Turbo hjälper miljön?

Bilen är än så länge ett nödvändigt ont och i jakten på prestige har det tyvärr alltid varit populärt med stora, kraftiga bilar.

 

En gång i tiden, fanns fyrcylindriga motorer endast i de mer blygsamma bilarna. Det skulle helst vara V8a, V6a eller raka motsvarigheter, för att få till ett riktigt kraftpaket till bil.

 

Idag dominerar fyrcylindriga motorer och de monteras även in i lyxiga bilmodeller. Den stora skillnaden är naturligtvis att nu är fyrcylindrarna turboladdade. De är tvångsmatade med mer luft än normalt, så att de kan bränna proportionellt mer bränsle. Resultatet är en lätt, kompakt kraftenhet med relativt låg bränsleförbrukning som samtidigt avger mindre föroreningar.

En turbokompressor arbetar genom att de varma avgaserna från motorn driver en liten turbin som i sin tur driver en lika liten luftkompressor inrymd i samma kompakta hölje. Luften som sugs in i turboladdaren komprimeras och fler syremolekyler kan packas in i varje cylinder.  

Att kunna ”packa” en större luftmassa i cylindrarna gör att mer bränsle kan förbrännas vilket ökar kraftuttaget. I allmänhet kan en turboladdad 1,8-liters fyrcylindrig bensinmotor leverera samma kraft som i en traditionell 3-liters sexcylindrig motor. På samma sätt, kan en turboladdad V6a väl matcha en konventionell V8a.

Turboladdare är inte precis något nytt. General Motors monterade en till en Oldsmobile redan 1962. BMW gjorde en turboversion av sin klassiska 2002-modellen i början av 1970-talet. Senare samma årtionde, blev den turboladdade Saab 99-an en av de snabbaste familjebilarna. Praktiskt taget alla av de tidiga turboladdade bilarna använde fyrcylindriga motorer.

Det är inte bara effekttäthet och kompakthet som gjort turboladdade fyrcylindriga motorer attraktiva för motortillverkare. I allmänhet förbrukar en turboladdad-fyra cirka 15% mindre bränsle än en större sexcylindrig motor. Det högre lufttrycket levererar massor av syre som ger en bättre förbränning, bränsle/luft-blandningen i cylindrarna tenderar att bli mer ingående förbränd. Resultatet är renare avgaser.

Idag räknar man med att 25 % av lätta fordon som säljs i Amerika under 2015 är turboladdade, upp från 8 % 2010.

I Europa, där hälften av alla bilar och lätta lastbilar som säljs sedan länge är dieselmodeller, är fördelarna med turboladdning väl förstått. Eftersom dieslar antänder bränsle genom värme från kompressionen snarare än tändstift, behöver de mycket högre kompression för att fungera. För att klara de högre internlasterna måste alla motordelar göras mycket starkare, och därmed tyngre. Tyvärr tycker tunga svängmassor inte om att spinna snabbt.

 

 

Som ett resultat tenderar dieslar att verka i ett lägre, smalare band av motorhastigheter. Och eftersom de snurrar relativt långsamt, har de svårt att suga in tillräckligt med luft för att fylla sina cylindrar. Det är därför som dieselmotorer-vare sig i lastbilar, tåg, fartyg och generatorer samt personbilar-länge använt turboaggregat för att övervinna sin inneboende andnöd.