Hur mycket tål planeten Jorden - Ozonskiktet i stratosfären?

Det stratosfäriska ozonskiktet i atmosfären filtrerar bort ultraviolett (UV) strålning från solen. Om detta skikt minskar, kommer ökande mängder av ultraviolett strålning nå marknivån. Detta kan leda till en högre förekomst av hudcancer hos människor samt skador på andra biologiska system på land och i vattnen. Utökningen av ozonhålet över Antarktis var ett bevis på att ökade koncentrationer av ozonnedbrytande kemiska ämnen, i interaktion med polära stratosfäriska moln, hade passerat en tröskel och förändrade stratosfären över Antarktis.

I det här fallet har människan visat att det går att vända utvecklingen. Genom Montrealprotokollet* med syfte att reducera ozonnedbrytande gaser/kemikalier såsom freoner tycks man ha vänt utvecklingen och sedan 2002 minskar hålet över Antarktis.

*Montrealprotokollet (Montreal Protocol on Substances That Deplete the Ozone Layer) är ett internationellt traktat som är utformat för att skydda ozonskiktet genom att fasa ut produktionen av ett antal substanser som tros vara ansvariga för uppkomsten av ozonhål. Traktatet skrevs under i Montreal den 16 september 1987 och trädde i kraft den 1 januari 1989. Sedan dess har den undergått fem revisioner, 1990 (London), 1992 (Köpenhamn), 1995 (Wien), 1997 (Montréal) och 1999 (Peking). Avtalet har hyllats för sin exceptionella framgång av Kofi Annan genom citatet: "Kanske det mest framgångsrika internationella avtalet hittills...".(ref. Wikipedia)

PS
De klorföreningar som av vindarna förts till Antarktis löses upp av den ultravioletta strålningen vilket gör att kloratomer frigörs. Dessa börjar katalysera (skynda på) ozonreduktionen. Katalysen påskyndas ytterligare av de ismoln eller pärlemormoln (PSC) som bildas vintertid över Antarktis då bristen på solljus och den inneslutande "polarvirveln" gör att temperaturen kan sjunka ned till -80°C. Molnpartiklarna består av antingen salpetersyra (PSC typ I) eller av is (PSC typ II) och utgör grund för den kemiska reaktion som orsakar nedbrytningen av ozonet. (Ref. Wikipedia)