Hur mycket tål planeten Jorden - Försurning av haven?

Dra en fjäder, släpp, och den kommer snäppa tillbaka i sin ursprungsform. Dra längre och längre och den kommer att fjädra tillbaka till att du når en gräns då den slutar att fjädra tillbaka. Vad som en gång var en fjäder har blivit en värdelös bit snurrad tråd. Och det, i ett nötskal, är vad många forskare tror kan hända med jorden om dess system är överbelastade som den misshandlade fjädern.

Här beskriver jag den andra av de nio planetariska gränserna definierade av Stockholm Recilience Centre.

2. Försurning av haven

Omkring en fjärdedel av den CO2 mänskligheten släpper ut i atmosfären upplöses slutligen i haven. Då bildas kolsyra som minskar pH för ytvattnet och därmed förändrar oceanens kemi. Den ökade surhetsgraden minskar mängden tillgängliga karbonatjoner, en viktig "byggsten" som används av många marina arter när skal och skelett bildas.

Över en given tröskelkoncentration, gör den ökande surheten det svårt för organismer som koraller och vissa skaldjur och planktonarter att växa och överleva. Förluster av dessa arter skulle ändra strukturen och dynamiken i havens ekosystem och kan potentiellt leda till drastiska minskningar av fiskbestånden. Jämfört med förindustriell tid, har havsytans surhetsgrad redan ökat med 30 procent. Till skillnad från de flesta andra mänskliga påverkan på den marina miljön, som ofta är lokalt i skala, har försurning inga gränser utan ger konsekvenser för hela planeten.

Stockholm Recilience Centre är fast övertygade om att CO2 är den starkast bidragande orsaken till klimatförändringen vi upplever. Jag är inte helt övertygad om det som ni vet, men det råder inga som helst tvival om att CO2 driver på försurning av havens ytvatten och effekten på djurlivet det kan få.

Alla nio som kommer att beskrivas var för sig:
1. Klimatförändringar,
2. Försurning av haven,
3. Uttunningen av ozonskiktet,
4. Ingrepp i Kväve- och  Fosfatcykler (avgörande för växtligheten),
5. Konsumtion färskvatten
6. Omvandlingen av vildmarken till jordbruk och städer,
7. Utrotning av livsformer/arter,
8. Anrikning av kemiska föroreningar,
9. Nivån av partikelformiga föroreningar i atmosfären.

För sju av dessa områden känner sig Stockholm Resislience Centre säker nog att sätta siffror på var gränserna egentligen ligger. För kemikalier och partiklar har man inte satt tydligagränser ännu.

Källa: The economist och Stockholm Reciliense Centres hemsida.