kallas glykosid hydrolas. Detta omvandlar kolhydrater i modersmjölken som heter glykaner till användbara sockerarter.

Den detaljen kan tyckas långsökt och ointressant, men är mycket viktig. Glykaner är hårdsmält för alla enzym i de 23 000 mänskliga generna. Endast bakteriella enzymer kan göra jobbet. Men det naturliga urvalet har ändå fyllt modermjölken full av dem, ett bra exempel på sam-evolution! Eftersom Mikrobiomet gör jobbet, behöver kroppen inte utveckla egen förmåga. Det är utlagt på entreprenad kan man säga.

Denna tidiga roll i vår näringsomsättning ökar genom livet. Liksom glykaner i mjölk, skulle en hel del kolhydrater vara svårsmält om matsmältningssystemet bara fick jobba med de kroppsegna enzymerna. Mikrobiomets betydligt större genom(alltså fler gener) har motsvarande större kapacitet så komplexa kolhydrater är ingen match för det. De tuggas obevekligen upp och deras kvarlevor spottas ut som små fettsyra-molekyler, särskilt myrsyra, ättiksyra och smörsyra, som kan passera genom tarmväggen in i blodomloppet-varifrån de matas in i biokemiska vägar som antingen frigör energi från dem (10-15% av den energi som används av en genomsnittlig vuxen genereras på detta sätt) eller lagra ner dem som fett.

Tallriksmodellen är OK, men vi ljuger ju!

Observera att jag skriver om kost för att det intressera mig, inte för att jag tycker att alla människor ska vara smala och smärta. Det finns däremot en gräns där allt för mycket extra fett ger hälsoproblem, vilket ju borde vara vettigt att undvika.

Tallriksmodellen i sig är säkert en helt korrekt rekommendation hur vi ska äta. Problemet är att vi stoppar i oss en massa onödigt mellan målen. Den omfattande kafékulturen vi har idag är ju jättetrevlig, men kolla in kakorna många kafeér erbjuder. Det är ofta halva måltider i form av chocolate chip cookies, biskvier etc stora som en flamländsk handflata. Sedan alla snacks som lockar framför TV´n. Då spelar tallriksmodellen inte så stor roll längre. Då handlar det mer om att medvetandegöra att det räcker med tre mål mat om dagen och allt utöver lär vi försöka motionera bort om vi inte vill lägga ut.  

Bli gladare och kanske smalare - fakta

• Kroppen vill helst ha mat på regelbundna tider.
• Den vill ha lika mycket mat som vi förbränner.
• Kroppen vill ha ett lagom förråd med fett för att klara av svält.
• Kroppen vill veta när maten kommer, så att den kan bemöta den kemiska kaskaden av näringsämnen med hjälp av hormoner och ensymer.
• Kroppen vill helst inte ha mat nattetid eftersom kroppsklockan säger ifrån: ät på dagen och fasta under natten.

 Fel på kroppsklockan får magen i otakt

Varför är man så trött på måndag morgon? Svaret är att kroppens klocka ändrar sig under helgen. De flesta av oss önskar nog att dygnet hade fler timmar. Det gör också kroppen om den får fritt spelrum, utan klocka, och om den isoleras från andra tidsgivare som ljus, mörker, radio och TV.

Under helg och semester släpper vi loss vår dygnsrytm som annars tvingas in i en 24.timmarsdygn. Vi senarelägger vår sömn och sover till vi vaknar av oss själva.

En påminnelse om kroppsklockan kanske kommer när man reser över tidszonerna, när jetlagen slår till. Kroppen kommer i otakt, man får sömnproblem, sänkt prestationsförmåga och oro i magen.

Vi är beroende av kroppsklockan för vår överlevnad. Sömnen behövs för att reparera kropp och själ. Den som inte sover dör så småningom.

Omgivningen hjälper oss att ställa kroppsklockan, främst genom växlingen mellan ljus och mörker. Om vi isolerar oss från omvärlden fortsätter klockan at ticka – men i ett annat tempo. Den går då annorlunda i förhållande till armbandsuret och kalendern. Man skapar oftast en sömnaktivitetscykel som är längre än 24 timmar.

Ju mer kvällsmänniska man är, desto längre eget dygn skapar man. De flesta skapar en cykel som är 25 timmar, en del ändå upp till 28 timmar.

Människan är diurnal, d.v.s. född att vara dagaktiv. Vi har dåligt mörkerseende. Vår dygnsrytm vill styra oss till att vara vakna, aktiva, ätande under dagen. På natten skall vi sova och fasta. Människan äter diskontinuerligt, men förbränner energi kontinuerligt.

 

Dagsljuset Påverkar

 

Vi mår bäst när vår inre klocka stämmer någorlunda överens med omvärldens förändringar i ljus, mörker och aktivitet. Starkast påverkan utövar växlingen mellan ljus och mörker. Det är främst dagsljuset som påverkar den inre klockan.

 

Höstmörkret, bristen på ljus, påverkar hormonerna. Framförallt spelar hormonet melatonin en viktig roll. Det produceras av Tallkottkörteln och verkar vara viktigt för att ställa vår inre klocka. Melatonin insöndras mellan kväll och morgon när dagsljuset är frånvarande. Melatonin gör oss också dåsiga och mer inaktiva på vintern, eftersom nivåerna ligger högre under hela dygnet. En promenad i dagsljus gör oss piggare än vad tröstätande gör.

 

Kroppsklockan har två viktiga funktioner. Först möjliggör den för kroppen att regelbundet växla mellan aktivitet och sömn. Många skulle bränna ut sig i jakt på pengar och nöjen om de inte tvingades att sova och därmed återhämta sig. Många lever nog ändå med kronisk sömnskuld i jakt på upplevelser på upplevelser dygnet runt. Klockans andra funktion är att förbereda kroppen för de olika faserna. Under kvällen minskar aktivitetshormonet adrenalin ”blodtryck och kroppstemperaturen sänks”. Melatoninet insöndras och vi blir dåsiga. Om morgonen, från bottennivån vid femtiden och framåt, sker mosatsen, temperaturen stiger och om vi får vakna spontant är vi redo för dagens aktiviteter. Om vi däremot tvingas upp för tidigt i dagsrytmen, kan det ta ett par timmar innan vi når full funktionsförmåga. Man lever med andra ord farligt under natten och under tidig morgon: både hos doktorn, i flygplanet och på vägarna.

Tjockast i Norr

 

Årstiderna påverkar tidpunkter för sådd, blomning och skörd, men även för brunst och födelse. Tork, regn och köld påverkar tillgången på mat. Förr var vi tvungna att lagra i matförråd och kroppsfett för att klara svältperioder. Idag har många av oss ett överflöd av mat året om. Trots detta fortsätter kroppsklockan envist at styra oss till att bunkra upp inför svält.

 

Vi vet att blodfetter och fettdepåer ökar om hösten hos däggdjuren i norr. Gäller detsamma för människan? Många av oss går upp i vikt under höst och vinter. Norrlänningar väger i genomsnitt mer än vad svenskar mer söderut gör. Vissa har turen, eller är målmedvetna nog, att gå ned under vår och sommar. Andra lägger på lager på lager fett. Julbord, mat vid fel tidpunkt och oregelbundna matvanor påskyndar processen.

 

Olivoljan en myt?

 

Vid Medelhavet finns inte samma årstidsvariationer i dagsljus och man heller inte samma problem med hjärtkärlsjukdom och höga blodfetter. Olivolja eller smör kanske inte spelar så stor roll? Kanske är mörkret boven i blodfettsdramat?

 

Temperaturen betyder mer än man tror för aptitregleringen – vid feber, under varma dagar och i ett varmt klimat tappar man matlusten. Man vill ha energifattig mat, rik på vatten: grönsaker, frukt och när man dricker alkohol är den utspädd, t.ex. vin. I ett kallt klimat vill man ha mer energirik mat och mindre utspädd alkohol, t.ex. starksprit.

 

Kompisen, klockan eller magen? Handen på magen, vad bestämmer när du äter? Är det tidsbrist, aptitretande dofter eller påtvingad affärslunch? Om kroppen själv får bestämma så är det snarare årstider, energiförbränning och fas i dygnsrytmen som avgör.

 

Kroppen vill helst ha mat på regelbundna tider. Den vill ha lika mycket mat som vi förbränner. Kroppen vill ha ett lagom förråd med fett för att klara av svält. Kroppen vill veta när maten kommer, så att den kan bemöta den kemiska kaskaden av näringsämnen med hjälp av hormoner och ensymer. Kroppen vill helst inte ha mat nattetid eftersom kroppsklockan säger ifrån: ät på dagen och fasta under natten.

 

Olika hormoner påverkar vilken typ av mat man känner för, när på dygnet man vill äta och hur mätt man blir.

Det händer olika saker i kroppen vid olika tidpunkter på dygnet, förändringar som påverkar vårt behov av att äta. Efter några timmars nattsömn är energin från kvällens sista måltid förbrukad.

 

En stor mängd Kortisol insöndras vid tretiden på morgonen för att få bukt med blodsockret i takt med att glykogenförrådet i lever och muskler går åt. Kortisol gör att vi bildar nytt glukos från aminosyror vilka tas från protein i kroppens muskler och vävnader, och vi kan använda fettsyror för att håla kroppstemperatur och ämnesomsättning igång.

 

På morgonen vaknar du tom i magen after nattes sömn och fasta. Det lilla glykogenförrådet i lever och muskler är ganska tomt. Du har fortfarande ganska höga nivåer av Kortisol i blodet vid den tiden på dagen.

 

Fett på kvällskvisten.

 

De lägre nivåerna av seratonin späder på behovet av kolhydrater. Du äter kolhydrater från mjölk, juice, bröd, flinger eller gröt till frukost. Hormonet insulin stiger på morgonen, som en funktion av dygnsrytmen. Mer insulin frisätts när du äter. Kortisol och insulin gör tillsammans att kroppen går in i en anabol uppbyggnadsfas. Du fyller på korttidsförrådet av bränsle i lever och muskler, lagrar in kemisk energi som gått förlorat vid nybildandet av blodsocker under sömnen.

 

På dagen ökar suget att äta protein, medan lusten att äta fett blir allt starkare fram emot kvällen. Dalanin heter hormonet som inverkar på detta.

 

Dygnet och årstidens rytm i ljus, mörker och temperatur påverkar således våra ätvanor, kroppens energireglering och därmed också vår kroppsvikt.

10 sätt att bli gladare och kanske smalare - 10. Motionera lite grann

10. Sök fysisk aktivitet.


När du rör på dig frisätts glukos och fettsyror som bränsle och hungersignalerna dämpas. Ökad kroppstemperatur ger sänkt aptit. Genom att röra på sig hjälper man kroppen att förbränna fett.

Det räcker med lite extra aktivitet än du normalt gör, några gånger i veckan. Det krävs inga Vasalopp eller MAraton, utan lite sköna promenader, eller att bara ställa bilen och gå till affären, postlådan, tåget, tunnelbanan etc etc.

Det har visat sig att de som går 5-10 minuter tfram och tillbaka till buss/tunnelbana varje dag har väsentligt bättre värden gällande hjärta och kroppsfetter än de som åker bil.

10 sätt att bli gladare och kanske smalare - 9 Ta in rätt antal kalorier

9. Se till att ha ett tillräckligt dagligt intag av kalorier


Ät lika mycket som du förbränner!

När vi ätit i 6000 extra kalorier har vi bildat ett kilo fettväv. Sisådär 100 extra kalorier per dag i två månader räcker. 100 kalorier motsvarar antingen 2 dl starköl, 1,5 dl vin, 2 läsk, 1 msk matolja eller 50g chokladpudding.

10 sätt att bli gladare och kanske smalare - 8 Ät lite mindre på höst och vinter

8. Ät lite mindre på hösten och vintern


Kroppen tror att den behöver lagra in energi när dagsljuset krymper och att kyla, svält och nöd väntar. Ge inte efter för dåsigheten som kommer med minskad solinstrålning, utan var aktiv och rör på dig!

Tork, regn och köld påverkar tillgången på mat. Förr var vi tvungna att lagra i matförråd och kroppsfett för att klara svältperioder. Idag har många av oss ett överflöd av mat året om. Trots detta fortsätter kroppsklockan envist at styra oss till att bunkra upp inför svält.

Vi vet att blodfetter och fettdepåer ökar om hösten hos däggdjuren i norr. Gäller detsamma för människan? Många av oss går upp i vikt under höst och vinter. Norrlänningar väger i genomsnitt mer än vad svenskar mer söderut gör. Vissa har turen, eller är målmedvetna nog, att gå ned under vår och sommar. Andra lägger på lager på lager fett.

10 sätt att bli gladare och kanske smalare - 7. Hoppa inte över enstaka måltider

7. Du förbränner INTE fett genom att hoppa över enstaka måltider.


Jo du börjar förbränna inlagrat fett om du hoppar över mat i mer än nio timmar.

Hoppar du över mat inom 9 timmar tar inte kroppen energi från inlagrat fett utan utnyttjar kolhydrater från lever och protein från kroppens vävnader i första hand.

Om du har hoppat över en måltid är risken stor att du är extra hungrig och käkar för mycket vid nästa.

10 sätt att bli gladare och kanske smalare - 6. Ät regelbundet

6. Ät regelbundet


Då blir kroppen nöjd och får normala nivåer på enzymerna som lagrar in kroppsfet. Kroppen kommer in i en rytm den känner igen och vet när maten kommer nästa gång. Genom att äta regelbundet blir du gladare och får lättare att koncentrera dig eftersom kroppen kan slappna av från ideliga fodersök.

10 sätt att bli gladare och kanske smalare - 5. Undvik att småäta

5. Undvik att småäta.


Att äta många små måltider om dagen grundar för viktökning.

Visst kan du sprida ut ätandet hur många gånger som helst över dagen, men då gäller det att äta lika mycket kalorier som om du äter tre ggr om dagen.

Och det klarar vi sällan av.

För att känna sig mätt, måste man först känna sig hungrig.

Äter du ofta sätts mättnadssignalerna ur spel eftersom man inte hinner uppnå ett riktigt hungertillstånd mellan måltiderna.

Äter du ofta uppnår du inte samma mättnadskänsla som när du äter sällan. Risken är då stor att man lassar in lite extra och kommer därför att äta mycket mer än om du äter dig lagom mätt vid regelbundna tider.

10 sätt att bli gladare och kanske smalare - 4. Ät en ordentlig frukost

4. Ät en ordentlig frukost


Kroppen behöver fylla på förråden av kolhydrater efter sömn. En ordentlig frukost är precis vad  kroppen är inställd på. Då har kroppen svårt att ställa om och börja förbränna effektivt på förmiddagen. Alltså vinner man inget på att hoppa över frukosten.

10 sätt att bli gladare och kanske smalare - 3. Ät inte på natten

3. Ät INTE på natten


På natten är kroppens ämnesomsättning inställd på att förbränna inlagrad energi istället för att fylla på förrådet. Det finns mycket som talar för att du kan hjälpa till att höja halten farliga blodfetter och öka vikten genom att äta på natten.

10 Sätt att bli gladare och kanske smalare - 2. Ät inte sent på kvällen

2. Undvik att äta sent på kvällen


På kvällen sjunker kroppens ämnesomsättning och energiförbränning. Kroppen klarar sig bra genom natten genom att förbränna lagrat kroppsfett. En rejäl måltid sent på kvällen gör att kroppen inte förbränner detta lagrade kroppsfett under natten, utan det läggs på hullet.

10 sätt att bli gladare och kanske smalare - 1. Sov en gång per dygn

1. Sov regelbundet

Sov för ordentligt en gång per dygn. Ingen middagslur. Då kommer kroppens rytm i takt. Du blir garanterat utsövd och gladare och faktiskt minskar ditt behov av att tröstäta för att bli pigg. Sömnskuld gör dig lätt korkad, så se till att få ordentlig nattsömn

Vi är beroende av kroppsklockan för vår överlevnad. Sömnen behövs för att reparera kropp och själ. Den som inte sover dör så småningom.

Omgivningen hjälper oss att ställa kroppsklockan, främst genom växlingen mellan ljus och mörker. Om vi isoleras från omvärlden fortsätter klockan att ticka – men i ett annat tempo. Den går de annorlunda i förhållande till armbandsuret och kalendern. Man skapar oftast en sömnaktivitetscykel som är längre än 24 timmar.

Ju mer kvällsmänniska man är, desto längre eget dygn skapar man. De flesta skapar en cykel som är 25 timmar, en del ändå upp till 28 timmar.

Människan är diurnal, dvs född att vara dagaktiv. Vi har dåligt mörkerseende. Vår dygnsrytm vill styra oss till att vara vakna, aktiva, ätande under dagen. På natten skall vi sova och fasta.

Läs mer bl.a. på http://www.vetenskaphalsa.se/den-biologiska-klockan/

Mikrobiom - Vad är det och hur fungerar det? - Del 3

Att bakterier kan orsaka sjukdom är inget nytt. Men sjukdomarna som mikrobiom kan skapa är nytt. Ofta är de inte akuta infektioner av det slag 1900-talets läkare har varit så bra på att hantera. Det är snarare de kroniska sjukdomarna som nu, åtminstone i den rika världen, står i centrum för läkarnas intressen. Mikrobiom verkar nämligen spela en avgörande roll när det gäller allt från fetma och diabetes, hjärtsjukdomar, astma och multipel skleros, till neurologiska sjukdomar som autism.

Ett sätt att föreställa sig ett mikrobiom är som ett extra mänskligt organ, om än ett ganska märkligt. Den väger lika mycket som många organ, ungefär ett kilo, och även om det är inte en distinkt struktur på det sätt som ett hjärta eller en lever så behöver kanske inte det för att ett organ ska vara äkta. Immunsystemet, till exempel, består av celler utspridda runt kroppen, men det har typiska drag av ett organ, nämligen att det är ett organiserat system av celler.

Mikrobiomet är också organiserat. Biologin räknar att det finns cirka 30 stora stammar/grupper av bakterier, så kallade fyla, som var och en har olika biokemiska funktioner. Mänskliga mikrobiom domineras av endast fyra av dessa fyla: de Aktinobakterier, Bacteroidetes, Firmicutes och Proteobakterier. Livet inuti en människa är tydligen en specialiserad tillvaro som är lämplig endast för vissa typer av bakterier.

Mikrobiom - Vad är det och hur fungerar det? Del 2

Den senaste tidens forskning om hur mikrobiomet i människan verkligen är med och styr utveckling och funktion av människans celler, organ och gener har lett till en ny diskussion om människan som superorganism. Detta har nyligen uppmärksammats i vetenskapliga tidskrifter som Nature, Science och Cell och i finanstidningen The Economist(där det mesta av fakta till denna blogg hämtats)

- Livsstilssjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, fetma, inflammatoriska tarmsjukdomar och diabetes har ökat under de senaste 50 åren och det är svårt att förklara ökningen utifrån enbart genetiska faktorer. Kronisk inflammation är ofta en vanlig komponent i livsstilssjukdomarna och det finns nu mycket som tyder på att mikrobiomet i samverkan med våra matvanor väsentligt bidrar till sjukdomsprocessen hos dessa sjukdomar.

Mikrobiomet är verkligen ett system, för evolutionen har anpassat intressena hos värden och dess bakterier. I utbyte mot råvaror och husrum, föder och skyddar mikroberna människan och är därför en integrerad del att värdens välbefinnande. Ingen önskar den andres olycka, men under vissa omständigheter kan samarbetet försämras och mikrobiomet kan då orsaka sjukdom.