Leta i den här bloggen

torsdag 29 december 2011

Varför behövs skogsbränder?

Vissa arter behöver skogsbränder
Tidigare var skogsbränder ett naturligt inslag i de flesta barrskogar och en lång rad arter är anpassade till brand. För 150 år sedan brann i genomsnitt cirka 1 procent av skogsarealen i Sverige årligen.
Idag brinner endast cirka 0,016 procent av skogen
- en stor ekologisk förändring på kort tid.
När branden uteblir eller om det brinner för sällan förändras skogarna och flera arter som är beroende av brand, brända träd och gamla tallar får svårt att överleva. Många skogar bär fortfarande spår av bränder men de ekologiska värdena försvinner snabbt när dessa skogar avverkas.
Bränder släcks idag effektivt på grund av säkerhetsrisker och skogens ekonomiska värde.

Hur är arter anpassade för att trivas i brandområden?
Brandgynnade arter har anpassat sig till brandens ekologiska effekter på olika sätt. Unika specialiseringar är vanligt.
Brand gynnar tallen.
Tallens grova bark och den höga kronan skyddar trädet mot lågornas framfart. Branden skapar glesa ljusa skogar där träd kan växa sig grövre än i en tätvuxen skog. Också lövträd får möjlighet att föryngra sig när ny mark blottas.

Svedjenävans frö kan ligga i ”dvala” i många år och börjar gro först när temperaturen når 40º-50º C, fröet klarar temperaturer på uppemot 100 º C. Skalbaggen grov tallkapuschongbagge utvecklas under
barken på brandskadade tallar och granar. Större svartbagge utvecklas även den under barken, men på solexponerad död björk. Den sotsvarta praktbaggen känner av värmestrålning på långt håll genom IR-känsliga sinnesorgan som sitter på magen och kommer antagligen flygande till brandområden för att
para sig. Rökdansflugan känner ”lukten” av brandrök på flera mils avstånd genom sina antenner.

http://www.naturvardsverket.se/upload/04_arbete_med_naturvard/vagledning/arter/vl-ryggradslosa-djur/vl_grov_tallkapuschongbagge.pdf

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar