Varför behövs skogsbränder?

Vissa arter behöver skogsbränder
Tidigare var skogsbränder ett naturligt inslag i de flesta barrskogar och en lång rad arter är anpassade till brand. För 150 år sedan brann i genomsnitt cirka 1 procent av skogsarealen i Sverige årligen.
Idag brinner endast cirka 0,016 procent av skogen
- en stor ekologisk förändring på kort tid.
När branden uteblir eller om det brinner för sällan förändras skogarna och flera arter som är beroende av brand, brända träd och gamla tallar får svårt att överleva. Många skogar bär fortfarande spår av bränder men de ekologiska värdena försvinner snabbt när dessa skogar avverkas.
Bränder släcks idag effektivt på grund av säkerhetsrisker och skogens ekonomiska värde.

Hur är arter anpassade för att trivas i brandområden?
Brandgynnade arter har anpassat sig till brandens ekologiska effekter på olika sätt. Unika specialiseringar är vanligt.
Brand gynnar tallen.
Tallens grova bark och den höga kronan skyddar trädet mot lågornas framfart. Branden skapar glesa ljusa skogar där träd kan växa sig grövre än i en tätvuxen skog. Också lövträd får möjlighet att föryngra sig när ny mark blottas.

Svedjenävans frö kan ligga i ”dvala” i många år och börjar gro först när temperaturen når 40º-50º C, fröet klarar temperaturer på uppemot 100 º C. Skalbaggen grov tallkapuschongbagge utvecklas under
barken på brandskadade tallar och granar. Större svartbagge utvecklas även den under barken, men på solexponerad död björk. Den sotsvarta praktbaggen känner av värmestrålning på långt håll genom IR-känsliga sinnesorgan som sitter på magen och kommer antagligen flygande till brandområden för att
para sig. Rökdansflugan känner ”lukten” av brandrök på flera mils avstånd genom sina antenner.

http://www.naturvardsverket.se/upload/04_arbete_med_naturvard/vagledning/arter/vl-ryggradslosa-djur/vl_grov_tallkapuschongbagge.pdf

Hur föryngras lövträd som till exempel björken?

I norden, där skogsbruket ser likadant ut avverkas främst gran, tall och björk för att bli sågade trävaror och papper i olika former. Markägaren är skyldig att återväxt sker och oftast gör man det genom plantering eller sådd. Det är allra vanligast att tall och gran återplanteras, eller sås.

Det vanligaste träslaget efter gran och tall är björk, och det ser man mängder av i ungskogarna i Sverige. Hur föryngras då björken? Jo, i princip helt och hållet naturligt. Björken har en otrolig förmåga att gro på frilagd mark, så där markägaren avverkat helt, eller ställt kvar fröträd, kommer björken upp i mängder naturligt. Även annat löv som asp, rönn, sälg mm föryngras naturligt.

Gran och tall skulle säkert kunna föryngra sig helt naturligt också, men det skulle ta längre tid och skogsvårdslagen i Sverige säger att en avverkad yta måste vara återbeskogad inom en viss tid efter avverkning.

Varför har tallen sin krona upphissad och granen grenar ner till marken? Del II

Granen behåller sina grenar ända ner till marken till skillnad från tallen som utvecklar en kvistfri stam med kronan upphissad högt över marken.

Om du läste förra bloggen kan man säga att granen utvecklats motsatt till tallen. Granen är välanspassad till fuktiga och blöta marker. Där är brandrisken mycket mindre än på de s.k. tallhedarna. Därför är risken mindre att ha grenar ända ner till marken.

Granen klarar skugga mycket bättre än tall och trivs bäst i halvskuggiga, fuktiga områden. Till motsats till tallen gror de lättare och kan klara sig bra i skuggan av ett äldre bestånd. Det gör att det oftast finns granar i olika åldrar i ett granbestånd, medan ett tallbestånd som planterats eller återföryngrats efter brand är mer jämngammalt.

Varför har tallen sin krona upphissad och granen grenar ner till marken? Del I

Jo det är ju så enkelt att tallen är anpassad att leva på torra marktyper där brandrisken är hög. Genom naturlig anpassning har tallen utvecklats till att snabbt tappa de understa grenarna och samtidigt utveckla ett tjockt barklager. Blir det en skogsbrand klarar stammen sig bättre med den tjocka barken och lågorna når förhoppningsvis inte upp till den upphissade kronan.

Tallen är också en så kalla pionjär som är snabb att gro på kal mark, t.ex. efter en brand. Plantuppslaget och därmed trängseln bland jämnåriga tallar blir stort och det gynnar utvecklingen av en upphissad krona och kvistrensning nedtill.

Det fungerar dåligt att plantera eller så tallar under ett tätt bestånd av gammal skog, då den är solälskande och inte trivs i skugga. Därför är också den effektivaste föryngringsmetoden att avverka det gamla beståndet helt, eller bara lämna kvar ett antal fröträd på området. Då härmar man ganska väl ett naturligt förlopp dessutom, Som om det hade varit en brand.

Varför blåser det mer på vintern?

Skillnaden i lufttryck mellan Ekvatorn och Nordpolen är som störst under midvintern. Då är luften över Nordpolen som kallast och tyngst, medan den fortfarande är högsommarvarm över Ekvatorn. När luften i norr är som kallast och tyngst, blir rörelseenergin mot högtrycket i söder som störst och vi får starkare vindar än under vårt sommarhalvår då temperaturskillnaderna är som minst.

Vinden uppstår genom tryckskillnader i luften. Dessa tryckskillnader skapas genom luftens temperaturskillnader. Att vi får temperaturskillnader i luften beror på att vår jord är klotformad och därför får solinstrålningen olika infallsvinklar mot jordytan. Vid norra halvklotet minskar vinkeln mellan solen och jordens yta desto längre norrut man färdas. Därför är det varmast vid ekvatorn och kallast vid polerna.

I atmosfären förekommer högtryck och lågtryck som uppstår genom lyftmassors temperaturskillnader i olika områden. När luftmassor rör sig från områden med högt tryck till områden med lågt tryck uppstår vindar. Ju större tryckskillnad det är desto hårdare blåser det.

Solvärmen fördelas ojämnt över jorden och vinden försöker jämna ut dessa temperaturskillnader. Därför blåser det mer på hösten och vintern i vår del av världen, när det hunnit bildas riktigt kall luft vid nordpolen, samtidigt som luftmassorna i söder fortfarande är högsommarvarma.

Det finns olika typer av högtryck. Stationära högtryck är varma och finns över stora havsområden, medan årstidsbundna högtryck är kalla och förekommer vintertid över de norra kontinenterna. Rörliga högtryck uppträder i anslutning till de vandrande lågtrycken. Det är de årstidsbundna högtrycket som skapar kalla vindar från norr till söder.

Vad du borde veta om USAs handelsunderskott

USAs handelsunderskott ligger kring 400 000 000 000 Dollar. Det innebär att de köper varor och tjänster från utlandet och valutan strömmar ut. Handelsunderskottet, som till hälften består av inköp av olja, kol och gas, är nästan lika stort som Sveriges BNP på 430 000 000 000 dollar.

Tar inte pengarna slut i USA? Nej för det första är ekonomin kollosalt stor. USAs BNP är ca 14 000 000 000 000 Dollar(14 000 miljarder), nästan lika stor som EU's och mer än 25% av Världens BNP. Tyvärr är också statskulden nästan precis lika stor, alltså 14 000 miljarder Dollar. Siffrorna är så ofattbart stora, så man borde inte bry sig!

Sedan slutet av 2010 och början av 2011 har USA's central tryckt nya pengar för andra gången sedan finanskrisens början 2008. Enligt uppogift rör det sig om 600 miljarder Dollar som tillförts penningsystemet digitalt. Alltså 1,5 gånger handelsunderskottet för ett år. Resultatet av att späda ut mängden pengar brukar historiskt bli inflation(försämrat penningvärde), men om det blir så nu återstår att se. Kina trycker också massor av pengar, så de två stora valutorna bredvid Euron späder ut och Euron är svag för att Europa inte har någon tillväxt i ekonomin. Så det kanske kan ses som en form av balans ändå???

Kan man ersätta fossila bränslen med biobränslen?

Utmaningen är enorm att minska beroendet av fossila bränslen. OK att förbränning av naturgas skapar något lägre utsläpp av CO2, men det är ändå alldeles för mycket. Om vi ska elda trä eller annan biomassa, så är energiinnehållet hälften jämfört med kol. För att ersätta de 500 miljoner ton kol som Europa använder varje år skulle detalltså behövas 1000 miljoner ton trä.

I Europa avverkas det totalt 300 miljoner ton trä varje år som används till lika delar av sågverken och pappersindustrin. Alltså känns det inte som ett huvudalternativ till kol att elda biomassa. Möjligen kan det vara ett viktigt komplement, men förblir sannolikt lika marginellt i betydelse som vindkraften.

Rening och/eller upptag av CO2 i kolfällor är sannolikt svaret för att rädda miljö och klimat. Och då röstar jag igen på utbredd plantering av skog på alla inproduktiva hedmarker som finns i Europa. Jag hänvisar till tidigare blogg i ämnet.

Hur mycket el produceras av kol, olja och naturgas?

Fossila bränslen dominerar elproduktionen i Europa. Antagligen ingen nyhet för någon, men att kol, olja och naturgas uppgår till mer än hälften av hela elproduktionen är imponerande. Exkluderar vi Frankrike som är ett stort kärnkraftsland, med nästa hälften av hela Europas kärnkraftspark, samt Sevrige blir andelen fossila bränslen långt över 50 %.

Vindkraften är försvinnande liten, med en andel kring 1 procent. Det behövs ca 3000 vindsnurror för att ersätta en av kärnreaktorerna i halvmodernt kärnkraftsverk. Vattenfall har idag ca 1000 snurror och ska dubblera den mängden kommande år. I Europa finns ca 120 kärnreaktorer vara 56 i Frankrike.

Vattenfall borde heta Kolmila!

Till att börja med är namnet felvisande, det borde heta Kolmila elle något liknande.

Vattenfall genererar elektricitet och en grov bedömning är att följande energikällor används:

Fossila bränslen som stenkol och olja: 52%

Kärnkraft: 25%

Vattenkraft: 21%

Vindkraft och biomassa: 2%!!!!!

År 2009 släppte Vattenfalls fossila anläggningar ut ca 79 000 000 000 ton CO2 till atmosfären och man släpper i princip ut lika mycket CO2 per producerad MWh som 2003. Alltså ingen märkbar förbättring.

Det enda positiva jag har att säga är att Vattenfall var först med att installera koldioxid-fällor i ett av sin kolkraftverk 2008. Mer om det i nästa blogg.

Hur mycket kol används i Världen till uppvärmning och elproduktion?

Jordens konsumtion av kommersiell energi uppgick 2010 till 18 miljarder kolekvivalenter(Gtce) = motsvarar 18 miljarder ton kol. Kol i sig står för 28 procent av total konsumtion eller 7,2 miljarder ton. Kol är Världens andra vanligaste energikälla efter olja. Tyvärr så har koleldning mycket stora effekter på miljön, men den förhållandevis låga kostnaden för denna energiform skapar svårigheter att fasa ut den.

Användning av kol som energikälla har vuxit med nästa 30 % de senaste tio åren. Europa är det enda området i Världen där konsumtionen minskat, medan t.ex. Kina fördubblat sin konsumtion. Kina konsumerar idag 30 % av allt kol i Världen.

Kol används både till direkt uppvärmning(främst brunkol) och till elproduktion(främst stenkol). 41 % av Världens elproduktion härstammar från kol.

Hela kolindustrin sysselsätter mängder med människor och utgör en viktig del i Europas arbetsmarknad. Att hitta alternativa energikällor till kol är nödvändigt för miljön, men det krävs stort politiskt mod att bryta hela infrastrukturmönstret kring kolbrytningen och tyvärr finns det risk att det kommer att ta lång tid.

Under tiden är det istället väsentligt att utveckla bättre reningstekniker för rökgaser och som jag föreslagit tidigare i mina bloggar, odla mycket mer skog för att binda överflödet av koldioxid

Sopor blir flygbränsle

Skrämda av skenande oljepriser i allmänhet och kostnaderna för utsläpp av kolväten i synnerhet, har fått några av de stora flygbolagen att söka efter ett grönt alternativ till flygbränsle. Från och med 2012 ska alla flygbolag i EU förväntas minska utsläppen till 3% under den genomsnittliga årliga siffran för perioden mellan 2004 och 2006 och med ytterligare 2 procentenheter under 2013.


Kön till biobränsletåget växer. De stora bjässarna söker med ljus och lykta efter tillverkare av biobränslen för luftfarten.

Allra populaärast är de företag som vill göra biobränsle från avfall. Därmed undgår de problemen som uppstår när man ska producera biobränsle ur grödor, som annars borde ätas av Världens svältande befolkning! För att illustrera problemet har Greenpeace beräknat att en testflygning över Atlanten med en Boeing 747-400 där en motor drivs med en 20% biobränslemix av babassuolja? samt kokosolja skulle kräva motsvarande 150 000 kokosnötter . Om alla fyra motorer enbart drivs med biobränsle, skulle 3 000 000 kokosnötter ha krävts! Därför har Green Peace avvisat idéen att använda grödor som bas till flygbränslen.

Tekniken kommer inte att vara billig. IATA förutspår att en investering på mellan 1 och 1,5 miljarder dollar kommer att behövas för att nå utsläppsmålet för 2020. Anläggningarna i London och Sydney förväntas kosta 300 miljoner dollar styck. Men för en industri som kommer att se biobränslen som en räddning mot skärpta miljölagstiftningen, stigande bränslekostnader och skadat anseende, kan det vara ett pris värt att betala.

Annars kommer nästa generation att behöva ta tåget till Thailand för nyårssemestern!!

Hur länge har det funnits krokodiler? Minst 250 miljoner år!

Visste ni att krokodiler fanns redan under samma tidsera som dinosaurierna och att deras saktfärdiga livsstil kan ha lett till att de överlevde krisen under Krita då en asteroid träffade Jorden och fotosyntesen nästan avstannade helt?

Inom paleontologin ökar intresset för krokodiler. Deras roll i mesozoiska ekosystem, bland annat som rovdjur av dinosaurier, har omprövats under de senaste åren och deras mångfald av former (även inklusive växtätande arter) blir allt tydligare. Det har fått fossiljägare att ta en förnyad titt på krokodiler, dinosaurier och likheterna och skillnaderna mellan dem.

Precis som i sagan om sköldpaddan och haren, verkar det som att krokodiler fick det sista skrattet. Forskare har kunnat påvisa att den evolutionära skillnaden mellan krokodilsläktet och dinosarierna skapades redan för 220 miljoner år sedan. En skillnad som fick dramatiska konsekvenser under Krita för 65 miljoner år sedan. Dinosaurier med hög ämnesomsättning var oförmögna att överleva krisen i slutet av Krita, när en asteroid träffade jorden och fick fotosyntesen att avstanna. Långsamt levande krokodiler, däremot, kunde uppenbarligen klamra sig fast tills förhållandena förbättras. De finns fortfarande kvar och har en stor spridning i hela tropiska och subtropiska Världen.

Kör bilen på frityrolja!

Dieselmotorer är berömda för sin okänslighet över vad de bränner i sina cylindrar. I själva verket kördes Rudolf Diesels ursprungliga design på pulveriserat kol. Men även kanske skulle blivit chockad av receptet som kokats ihop av Peter Ferlow. Ferlow, som bor i en förort till Vancouver, British Columbia, är en av ledarna för en växande skara entusiaster som ”brygger” sitt egen bilbränsle. Hans dieselmotor körs på olja som samlats in från köket på en lokal pub.

Receptet börjar med att man ska filtrera bort brödsmulor etc ! Efter det värms oljan och man tillsätter lägga natriumhydroxid och metanol. Den natriumhydroxid (känd som "lut", i handeln) bryter oljans molekyler till fettsyror och glycerol. Metanolen reagerar med fettsyror för att bilda estrar. Glycerol kan därefter tappas ut. Återstoden tvättas med vatten! för att avlägsna orenheter och överskott av lut. Vattnet hälls ut. Sedan luftas återstoden för att driva ut de sista resterna av fukt. (Detta gör Ferlow med en akvariepump) Resultatet är 175 liter finaste hembryggda biodiesel-nog för att köra Mr Ferlow s pickup 1200 km. Och kostnaden räknar han till ca $ 45 plus två timmars arbete. Oljan i sig är gratis. Restauranger är glada att ge bort, för att undvika kostnaderna för bortskaffande!

Kort skalle ger starka käftar. Politiker? nej björn!

Bilden nedan är inte från skallarna från the Blue Man Groups förfäder, utan resultatet av att ha analyserat ett antal förhistoriska och nu levande björnars styrka i bettet.



Genom traditionell hållfasthetsanalys har man kunnat uppmäta vilken björnsort som har det effektivaste/starkaste bettet. Av nu levande björnar är det Jättepandan(längst ner till vänster i bilden) som har det starkaste bettet. Överraskande att ett djur som lever på grönsaker utvecklat otroligt starka käkar. Svaret är att bambu är väldigt tungjobbat.

Längst upp i bilden finns en animerad bild av den afrikanska jättebjörnen som levde för ca 5 miljoner år sedan i afrika. Den hade enormt starka käkar och det behövdes säkert för den som käkar väldigt stora djur såsom elefant, noshörning etc.

Ju mer rött i bilden, desto klenare bett, Ett av de klenare har nu levande isbjörn(längst ner till höger). Den anses ha så klena käkar för att de mest är till för att hålla fast, döda och sedan äta den relativt lättätna sälen. Här krävs inga benknäckartalanger..

Fåglar med onomatopoetiska namn!

Hej!

Onomatopoetikon av grekiskans ὀνοματοποιία (ὄνομα är "namn" och ποιέω är "jag gör"), är ett begrepp inom lingvistik, retorik och poesi som beskriver ett ord som är ljudhärmande eller av ljudhärmande ursprung. Exempel på detta är "bom", "prassla", "krasch", "sörpla", "slafsa", "pang" och "prutt". Ordet har med andra ord inget med poesi att göra

Har du tänkt på att några av våra fåglar i Sverige har fått namn efter hur de låter?
Här är en kort lista som du gärna får komlettera:
Orre
Tjäder

Ripa
Järpe
Kråka
Korp

Hej

Hajar går på fossilt bränsle?

Ny revolutionerande forskning påvisar att tex hajar och rockor lägger sina ägg i varma djuphavsfickor där vulkanisk aktivitet värmer vattnet och skapar en helt egen näringskedja.
Det är ingen i och för sig ingen nyhet att livet frodas kring djuphavens vulkaner, långt från solljus och fotosyntes.
Att det skapar ett eget ekosystem med bakterier som när sig på metangas och svavel istället för syre och solljus är också känt. Musslor och maskar livnär sig på bakterierna och frågan är om haj- och rockynglen gör det också?

För oss människor är detta en stor nyhet. Att det skulle finnas djur högt upp i näringskedjan som delvis när sig i ett system som inte drivs av fotosyntesen. Märkligt.
För hajarna och rockorna är det dock ingen nyhet. Paleontologer har hittat fossil från bandmaskar som levt vid liknande undervattensvulkaner och kan också konstatera att de hittat fossila hajägg också. Minst 200 miljoner år gamla.
Man känner sig lite futtig inför så stora tal1
Man visst är det fantastiskt!?

Utvecklingsläran enligt Darwin-slump eller Gud?

Kanske var Darwin tvungen att komma till Galapagos och se alla varaner för att verkligen få tillräckligt med näring till sin teori om arternas uppkomst. För mig verkar mångfalden i sig tala sitt eget språk. Den otroliga komplexitet som naturen, inklusive människa(som på sätt och vis är en marginell figur) representerar talar för att det är slumpen som avgjort hur utvecklingen skett.

Däremot är jag ytterst ödmjuk inför tanken hur allting startade det som vi upplever som vårt Universum. Det kan kanske ha skapats av en högre makt, men hur vi kommit till dagens läge från startpunkten känns så otroligt fantastiskt, att jag har svårt att tro att varje detalj funderats ut av en gudom. Möjligen skapades utgågspunkten i mängder av parallella Universum och slumpen fått avgöra hur de olika varianterna ska klara sig.

Ta bara alla frön och frukter som gjort sig attraktiva att ätas genom att omge sig med ett smarrigt lager utanför fröna m.m. Jag kan i min enfald tycka att bärbusken varit ovanligt fiffig som skapat ett bär som fåglarna äter, för att seda släppa ifrån sig frön och gödning tillsammans på en slumpmässig plats. Naturligtvis är det inte så, utan tvårtom. De bärbuskar(förutom ett fåtal specialister) som producerade osmakliga bär i en otrevlig färg, blev naturligtvis inte förökade. De smarriga bären blev kvar. -"Tack gode Gud för det", som min mormor skulle ha sagt.

Näringen sitter INTE i potatisskalen

Det är så festligt att höra på diskussioner kring matborden om vad som är nyttigt och inte. I USA är den förhärskande sanningen att det mesta av näringen i potatis sitter i skalet. Då är det väl märkligt att inte skalet utgör mer av potatisen än bara några få procent av vikten? Potatis är ju som lökar, nötter och frön, en energirdepå för nästa års planta. Skinnet eller för den delen skalen, är mekaniska och i vissa fall kemiska skydd för intrång, föruttnelse etc., inte en energi- eller näringsreserv i sig.

Visst finns det näringsämnen och energi i skalen också, men i proportion till hur mycket energi och näring det finns i själva potatisen, löken eller nöten, är det i princip försumbart.

Visst kan man äta olika former av skal, men med dagens effektiva jordbruk och bekämpningsmedel i transportkedjan,  kan det vara säkrast att tvätta eller skrubba NOGA!

Hej

Vad innehåller insekter? - Loc tite?

Vad är det genomskinliga, klibbiga som blir kvar på vindrytan när en insekt dundrat in i den och tyvärr omkommit?

Nu när man åker omkring i bilen på sommarvägarna förundras jag över denna genomskinliga insektsrest som snabbt stelnar och är i princip omöjlig att skölja bort med spolarvätska och vindrutetorkare. Vad är det egentligen de består av? Naturens egen superlim?

Urbanisering, vad är det egentligen?

Genom större delen av historien har den mänskliga befolkningen levt på landsbygden, beroende av jordbruk och jakt för att överleva. År 1800 bodde endast 3 procent av världens befolkning i tätorter*. År 1900 var nästan 14 procent stadsbor, men bara 12 städer hade 1 miljon eller fler invånare. År 1950, bodde 30 procent av världens befolkning i städerna. Antalet städer med över 1 miljon människor hade vuxit till 83.

Världen har upplevt en urbanisering utan motstycke under de senaste decennierna. Under 2008 var världens befolkning för första gången lika mellan stad och landsbygd. Det fanns mer än 400 städer över 1 miljon och 19 över 10 miljoner. I mer utvecklade länder bodde cirka 74 procent i städer, medan 44 procent av invånarna i mindre utvecklade länder bodde i städerna. Nu sker urbaniseringen snabbast i de s.k. växande ekonomierna. Det förväntas att 70 procent av världens befolkning kommer att bo i städer fram till 2050.

*Vad är ett stadsområde i förhållande till landsbygd? Ett stadsområde kan definieras genom antalet invånare, befolkningstätheten, den procent av personer som inte är beroende av jordbruk eller tillgången av offentliga produkter och tjänster som el och utbildning. Vissa länder definierar en plats med en befolkning på 2.500 eller mer som städer, andra börjar vid minst 20.000. Det finns inga universella normer, utan varje land utvecklar sina egna kriterier för att urskilja stadsområden. Klassificeringen av storstads omfattar både stadsområden och landsbygdsområden som är socialt och ekonomiskt integrerad med en viss stad.

Helt nya handelsvägar om 10 år?

Min gissning är att vi kommer att gå mot mer regional handel än dagens globala. Miljöaspekter på flyg- och sjöfrakt samt ändard balans i Världhandeln skapar förutsättningar för förändring.

Den accelererande urbaniseringen i Världen i kombination med generelt högre välstånd kommer förmodligen att flytta konsumtionen av varor och tjänster på ett sätt som vi har svårt att överblicka.


I Kina, Indien, Brasilien, Mexiko m.fl. växer en köpstark medelklass fram i rekordfart. Från noll till flera hundra miljoner människor under de närmaste tio åren! Förutom att den inhemska marknaden blir enorm, borde inte dessa länder då också gå från att vara en nettoexportörer till nettoimportörer?  Först och främst kan mycket av det som exporteras idag konsumeras lokalt. Samtidigt kommer de säkert att fortsatt värna sin inhemska industri och därmed skapa förutsättningar för större inhemsk produktion till den egna marknaden. Kanske kommer de snabbt växande marknaderna att importera mer råvaror till den egna produktionen än färdiga varor? Alltså tvärt om jämfört med idag. Får vi inte en helt ny Världsbild då? Det snurrar...

Har osmos något med vattentransporten i träden att göra?

Osmos* får saven att stiga och rensar rören! När vätskan i trädets vattenledningar, xylemet, fryser på vintern frigörs luftbubblor. (Det är därför is är lättare än vatten ju!). När isen tinar på våren kan luftbubblorna samlas till större och täppa till enskilda rör. De här luftbubblorna bryter kontakten i vattenpelaren och vattentransporten fungerar inte. Propparna måste avlägsnas och det är här osmosen kommer in.

Till exempel repareras björkarnas xylem genom osmos. Koncentrationen av lösta ämnen i rötternas xylem är höga på våren och vatten förs in från marken till xylemet genom osmos. Följden blir att en vattenpelare stiger i xylemet som sveper med sig eventuella ”luftproppar” på vägen. Kraften i osmos är däremot inte så stark att den sedan driver vatten transporten i trädet, utan när rörsystemet är lagat, tar lufttrycksskillnaderna över som den främsta drivkraften.

Barrträden saknar lövträdens förmåga att reparera xylemet på detta vis. Å andra sidan luftfylls inte xylemet lika lätt som hos lövträden. Barrträdens rörsystem luftfylls successivt inifrån, ungefär från det att cellen fyllt 30 år. Så ved äldre än 30 år är luftfylld och yngre, vattenfylld, ved kallar vi för splintved. Hos vissa barrträdslag t.ex. tallen fylls de tomma rören med ämnen som motverkar mikrobiella angrepp. Det kallar vi allmänt för kärnved och den har oftast en annan färg än splintveden.

* Drivkraften i osmos är att koncentrationen av ämnen på vardera sidan om en t.ex. cellvägg ska jämnas ut.

Vad driver upp vattnet i trädet? Kapillärkrafter, osmos eller tryckskillnader??

Det här är ingen enkel fråga. När jag söker igenom befintliga artiklar i ämnet råder det viss oreda om vad som är hönan och ägget. Osmos som skapar ett övertryck nerifrån rötterna och är anledningen till att saven stiger, eller lyfttryck skapat av en kraftig tryckskillnad mellan bladen och rötterna?

Jag tror mer på teorin att vattentransporten i trädet drivs av tryckskillnader mellan toppen och botten.

När vattnet passerar ut genom bladens eller barrens klyvöppningnar uppstår en brist som yttrar sig som ett undertryck, eller ”sug” i bladets/barret ledningssystem(xylem). Varje enskild klyvöppning genererar ett litet undertryck och tillsammans ed alla andra blir det totala undertrycket stort nog att dra upp vattnet till kronan.

En stor trädkrona med hundratusentals blad/barr utvecklar minst sagt ett mycket stort totalt undertryck, ca. -2 MPa eller -20 atmosfärer. Vatten rör sig därför från rötterna där trycket är väsentligt högre till bladen där trycket är lågt. Trycket sjunker då i rötterna och gör det möjligt att ta upp vatten från marken.

Vattentransporten är alltså en fysikalisk process som drivs av tryckskillnader. Det fungerar främst för att  rörsystemet är så otroligt finmaskigt och tunt och hela tiden vattenfyllt.

Osmos, däremot, är inte verksamt annat än i samband med reparation av rörsystemet. Detta i nästa blogg

Hur mycket vatten läcker ut i form av vattenånga när växterna ”andas”.

Att det läcker ut många fler vattenmolekyler än det kommer in koldioxidmolekyler vid blad- och barrytorna när växterna andas leder till mycket stor konsumtiona av vatten i förhållande till den biomassa de producerar genom fotosyntes. Och det är genom fotosyntesen som mer än 95% av biomassan produceras.

I en skog bedömer man att det produceras ca 20 ton biomassa per hektar och år. 10 ton ovan mark och i stort sett lika mycket under. Om vi gissar att det rör sig om en växande skog med ca 600 trädstammar/hektar i genomsnitt skulle det innebära att varje träd producerar 33 kg torr biomassa(ved, blad, rötter mm) per år.

För att producera 1 kg biomassa åtgår i storleksordningen 500 kg vatten. En otrolig mängd vatten! Cirka 16 ton, eller 16 000 liter vatten per vuxet träd och år!

Hej

Vattentransport i träd är inte helt enkelt, vad annars?

Gasutbytet vid blad- och barrytorna är grunden för vattentransporten i trädet, och det går åt mycket mer vatten än nödvändigt!

Vatten transporteras från rötter till blad och barr i ett rörsystem uppbyggt av döda, ihåliga cellulosaceller, vardera max 6 mm långa. Rörsystemet kallas xylem är det som vi känner som ved i stammar och nerver i blad och barr.

Blad och barr har s.k. klyvöppningar för att ta upp koldioxid och avge syre på dagen. När de öppnas på dagen för att släppa in koldioxid(CO2) som behövs i fotosyntesen förlorar växten samtidigt vatten. Både koldioxid- och vattenmolekylerna rör sig genom diffusion*. Luften utanför bladen har en mycket låg koncentration av koldioxid medan luften i bladet är mättad på vattenånga. Det tar ganska lång tid för trädet att ta upp tillräcklig mängd CO2 och under tiden hinner ett stort antal vattenmolekyler passera ut genom klyvöppningarna per koldioxidmolekyl som passerar in.

*Enkelt uttryckt rör diffusion sig om att utjämna koncentrationen av ett ämne i två angränsande områden. I det här fallet bladet och luften utanför.

Mer kommer.

Kök, badrum, bil och resa - Maslow anno 2011

Visst känner ni till Maslows behovspyramid. En allmänt vedertagen teori om vad som driver människors utveckling utifrån att vissa grundläggande behov är tillgodosedda. Idag befinner sig Värstvärlden i princip på högsta nivån, men frågan jag ställer är om inte det fattas en del grundläggande behov som vi förbisett i jakten på materiell lycka?



De fem behoven är enligt Maslow (1 är längst ner i trappan & 5 i toppen)

1.kroppsliga behov
2.behov av trygghet
3.behov av kärlek och gemenskap
4.behov av uppskattning
5.behov av självförverkligande

Jag tror att prylarna vi köper försöker fylla upp en massa tomrum som egentligen skulle göra oss lyckligare.

Kök, Badrum, bil och resa?

Hej

Google N Gram

Jag vill tipsa om en intressant funktion i Google. Det är en funktion som bygger grafer utifrån förekomsten av olika ord iGoogle books. Jag vet inte hur många böcker det rör sig om, men det lär vara mängder av skönlitteratur på engelska, brittisk engelska och franska.

Genom att knacka in tre olika ord kan men se förekomsten över de senaste två århundradena och därmed skapa helt nya bilder över trender och utveckling.

Adressen är: http://ngrams.googlelabs.com/info

Mycket nöje

Sänk ämnesomsättningen och lev längre!?

Vad är egentligen meningen med livet? Det kan man grubbla sig gråhårig kring. Sannolikt är det att leva det.
I sverige lever människan i snitt 78 år. Kvinnor något längre än men. Näbbmusen lever i snitt 1 år och 4 månader. Men så har den mycket hög ämnesomsättning samt lever ett väldigt aktivt liv också.

Näbbmössens parningstid ligger mellan april och oktober. De flesta ungarna föds tidigt under våren eller sommaren. Honan kan föda två till fyra kullar per år. Honan får vanligtvis 4 till 7 ungar per kull och ungarna är ungefär så stora som ärtor och väger bara 0,4 gram. Efter 20 till 22 dagar öppnar ungarna sina ögon för första gången och efter ungefär 30 dagar är de självständiga. De lämnar boet när de är en månad gamla. I naturen blir den vanliga näbbmusen cirka 16 månader gammal.

Vem blir förvänad?

Hur länge blommar körsbärsträden i Fukushima?

Den här bilden har tagits av en gammal klasskamrat till mig som heter Jon Thunqvist och är korrespondent i bl.a. Japan. Jag blev så tagen av sammanhanget att jag känner mig tvungen att skicka den vidare.
Inget mänskligt liv så långt ögat når. Det mesta är bortspolat och det syns att människor inte varit på platsen på länge. Men körsbärsträdet blommar. Precis så inbillar jag mig att det kommer att se ut när/om människan lyckats konsumera upp allt vi behöver för att överleva. En tragedi för mänskligheten, men växterna kommer att fortsätta att blomma som om ingenting hänt.

Evigt oväder snurrar runt ekvatorn

Madden-Julian Oscillation och vulkanutbrott

I början på 1970-talet upptäckte de amerikanska meteorologerna Roland Madden och Paul Julian ett omfattande område med förstärkt molnighet och regn, som tillsammans med förändringar i vind, lufttryck och temperatur ständigt är på rörelse österut runt ekvatorn.

Alltså: Det finns ett oväder som snurrar runr jorden varv varv på varv!

Denna Madden-Julian Oscillation rör sig, liksom El Niño-vattnet, österut med en hastighet av 5-10 m/s som en Kelvinvåg. Det tar 30- 60 dygn för den att fullborda ett varv. Den är mest märkbar i Indiska Oceanen och västra Stilla havet.

Efter explosionen av vulkanön Krakatoa i den indonesiska övärlden 1883 kunde man observera hur stoftet drev västerut runt ekvatorn på 30-50 km höjd. 25 år senare observerade den polsk-tyske meteorologen Arthur Berson i Östafrika att hans ballonger började driva österut när de nått 15 km höjd.

Att dessa ost- och västvindar egentligen var samma vindsystem upptäcktes först 1957-58 under de brittiska atombombsexperimenten på Julön, då omfattande vindmätningar gjordes.

Man upptäckte att vinden kring ekvatorn i skiktet 15 till 50 km växlar mellan ostlig och västlig riktning med en period på 26 månader. Varför den växlar på detta sätt och därtill just var tjugosjätte månad, är det ingen som hittills riktigt har kunnat förklara.

DET ÄT VÄL ÄNDÅ HELT OTROLIGT INTRESSANT?

Mer kul i affären

Det finns ju nästan outömliga möjligheter att hitta kul grejor i mataffären.
1. Vad sägs om pålägget Messmör - inget för den veke direkt.
2. Sedan har vi hela sortimantet med Tapas. Vem vågar ta det fatet till bordet?
3. Wienerbröd är ju hur kul som helst. Kan nån få tyst på dem?
4. Filmjölk är ju gammalt, men ändå lustigt tycker jag. Kommentar onödig.
5. Skumtomtar. Hur vågar man ta in dem i huset?
6. Eau de Toilette? Äckligt!
7. Slanggurka. Vad heter det egentligen?
8. Jordärtskocka. Vem i hela friden hittar på ett sådant namn? Inte ett spår av logik i det!
9. Banan är ju festligt i skrift. Slalombanan? Hinderbanan etc etc
10. Rökta musslor! För dem har det gått riktigt illa.
11. Surkål. Ingen partyöppnare direkt!
12. Finncrisp. Skämtar dem? Det är ju inga problem att hitta crispet. De är ju stenhårda!

Hej!

Paus i det seriösa

Känner mig tvungen att lätta upp lite efter djupdykningen i Stilla Havet. Istället ska vi prata lite om grönsaker och om hur lätt eller svårt de har det.

Vi kan börja med de mest förbisedda grönsakerna av alla, de passerade tomaterna. Hur lyckas folk köpa hem dem egentligen? Man känner igen sig just hemkommen från affären: "Älskling, köpte du hem passerade tomater?". "Nej naturligtvis inte".

Bredvid dem på hyllan brukar man hitta de deppigaste av alla grönsakerna, nämligen de krossade tomaterna. Stackars. Undrar vad de varit med om egentligen?

Väl inne på tomater kan jag inte låta bli att nämna dem som jag såg ett gäng veganer stå och skrika "svikare" åt på Ica häromdan. Vilka? Jo Bifftomaterna förstås...

Vi avrundar med en riktig fredagsmysgrönsak: Majs.

Hej

Humboltströmmen binder CO2 och producerar liv!

Humboldtströmmen transporterar kallt vatten med låg salthalt från södra Stilla havet mot ekvatorn. Här producerar fotosyntesen mer än 300 gram kol i organiskt material per kvadratmeter och år. Det gör att detta område är det mest produktiva ekosystemet i världen. Strömmen ger därmed också ett stort bidrag till fiskerinäringen. Knappt en femtedel av världens fiskefångster har sitt upphov i Humboldtströmmen. Det rör sig om fiskarter som sardin och ansjovis.

Om vi gissar att vattenytan som Humboltströmmen täcker motsvarar Australiens, binder den lika mycket CO2 som hälften av alla jorden bilar släpper ut per år!

När Humboltströmmen fungerar normalt kan man uthålligt fiska ce 10 miljoner ton fisk per år. Sverige fiskar upp 0,2 miljoner ton fisk varje år.

År med El Niño, då Humboltströmmen inte når havsytan och ekosystemet kollapsar, uteblir bindningen av CO2 och det leder till en märkbar ökning av CO2 i atmosfären.

Kan det vara så att nu när vi har 2 El Niñas på rad kommer att kunna märka en minskning av CO2 i atmosfären. Då blir det riktigt spänande!

Växthuseffekten och El Niño vad orsakar vad?

Återigen: Solen värmer Jorden, Jorden värmer atmosfären.

Den ökande koncentratioen av CO2 hindrar enligt forskarna värmeutstrålningen och temperaturen i atmosfären ökar därför.

Växthuseffekten ger en uppvärmd atmosfär. Det innebär att när solen värmer Jorden skulle inte varm luft stiga lika kraftigt genom en varm atmosfär som en kallare. Det i sin tur skulle kunna försvaga Walkercirkulationen och därmed även Passadvindarna. Det varma vattnet som normalt driver västerut skulle ha lättare att rinna tilbaka österut. Risken för tätare El Niños skulle vara tydlig.

Är det istället så att vattnet värms upp av solen och den s.k. Kelvinvågen inte orkar hålla kvar driften västerut skulle det varma vattnet ”rinna” tillbaka österut rent fysikaliskt. Det skulle även kunna rubba Walkercirkulationen ett hack österut. Då rör det sig mer om solens uppvärmande förmåga och fysikaliska fenomen som skapar El Niño och inte en varmare atmosfär?

Man undrar

Walkercirkulationen driver passadvindarna eller tvärtom?

I slutet av 1960-talet kunde den norsk-amerikanske meteorologen Jack Bjerknes koppla samman variationerna i tropiska Stilla Havet med storskaliga rörelser i den tropiska atmosfären och uppkomsten av El Niño.

OBS att det rör sig om atmosfären ovanför rådande väder(om man kan säga så). Dessa rörelser är en av de starkaste drivkrafterna bakom t.ex. passadvindarna.

Under ett normalt år med varmt vatten över den indonesiska arkipelagen och kallare vatten utanför Sydamerika, råder en jättelik sjöbrisaktig cirkulation med stigande luft(lågtryck) över västra Stilla havets ekvatoriella delar, sjunkande i de östra(högtryck).

I samband med att varmvattnet under en El Niñoepisod sprider sig österut, flyttar sig också denna, vad Bjerknes kallade Walkercirkulation, österut. Detta påverkar i sin tur cirkulationen över Afrika och Sydamerika och därmed större delen av tropikerna.

Vad man tydligen inte är överens om är om det är vattenmassornas flykt österut som flyttar Walker-cirkulationen, eller tvärtom. För mig är det en avgörande fråga för resonemanget om klimatförändringar och El Niño.

Mer imorgon

Hildebransson, Walker och Bjerknes förklarar klimatet

Effekten av jordens rotation, corioliseffekten, är svag nära ekvatorn och den dominerande rörelsen är stigande uppvärmd luft, konvektion. Man kan därför förledas att tro att den tropiska cirkulationen är ganska okomplicerad, som en ostadig svensk sommardag fast med större och kraftigare skurar. Men nej, den tropiska atmosfären är full av märkliga fenomen, som ofta blir egendomligare ju närmare ekvatorn vi kommer.

Gammal man gör så gott han kan, sjöng Hasse Alfredsson tror jag. Det gäller definitivt inte meteorologerna Hugo Hildebrandsson (1838- 1925), Gilbert Walker (1868-1958) och Jack Bjerknes (1898-1974) som alla gjorde epokgörande upptäckter när de var väl över 50.

I slutet på 1890-talet upptäckte Hildebrandsson egendomliga, långsamma och storskaliga lufttrycksvariationer, bland annat i Stilla havet. Månader med högt lufttryck över Indonesien/Australien befanns vara kopplade till lågt lufttryck över Sydamerika och tvärtom. Walker fortsatte på Hildebrandssons väg och kartlade i mitten på 1920-talet mer i detalj denna, vad han kallade, Southern Oscillation.

Hur skapas El Niño och La Niña?

Till att börja med: Solen värmer Jorden. Jorden värmer atmosfären.

Vilka anledningar finns det till att havsströmmarna i Stilla havet oscillerar/ändrar sig med ojämna mellanrum: Ändringar i styrkan hos de förhärskande/vanligaste luftströmmarna, dito i vattenströmmarna eller att jordens rotation har ett finger med i spelet.

Vissa klimatforskarna har kopplat de senaste tjugo årens oftare förekommande och kraftigare El Niños med att luftströmmarna förändras beroende på global uppvärmning av atmosfären. Med en varmare atmosfär minskar den relativa kraften/hastigheten på den uppåtgående varma luften från jorden/haven. Passadvindarna skulle då bli svagare och drivet på vattenströmmarna västerut skulle minska.

Är det så att det är obalans i vattensystemet, som leder till El Niño så är det kanske svårare att härleda till den globala uppvärmningen av atmosfären. Det är Solen som värmer havsytan och om den uppvärmningen skiftar/oscillerar skulle det snarare bero på ändringar i solens strålningsintensitet? El Niño skulle då skapas genom att mängden varmt vatten i väster blir för stor, ”vattenberget bli för högt” och skulle börja glida österut fysikaliskt.

Om det är jordens rotation som står bakom förändringarna i havsströmmarna så blir bilden ytterligare en annan. Det är faktiskt den som tillsammans med passadvindarna håller emot uppförsbacken av varmt ytvatten så att den inte glider österut. Den s.k. Corioliskraften som är en effekt av jordens rotation, håller enlig forskarna ihop det jättelika vattenberg som passadvindarna skapar(höjdskillnaden på berget är kanske någon decimeter, men volymen är enorm). Denna motkraft kallas för en Kelvinvåg. Kanske är det ändringar i Kelvinvågens styrka som oscillerar?

Det snurrar

El Niño och La Niña, urgamla klimatmaskiner

Är det ändringar i luftströmmarna eller vattenströmmarna som skapar El Niño? Eller är det kanske jorden rotation som påverkar det hela? Fråga är i mina ögon jätteviktig, men idag omöjlig att svara på.

Passadvindarna skapar en uppförsbacke av varmt ytvatten mot väster. Med 4-8 års mellanrum kommer den här backen på glid tillbaka österut.

Oavsett vad som står bakom så uppstår El Niño med oregelbundna intervaller mellan 4-8 år. Motsatsen: La Niña, som egentligen är en förstärkning av normaltillståndet uppstår däremellan. Då är istället drivet med varmt ytvatten västerut extra starkt.

El Niño hindrar Humbolströmmen från att nå ytan längs Sydamerikas västkust och det ändrar hela ekosystemet. Fisket blir katastrofdåligt, korallrev kan dö. På land råder det normalt ett förhärskande(mestadels) högtryck, med lite nederbörd som följd. Under El Niño blir lågtrycken vanligare varför Chile och Peru drabbas av skyfall. På andra sidan drabbas Indonesien och Australiens östra dela av svår torka.

La Niña påverkar klimat motsatt. Humboltströmmen fungerar normalt, det blir ett mycket stabilt högtryck över Chile och Peru samt kraftigt lågtryck i Indonesien och östra Australien.

CO2 VS De stora vattenströmmarna i Stilla Havet

Först och främst kan jag säga att alla dessa vind- och vattensystem inte är stabila utan det sker hela tiden större eller mindre avvikelser från standard. Men man måste ju utgå från en mall och så eventuellt beskriva avvikelserna vartefter.

Jordens rotation styr den förhärskande/vanligaste vindriktningen i tropikerna från öster mot väster och leder de tropiska havsströmmarna västerut. I Stilla havet hittar vi norra och södra Ekvatorialströmmen som leder ytligt vatten västerut. Men ca 5-10º grader norr från ekvatorn i ett bälte som är relativt vindstilla kommer den Ekvatoriella mal(mot-)strömmen åkande österut i ett smalt band. Strömmen sträcker sig över hela oceanen från Filippinerna till Colombia.

Förklaringen till detta fenomen är minst sagt fräsig. När de ostliga passadvindarna driver det varma ytvattnet västerut bildas där en slags flack backe av varmt vatten som är som högst i väster. Passadvindarna håller emot så att varmvattnet i allmänhet inte kan glida i "nerförsbacke" tillbaka. Men det finns en smal lucka i den förhärskande ostvinden, där vindarna är svaga och växlande och här kan vattnet fritt strömma österut i "nerförsbacke".

Koldioxid (CO2) påverkar klimatet mindre än Stilla Havet; vår största klimatfabrik

Alla tre Världshaven; Stilla Havet, Atlanten och Indiska Oceanen har alla inverkan på klimatet regionalt, men jag undrar om det är något annat hav än Stilla Havet som bevisligen också har en global inverkan på klimatet.

I varenda tidning med någon självaktning läser vi i dagarna om El Niño(gossebarnet) och La Niña(flickan). Den förstnämnda har i alla fall jag känt till länge, men La Niña är för mig en ny bekant.

Jag tänkte ägna de närmaste dagarna åt att skriva lite om vatten- och luftströmmarna i främst Stilla Havet.  För att det fascinerat mig mycket att gräva lite i dessa fenomen och jag hoppas det kan intressera andra också. En hel del är kanske skåpmat för de flesta, men jag skriver på ändå!

Till att börja med handlar det främst om området kring ekvatorn och söderut. Vi kommer att bekanta oss med Begrepp som de två barnen ovan, Humboltströmen, Ekvatorialströmmar, Walkercirkulation, Madden-Julian Oscillation mm mm. Visst verkar det spännande?

Under normalförhållandet blåser det relativt starka Passadvindar från öster till väster längs ekvatorn i Stilla Havet. Den största delen av det varma ytvattnet driver på detta sätt västerut från Sydamerikas kuster mot Australien och Indonesien.

När varmt ytvatten förs västerut skapar det utrymme för kallt vatten från Humboltströmmen att strömma upp längs främst Chiles och Perus kuster. Det här kall avattnet är mycket näringsrikt och det skapar förutsättningar för en frenetisk biologisk aktivitet. Både genom fotosyntes som skapar mängder med plankton och därigen förutsättningar för högre livsformer. Det finns siffror som pekar på att ca 20 % av Världens fiskfångster sker i dessa vatten.

Sedan händer det grejor i luften och i vattnet och med ojämna mellanrum uppstår El Niño och La Niña som det kommer mer om  

Extremt kort kretslopp

Jag fyllde år i söndags.
I lördags frågade 12-årige sonen om han kunde få lite extra pengar.
-"Till vad?", frågade jag naturligtvis.
-"Jag ska köpa present till dig", svarade sonen glatt.

Hm

-"Äsch jag behöver inget märkvärdigt och så känns det lite konstigt att sponsra sin egen present."
-"Jo men du är verkligen värd en present pappa, få jag pengarna nu!", svarade sonen glatt.

Epilog
Jag behöll pengarna och fick en fin tovad tavla han gjort i slöjden istället. Den värderade inte han så högt, men det gör jag!

Hej 

Golfströmmen förstärks?

Om teorierna jag tagit del av och delgivit i tidigare inlägg stämmer, blir bilden en annan.  Är slutsatsen att den globala uppvärmningen totalt sett snarare bidrar till en ökning av salthalten i Nordatlanten, trots den smältande Grönlandsisen?

Den globala uppvärmningen skulle alltså skapa bättre förutsättningar för passadvindarna att transportera bort färskvatten från Atlanten?

Beräkningarr som forskarna gjort pekar på att den ökade globala uppvärmningen ökar vattentransporten till Stilla havet via atmosfären i högre tempo än vad som motsvaras av ökningen av tillförseln av färskvatten från Grönlands inlandsis.

Med en tilltagande global uppvärmning kan vi i så fall räkna med att Golfströmmen förstärks snarare än försvagas i framtiden.

Men vad händer i Stilla Havet då om salthalten sjunker där? Ännu mer El Niño? Det är en för svår fråga att svara på för mig.

Hej

Vänder eller försvagas Golfströmmen? Sista delen?

En sak som komplicerar hela resonemanget om avsmältning av inlandsisar och lägre salthalter i Nordatlanten är något så oväntat som vindar. Det blåser en ständig väst/sydvästlig vind, en s.k. passadvind, i höjd med Panamakanalen. I den delen av Atlanten avdunstar mycket färskvatten naturligt p.g.a. värmen. Passadvinden transporterar sedan bort detta vatten västerut till Stilla havet. Då ökar salthalten i Atlanten och minskar istället i Stilla Havet!

Passadvindarna bidrar till att hålla uppe salthalten i Atlanten. Frågan är om den ökade färskvattentillförseln i Nordatlanten, genom smältande isar,  kan komma att överkompensera den vindburna bortförseln till Stilla havet så att salthalten i Nordatlanten ändå sjunker och blandningsprocesserna upphör(läs tidigare inlägg).

De data som redovisas av FN:s klimatkommission visar att ytskiktet i Stilla havet blivit färskare under senare år samtidigt som ytskiktet i Atlanten blivit saltare. Beräkningarna visar att salthaltsminskningen i Stilla havet motsvarar en förlust av färskvatten från Atlanten som är betydligt större än tillskotten genom smältningen av Grönlandsisen. Vad säger dom egentligen? jo att salthalten istället ökar i Atlanten!

Det får bli ett avsnitt till om detta.

Hej

Vänder eller försvagas Golfströmmen? Del III

Salthalten i Nordatlanten och Arktiska oceanen anses vara en viktig faktor för att hålla djupvattenbildningen och därmed Golfströmmen igång. Salthalten skulle kunna förändras så djupvattenbildningen påverkas genom en kraftigt ökad tillförsel av färskvatten. Då främst genom ökad avsmältning av Grönlands inlandsis.
Hittills har detta inte påverkat bildningen av djupvatten. Men om färskvattentillförseln ökar ytterligare skulle bilden kunna förändras. Under de senaste årtiondena har forskarna fått rapporter som visar att havsissmältningen i Arktis tilltar, att det skett ett tillskott av flodvatten till Arktiska oceanen och att avsmältningen av Grönlandsglaciären ökar.

Den normala tillförseln av färskvatten i området är enorm och hittills har den ökade tillförseln bara utgjort en bråkdel. Än så länge har man inte funnit något som tyder på att djupvattenbildningen påverkats så att Golfströmmen börjat sakta in.

Den faktor som sannolikt har störst betydelse i framtiden är om smältningen av Grönlandsisen ökar dramatiskt. Vad forskarna har olika åsikter om är om det räcker för att påverka Golfströmmen. En del säger lugnande att det kan ta mer än hundra år. Det är ju inte särskilt lugnande. Bara tre generationer bort!

Hej

Vänder eller förvagas Golfströmmen? Del II

Golfströmmen bidrar som sagt till att varmt vatten från Atlanten strömmar norrut längs Skandinavens västkust och gör vårt klimat betydligt varmare än normalt på våra breddgrader på andra håll i världen.
I Arktiska oceanen och haven öster om Grönland sjunker havsvatten från havens ytskikt ned mot djupen på grund av hög densitet.

Frågan är om teorier som t.ex. i "The day after tomorrow" stämmer? Den säger att ökad temperatur, genom global uppvärmning, kan leda till en ökad tillförsel av färskvatten i de arktiska haven. Lägre salthalt ger lägre densitet. Men hur mycket beror på saltet och hur mycket beror på vattnets egna egenskaper? Vatten är som tyngst vid 4 grader och en hög salthalt ökar också densiteten. Djupvattenbildning; när det salta, tunga ytvattnet sjunker och ersätts av inströmmande, varmare vatten från Nordatlanten är huvudmotorn i Golfströmmen.

Kan djupvattenbildningen bromsas eller helt upphöra om ytvattnets densitet minskar p.g.a salthalten? Strömningen av varmt vatten från Atlanten skulle i sådan fall avta eller stoppas. Skulle Golfströmmen stanna av blir det naturligtvis katastrof. Frågan är hur stor risken är?

Hej

Vänder eller försvagas Golfströmmen som på bio? Del 1

Vattnets egenskaper är som sagt relativt unika. Att det är som tyngst vid 4 grader är en av orsakerna till bildandet av Golfströmmen.

Golfströmmen är en del av jordklotets komplicerade system, av luft- och vattenströmmar. Ur vårt perspektiv kommer det varma vattnet från området kring den Mexikanska Golfen som givit den namnet. Varmt vatten forslas med Golfströmm upp över Atlanten och sveper förbi Nordafrikas västkust, Brittiska öarna, Norges västkust och Island.

Väl uppe i Arktis kyls strömmen av. Den lägre temperaturen gör att vattnet kan få en högre salthalt. Låg temperatur och hög salthalt ökar densiteten på vattnet och det börjar sjunka. När vattnet sjunker mot botten skapas det ju utrymme för nytt vatten på ytan och vips har vi en av drivkrafterna bakom strömbildningen. 

Mer kommer

Thinktank = Tänkstället

Hej!

Jag vill bara tipsa om att den här bloggen har fått en engelsk variant. Det gör att profil mm ligger på engelska och det ser kanske lite konstigt ut. Den engelska bloggen startar från början så en del gamla Tänkstället-funderingar kommer att finnas där med. Med tiden kommer de att drivas parallellt.

Adress: http://www.jpm-thnktnk.blogspot.com/ .

Hej

Vatten är ju bara fantastiskt!

Vatten är som ni vet förutsättningen för livet på jorden. Eller rättare sagt; jordens livsformer har uppstått främst tack vare vattnet. På någon annan planet finns det kanske helt andra förutsättningar och helt annan form av liv. Vem vet?

Vatten är inte likt många andra av våra grundämnen. Fast form har större volym och lägre densitet(är lättare per m3) än flytande form). Det är som tyngst i flytande form just ovanför fryspunkten(+4 grader Celsius) mm mm.

Det här med densiteten gör att inga vattendrag längs polerna, med normala djup, bottenfryser under vintern. Längs med botten är vattnet 4 grader varmt och en viss biologisk aktivitet försigkommer. Det gör att vattenlevande djur kan finna viss föda under vintern, vilket skulle varit omöjligt om botten var täckt med is.

Hej