Mikrobiom - Vad är det och hur fungerar det? - Del 3

Att bakterier kan orsaka sjukdom är inget nytt. Men sjukdomarna som mikrobiom kan skapa är nytt. Ofta är de inte akuta infektioner av det slag 1900-talets läkare har varit så bra på att hantera. Det är snarare de kroniska sjukdomarna som nu, åtminstone i den rika världen, står i centrum för läkarnas intressen. Mikrobiom verkar nämligen spela en avgörande roll när det gäller allt från fetma och diabetes, hjärtsjukdomar, astma och multipel skleros, till neurologiska sjukdomar som autism.

Ett sätt att föreställa sig ett mikrobiom är som ett extra mänskligt organ, om än ett ganska märkligt. Den väger lika mycket som många organ, ungefär ett kilo, och även om det är inte en distinkt struktur på det sätt som ett hjärta eller en lever så behöver kanske inte det för att ett organ ska vara äkta. Immunsystemet, till exempel, består av celler utspridda runt kroppen, men det har typiska drag av ett organ, nämligen att det är ett organiserat system av celler.

Mikrobiomet är också organiserat. Biologin räknar att det finns cirka 30 stora stammar/grupper av bakterier, så kallade fyla, som var och en har olika biokemiska funktioner. Mänskliga mikrobiom domineras av endast fyra av dessa fyla: de Aktinobakterier, Bacteroidetes, Firmicutes och Proteobakterier. Livet inuti en människa är tydligen en specialiserad tillvaro som är lämplig endast för vissa typer av bakterier.