Om alla länder i Världen hade samma viktfördelning som i USA, skulle det innebära en ökning av biomassa med 20 %. Eller enklare uutryckt: Om hela Världen hade samma viktfördelning som i USA, skulle det innebära kroppsmassa motsvarande ytterligare 1 miljard människor med normal BMI.
Stora delar av Världen är på väg i samma ritning som USA. Skulle det bli så illa som ovan, kommer vi att tära hårt på jordens mat- och näringsresurser trots att den totala mängden människor möjligen kommer att minska.
Källa: BMC Public Health
fredag 29 juni 2012
Kan man få stroke av LCHF-diet?
Råkar man vara i riksgruppen för stroke, med redan höga blodfettshalter, ålder och anlag och går in på en diet typ LCHF (lite kolhydretar mycket fett) kan det sannolikt finnas risk att blodfettshalten ökar ännu mer. Men antagligen finns det 100 andra orsaker till att en stroke hos en som följer LCHF-diet sker och att det som skrivs i tidningarna som vanligt främst handlar om att sälja tidningar.
Urgamla matvanor baseras normalt på ett mycket rörligt liv. Idag lever väldigt få människor ett lika rörligt liv som vi gjorde fram till att Sverige började urbainseras och vardagen började mekaniseras och automatiseras. Generellt behöver vi en energifattigare kost idag än för 50 år sedan.
Men som du vet är det nästan tvärtom. Vi omges av energi i form av snabbmat, alla sorters god glass, godis, choklad i alla dess former samt för den äldre delen av befolkningen allt mer alkohol.
Resultatet blir att medelvikten på oss svenskar går upp. Ska man se USA som ett föregångsland, ser det inte så ljust ut. Där gör den energirika kosten att man kan se kärlförändringar på tonåringar! Kärlförändringar som med tiden kan ge blodproppar och blödningar, eller stroke som det heter idag. Vanligtvis har riskgruppen legat hos personer som är 50+, men med dagens energiintag kryper risken ner rejält i åldrarna.
Oavsett vilken form av energi du äter, ska du bara få i dig ca 2000 kalorier per dygn. Normalt sett fördelas energiintaget mellan kolhydrater, fett och protein. De kostråd vi vuxit upp med, den s.k. tallriksmodellen ger ca 50% kolhydrater(kcal). 30 % fett och 20 % protein
1g kolydrater och 1 g protein innehåller ca 4 Kcal och fett ca 9 kcal.
En vettig diet bör innehålla en mindre mängd kalorier än det normala intaget och sannolikt är det vettigt att fördela intaget på alla tre energiformerna.
Den bästa dieten är att ha koll på sitt kaloriintag i kombination med motion. Sedan tror jag att kroppen mår bäst av en kombinerad kost där vi får i oss lämpliga mängder av de tre energislagen.
Urgamla matvanor baseras normalt på ett mycket rörligt liv. Idag lever väldigt få människor ett lika rörligt liv som vi gjorde fram till att Sverige började urbainseras och vardagen började mekaniseras och automatiseras. Generellt behöver vi en energifattigare kost idag än för 50 år sedan.
Men som du vet är det nästan tvärtom. Vi omges av energi i form av snabbmat, alla sorters god glass, godis, choklad i alla dess former samt för den äldre delen av befolkningen allt mer alkohol.
Resultatet blir att medelvikten på oss svenskar går upp. Ska man se USA som ett föregångsland, ser det inte så ljust ut. Där gör den energirika kosten att man kan se kärlförändringar på tonåringar! Kärlförändringar som med tiden kan ge blodproppar och blödningar, eller stroke som det heter idag. Vanligtvis har riskgruppen legat hos personer som är 50+, men med dagens energiintag kryper risken ner rejält i åldrarna.
Oavsett vilken form av energi du äter, ska du bara få i dig ca 2000 kalorier per dygn. Normalt sett fördelas energiintaget mellan kolhydrater, fett och protein. De kostråd vi vuxit upp med, den s.k. tallriksmodellen ger ca 50% kolhydrater(kcal). 30 % fett och 20 % protein
1g kolydrater och 1 g protein innehåller ca 4 Kcal och fett ca 9 kcal.
En vettig diet bör innehålla en mindre mängd kalorier än det normala intaget och sannolikt är det vettigt att fördela intaget på alla tre energiformerna.
Den bästa dieten är att ha koll på sitt kaloriintag i kombination med motion. Sedan tror jag att kroppen mår bäst av en kombinerad kost där vi får i oss lämpliga mängder av de tre energislagen.
måndag 25 juni 2012
Vad är ett land?
En stat kan vara organiserad på flera olika sätt. En traditionell indelning är att klassificera stater antingen som monarkier eller republiker, beroende på vilken titel och vilken makt statschefen har. Monarkier kan underordnas i bland annat kejsardömen, kungadömen, furstendömen, och emirat.
Ett synsätt som vunnit terräng under 1900-talet är att indela stater i demokratier eller diktaturer beroende på graden av:
• politisk representation i lagstiftande organ,
• politisk jämlikhet och rösträtt
• majoritetsbeslut
• samt demokratiska fri- och rättigheter (som de mänskliga rättigheterna).
söndag 24 juni 2012
Hur många länder finns det?
Sedan senare delen av 1800-talet har praktiskt taget allt beboeligt land i världen styckats upp i stater. Före dess var stora områden utan anspråk eller obebodda, eller befolkat av nomader utan en organiserad stat.
För närvarande finns mer än 200 politiska sammanslutningar som antingen gör anspråk på att vara eller är erkända som stater. 193 stater är fullvärdiga medlemmar av Förenta nationerna, och 194 brukar ofta anges som antal för hur många stater som finns i världen. Bortsett från de 193 medlemsstaterna, räknar FN Vatikanstaten som en stat, som inte har rösträtt i FN, utan enbart har observatörstatus, dock av egen vilja. Vatikanstatens självständighet är dock sedan 1929 internationellt erkänd; den har dessutom auktoritet över bland annat Italien i religiösa frågor.
En intressant detalj är att det finns fler än dessa 200 stater som gör anspråk på att erkännas som stat. Australien har en lista på inte mindre än 240 länder och handelspartner. Och som kuriosa har det internationella fotbollförbundet FIFA, 208 medlemsländer!
Källa: Wikipedia
För närvarande finns mer än 200 politiska sammanslutningar som antingen gör anspråk på att vara eller är erkända som stater. 193 stater är fullvärdiga medlemmar av Förenta nationerna, och 194 brukar ofta anges som antal för hur många stater som finns i världen. Bortsett från de 193 medlemsstaterna, räknar FN Vatikanstaten som en stat, som inte har rösträtt i FN, utan enbart har observatörstatus, dock av egen vilja. Vatikanstatens självständighet är dock sedan 1929 internationellt erkänd; den har dessutom auktoritet över bland annat Italien i religiösa frågor.
En intressant detalj är att det finns fler än dessa 200 stater som gör anspråk på att erkännas som stat. Australien har en lista på inte mindre än 240 länder och handelspartner. Och som kuriosa har det internationella fotbollförbundet FIFA, 208 medlemsländer!
Källa: Wikipedia
lördag 23 juni 2012
Kropssklockan och klimatet? - fakta bakom 10 säkra sätt att bli arg och fet
- Kroppen vill helst ha mat på regelbundna tider.
- Den vill ha lika mycket mat som vi förbränner.
- Kroppen vill ha ett lagom förråd med fett för att klara av svält.
- Kroppen vill veta när maten kommer, så att den kan bemöta den kemiska
kaskaden av näringsämnen med hjälp av hormoner och ensymer.
- Kroppen vill helst inte ha mat nattetid eftersom kroppsklockan säger ifrån:
ät på dagen och fasta under natten.
Fel på kroppsklockan får magen i otakt
Varför är man så trött på måndag morgon? Svaret är att kroppens klocka ändrar sig under helgen. De flesta av oss önskar nog att dygnet hade fler timmar. Det gör också kroppen om den får fritt spelrum, utan klocka, och om den isoleras från andra tidsgivare som ljus, mörker, radio och TV.
Under helg och semester släpper vi loss vår dygnsrytm som annars tvingas in i en 24.timmarsdygn. Vi senarelägger vår sömn och sover till vi vaknar av oss själva.
En påminnelse om kroppsklockan kanske kommer när man reser över tidszonerna, när jetlagen slår till. Kroppen kommer i otakt, man får sömnproblem, sänkt prestationsförmåga och oro i magen.
Vi är beroende av kroppsklockan för vår överlevnad. Sömnen behövs för att reparera kropp och själ. Den som inte sover dör så småningom.
Omgivningen hjälper oss att ställa kroppsklockan, främst genom växlingen mellan ljus och mörker. Om vi isolerar oss från omvärlden fortsätter klockan at ticka – men i ett annat tempo. Den går då annorlunda i förhållande till armbandsuret och kalendern. Man skapar oftast en sömnaktivitetscykel som är längre än 24 timmar.
Ju mer kvällsmänniska man är, desto längre eget dygn skapar man. De flesta skapar en cykel som är 25 timmar, en del ändå upp till 28 timmar.
Människan är diurnal, d.v.s. född att vara dagaktiv. Vi har dåligt mörkerseende. Vår dygnsrytm vill styra oss till att vara vakna, aktiva, ätande under dagen. På natten skall vi sova och fasta. Människan äter diskontinuerligt, men förbränner energi kontinuerligt.
Dagsljuset Påverkar
Vi mår bäst när vår inre klocka stämmer någorlunda överens med omvärldens förändringar i ljus, mörker och aktivitet. Starkast påverkan utövar växlingen mellan ljus och mörker. Det är främst dagsljuset som påverkar den inre klockan.
Höstmörkret, bristen på ljus, påverkar hormonerna. Framförallt spelar hormonet melatonin en viktig roll. Det produceras av Tallkottkörteln och verkar vara viktigt för att ställa vår inre klocka. Melatonin insöndras mellan kväll och morgon när dagsljuset är frånvarande. Melatonin gör oss också dåsiga och mer inaktiva på vintern, eftersom nivåerna ligger högre under hela dygnet. En promenad i dagsljus gör oss piggare än vad tröstätande gör.
Kroppsklockan har två viktiga funktioner. Först möjliggör den för kroppen att regelbundet växla mellan aktivitet och sömn. Många skulle bränna ut sig i jakt på pengar och nöjen om de inte tvingades att sova och därmed återhämta sig. Många lever nog ändå med kronisk sömnskuld i jakt på upplevelser på upplevelser dygnet runt. Klockans andra funktion är att förbereda kroppen för de olika faserna. Under kvällen minskar aktivitetshormonet adrenalin ”blodtryck och kroppstemperaturen sänks”. Melatoninet insöndras och vi blir dåsiga. Om morgonen, från bottennivån vid femtiden och framåt, sker mosatsen, temperaturen stiger och om vi får vakna spontant är vi redo för dagens aktiviteter. Om vi däremot tvingas upp för tidigt i dagsrytmen, kan det ta ett par timmar innan vi når full funktionsförmåga. Man lever med andra ord farligt under natten och under tidig morgon: både hos doktorn, i flygplanet och på vägarna.
Tjockast i Norr
Årstiderna påverkar tidpunkter för sådd, blomning och skörd, men även för brunst och födelse. Tork, regn och köld påverkar tillgången på mat. Förr var vi tvungna att lagra i matförråd och kroppsfett för att klara svältperioder. Idag har många av oss ett överflöd av mat året om. Trots detta fortsätter kroppsklockan envist at styra oss till att bunkra upp inför svält.
Vi vet att blodfetter och fettdepåer ökar om hösten hos däggdjuren i norr. Gäller detsamma för människan? Många av oss går upp i vikt under höst och vinter. Norrlänningar väger i genomsnitt mer än vad svenskar mer söderut gör. Vissa har turen, eller är målmedvetna nog, att gå ned under vår och sommar. Andra lägger på lager på lager fett. Julbord, mat vid fel tidpunkt och oregelbundna matvanor påskyndar processen.
Olivoljan en myt?
Vid Medelhavet finns inte samma årstidsvariationer i dagsljus och man heller inte samma problem med hjärtkärlsjukdom och höga blodfetter. Olivolja eller smör kanske inte spelar så stor roll? Kanske är mörkret boven i blodfettsdramat?
Temperaturen betyder mer än man tror för aptitregleringen – vid feber, under varma dagar och i ett varmt klimat tappar man matlusten. Man vill ha energifattig mat, rik på vatten: grönsaker, frukt och när man dricker alkohol är den utspädd, t.ex. vin. I ett kallt klimat vill man ha mer energirik mat och mindre utspädd alkohol, t.ex. starksprit.
Kompisen, klockan eller magen? Handen på magen, vad bestämmer när du äter? Är det tidsbrist, aptitretande dofter eller påtvingad affärslunch? Om kroppen själv får bestämma så är det snarare årstider, energiförbränning och fas i dygnsrytmen som avgör.
Kroppen vill helst ha mat på regelbundna tider. Den vill ha lika mycket mat som vi förbränner. Kroppen vill ha ett lagom förråd med fett för att klara av svält. Kroppen vill veta när maten kommer, så att den kan bemöta den kemiska kaskaden av näringsämnen med hjälp av hormoner och ensymer. Kroppen vill helst inte ha mat nattetid eftersom kroppsklockan säger ifrån: ät på dagen och fasta under natten.
Olika hormoner påverkar vilken typ av mat man känner för, när på dygnet man vill äta och hur mätt man blir.
Det händer olika saker i kroppen vid olika tidpunkter på dygnet, förändringar som påverkar vårt behov av att äta. Efter några timmars nattsömn är energin från kvällens sista måltid förbrukad.
En stor mängd Kortisol insöndras vid tretiden på morgonen för att få bukt med blodsockret i takt med att glykogenförrådet i lever och muskler går åt. Kortisol gör att vi bildar nytt glukos från aminosyror vilka tas från protein i kroppens muskler och vävnader, och vi kan använda fettsyror för att håla kroppstemperatur och ämnesomsättning igång.
På morgonen vaknar du tom i magen after nattes sömn och fasta. Det lilla glykogenförrådet i lever och muskler är ganska tomt. Du har fortfarande ganska höga nivåer av Kortisol i blodet vid den tiden på dagen.
Fett på kvällskvisten.
De lägre nivåerna av seratonin späder på behovet av kolhydrater. Du äter kolhydrater från mjölk, juice, bröd, flinger eller gröt till frukost. Hormonet insulin stiger på morgonen, som en funktion av dygnsrytmen. Mer insulin frisätts när du äter. Kortisol och insulin gör tillsammans att kroppen går in i en anabol uppbyggnadsfas. Du fyller på korttidsförrådet av bränsle i lever och muskler, lagrar in kemisk energi som gått förlorat vid nybildandet av blodsocker under sömnen.
På dagen ökat suget att äta protein, medan lusten att äta fett blir allt starkare fram emot kvällen. Dalanin heter hormonet som inverkar på detta.
Dygnet och årstidens rytm i ljus, mörker och temperatur påverkar således våra ätvanor, kroppens energireglering och därmed också vår kroppsvikt.
- Den vill ha lika mycket mat som vi förbränner.
- Kroppen vill ha ett lagom förråd med fett för att klara av svält.
- Kroppen vill veta när maten kommer, så att den kan bemöta den kemiska
kaskaden av näringsämnen med hjälp av hormoner och ensymer.
- Kroppen vill helst inte ha mat nattetid eftersom kroppsklockan säger ifrån:
ät på dagen och fasta under natten.
Fel på kroppsklockan får magen i otakt
Varför är man så trött på måndag morgon? Svaret är att kroppens klocka ändrar sig under helgen. De flesta av oss önskar nog att dygnet hade fler timmar. Det gör också kroppen om den får fritt spelrum, utan klocka, och om den isoleras från andra tidsgivare som ljus, mörker, radio och TV.
Under helg och semester släpper vi loss vår dygnsrytm som annars tvingas in i en 24.timmarsdygn. Vi senarelägger vår sömn och sover till vi vaknar av oss själva.
En påminnelse om kroppsklockan kanske kommer när man reser över tidszonerna, när jetlagen slår till. Kroppen kommer i otakt, man får sömnproblem, sänkt prestationsförmåga och oro i magen.
Vi är beroende av kroppsklockan för vår överlevnad. Sömnen behövs för att reparera kropp och själ. Den som inte sover dör så småningom.
Omgivningen hjälper oss att ställa kroppsklockan, främst genom växlingen mellan ljus och mörker. Om vi isolerar oss från omvärlden fortsätter klockan at ticka – men i ett annat tempo. Den går då annorlunda i förhållande till armbandsuret och kalendern. Man skapar oftast en sömnaktivitetscykel som är längre än 24 timmar.
Ju mer kvällsmänniska man är, desto längre eget dygn skapar man. De flesta skapar en cykel som är 25 timmar, en del ändå upp till 28 timmar.
Människan är diurnal, d.v.s. född att vara dagaktiv. Vi har dåligt mörkerseende. Vår dygnsrytm vill styra oss till att vara vakna, aktiva, ätande under dagen. På natten skall vi sova och fasta. Människan äter diskontinuerligt, men förbränner energi kontinuerligt.
Dagsljuset Påverkar
Vi mår bäst när vår inre klocka stämmer någorlunda överens med omvärldens förändringar i ljus, mörker och aktivitet. Starkast påverkan utövar växlingen mellan ljus och mörker. Det är främst dagsljuset som påverkar den inre klockan.
Höstmörkret, bristen på ljus, påverkar hormonerna. Framförallt spelar hormonet melatonin en viktig roll. Det produceras av Tallkottkörteln och verkar vara viktigt för att ställa vår inre klocka. Melatonin insöndras mellan kväll och morgon när dagsljuset är frånvarande. Melatonin gör oss också dåsiga och mer inaktiva på vintern, eftersom nivåerna ligger högre under hela dygnet. En promenad i dagsljus gör oss piggare än vad tröstätande gör.
Kroppsklockan har två viktiga funktioner. Först möjliggör den för kroppen att regelbundet växla mellan aktivitet och sömn. Många skulle bränna ut sig i jakt på pengar och nöjen om de inte tvingades att sova och därmed återhämta sig. Många lever nog ändå med kronisk sömnskuld i jakt på upplevelser på upplevelser dygnet runt. Klockans andra funktion är att förbereda kroppen för de olika faserna. Under kvällen minskar aktivitetshormonet adrenalin ”blodtryck och kroppstemperaturen sänks”. Melatoninet insöndras och vi blir dåsiga. Om morgonen, från bottennivån vid femtiden och framåt, sker mosatsen, temperaturen stiger och om vi får vakna spontant är vi redo för dagens aktiviteter. Om vi däremot tvingas upp för tidigt i dagsrytmen, kan det ta ett par timmar innan vi når full funktionsförmåga. Man lever med andra ord farligt under natten och under tidig morgon: både hos doktorn, i flygplanet och på vägarna.
Tjockast i Norr
Årstiderna påverkar tidpunkter för sådd, blomning och skörd, men även för brunst och födelse. Tork, regn och köld påverkar tillgången på mat. Förr var vi tvungna att lagra i matförråd och kroppsfett för att klara svältperioder. Idag har många av oss ett överflöd av mat året om. Trots detta fortsätter kroppsklockan envist at styra oss till att bunkra upp inför svält.
Vi vet att blodfetter och fettdepåer ökar om hösten hos däggdjuren i norr. Gäller detsamma för människan? Många av oss går upp i vikt under höst och vinter. Norrlänningar väger i genomsnitt mer än vad svenskar mer söderut gör. Vissa har turen, eller är målmedvetna nog, att gå ned under vår och sommar. Andra lägger på lager på lager fett. Julbord, mat vid fel tidpunkt och oregelbundna matvanor påskyndar processen.
Olivoljan en myt?
Vid Medelhavet finns inte samma årstidsvariationer i dagsljus och man heller inte samma problem med hjärtkärlsjukdom och höga blodfetter. Olivolja eller smör kanske inte spelar så stor roll? Kanske är mörkret boven i blodfettsdramat?
Temperaturen betyder mer än man tror för aptitregleringen – vid feber, under varma dagar och i ett varmt klimat tappar man matlusten. Man vill ha energifattig mat, rik på vatten: grönsaker, frukt och när man dricker alkohol är den utspädd, t.ex. vin. I ett kallt klimat vill man ha mer energirik mat och mindre utspädd alkohol, t.ex. starksprit.
Kompisen, klockan eller magen? Handen på magen, vad bestämmer när du äter? Är det tidsbrist, aptitretande dofter eller påtvingad affärslunch? Om kroppen själv får bestämma så är det snarare årstider, energiförbränning och fas i dygnsrytmen som avgör.
Kroppen vill helst ha mat på regelbundna tider. Den vill ha lika mycket mat som vi förbränner. Kroppen vill ha ett lagom förråd med fett för att klara av svält. Kroppen vill veta när maten kommer, så att den kan bemöta den kemiska kaskaden av näringsämnen med hjälp av hormoner och ensymer. Kroppen vill helst inte ha mat nattetid eftersom kroppsklockan säger ifrån: ät på dagen och fasta under natten.
Olika hormoner påverkar vilken typ av mat man känner för, när på dygnet man vill äta och hur mätt man blir.
Det händer olika saker i kroppen vid olika tidpunkter på dygnet, förändringar som påverkar vårt behov av att äta. Efter några timmars nattsömn är energin från kvällens sista måltid förbrukad.
En stor mängd Kortisol insöndras vid tretiden på morgonen för att få bukt med blodsockret i takt med att glykogenförrådet i lever och muskler går åt. Kortisol gör att vi bildar nytt glukos från aminosyror vilka tas från protein i kroppens muskler och vävnader, och vi kan använda fettsyror för att håla kroppstemperatur och ämnesomsättning igång.
På morgonen vaknar du tom i magen after nattes sömn och fasta. Det lilla glykogenförrådet i lever och muskler är ganska tomt. Du har fortfarande ganska höga nivåer av Kortisol i blodet vid den tiden på dagen.
Fett på kvällskvisten.
De lägre nivåerna av seratonin späder på behovet av kolhydrater. Du äter kolhydrater från mjölk, juice, bröd, flinger eller gröt till frukost. Hormonet insulin stiger på morgonen, som en funktion av dygnsrytmen. Mer insulin frisätts när du äter. Kortisol och insulin gör tillsammans att kroppen går in i en anabol uppbyggnadsfas. Du fyller på korttidsförrådet av bränsle i lever och muskler, lagrar in kemisk energi som gått förlorat vid nybildandet av blodsocker under sömnen.
På dagen ökat suget att äta protein, medan lusten att äta fett blir allt starkare fram emot kvällen. Dalanin heter hormonet som inverkar på detta.
Dygnet och årstidens rytm i ljus, mörker och temperatur påverkar således våra ätvanor, kroppens energireglering och därmed också vår kroppsvikt.
onsdag 20 juni 2012
10 säkra sätt att bli arg och fet (10)
10. Undvik fysisk aktivitet.
När du rör på dig frisätts glukos och fettsyror som bränsle och hungersignalerna dämpas. Ökad kroppstemperatur ger sänkt aptit. Genom att inte röra på sig hjälper man kroppen att lagra fett.
När du rör på dig frisätts glukos och fettsyror som bränsle och hungersignalerna dämpas. Ökad kroppstemperatur ger sänkt aptit. Genom att inte röra på sig hjälper man kroppen att lagra fett.
10 säkra sätt att bli arg och fet (9)
9. Se till att ha ett dagligt överintag av kalorier
Ät mer än du förbränner! När du är uppe i 6000 extra kalorier har du bildat ett kilo fettväv. Sisådär 100 extra kalorier per dag i två månader räcker. 100 kalorier motsvarar antingen 2 dl starköl, 1,5 dl vin, 2 läsk, 1 msk matolja eller 50g chokladpudding.
Ät mer än du förbränner! När du är uppe i 6000 extra kalorier har du bildat ett kilo fettväv. Sisådär 100 extra kalorier per dag i två månader räcker. 100 kalorier motsvarar antingen 2 dl starköl, 1,5 dl vin, 2 läsk, 1 msk matolja eller 50g chokladpudding.
tisdag 19 juni 2012
10 säkra sätt att bli arg och fet (8)
8. Ät mycket på hösten och vintern
Låt kroppen tro at den behöver lagra in energi när dagsljuset krymper och att kyla, svält och nöd väntar. Ge efter för dåsigheten som kommer med minskad solinstrålning och softa istället för att röra på dig! Späd på med rejält med julmat över helgerna. Garanterat lyckas du lagra in något/några kilon som blir svåra att svälta bort nästa år.
Tork, regn och köld påverkar tillgången på mat. Förr var vi tvungna att lagra i matförråd och kroppsfett för att klara svältperioder. Idag har många av oss ett överflöd av mat året om. Trots detta fortsätter kroppsklockan envist at styra oss till att bunkra upp inför svält.
Vi vet att blodfetter och fettdepåer ökar om hösten hos däggdjuren i norr. Gäller detsamma för människan? Många av oss går upp i vikt under höst och vinter. Norrlänningar väger i genomsnitt mer än vad svenskar mer söderut gör. Vissa har turen, eller är målmedvetna nog, att gå ned under vår och sommar. Andra lägger på lager på lager fett. Julbord, mat vid fel tidpunkt och oregelbundna matvanor påskyndar processen.
Låt kroppen tro at den behöver lagra in energi när dagsljuset krymper och att kyla, svält och nöd väntar. Ge efter för dåsigheten som kommer med minskad solinstrålning och softa istället för att röra på dig! Späd på med rejält med julmat över helgerna. Garanterat lyckas du lagra in något/några kilon som blir svåra att svälta bort nästa år.
Tork, regn och köld påverkar tillgången på mat. Förr var vi tvungna att lagra i matförråd och kroppsfett för att klara svältperioder. Idag har många av oss ett överflöd av mat året om. Trots detta fortsätter kroppsklockan envist at styra oss till att bunkra upp inför svält.
Vi vet att blodfetter och fettdepåer ökar om hösten hos däggdjuren i norr. Gäller detsamma för människan? Många av oss går upp i vikt under höst och vinter. Norrlänningar väger i genomsnitt mer än vad svenskar mer söderut gör. Vissa har turen, eller är målmedvetna nog, att gå ned under vår och sommar. Andra lägger på lager på lager fett. Julbord, mat vid fel tidpunkt och oregelbundna matvanor påskyndar processen.
måndag 18 juni 2012
10 säkra sätt att bli arg och fet (7)
7. Tro att du förbränner fett genom att hoppa över måltider.
Jo du börjar förbränna inlagrat fett om du hoppar över mat i mer än nio timmar.
Hoppar du över mat inom 9 timmar tar inte kroppen energi från inlagrat fett utan utnyttjar kolhydrater från lever och protein från kroppens vävnader i första hand. När du sedan hoppat över en måltid är risken stor att du är extra hungrig och käkar för mycket vid nästa.
Jo du börjar förbränna inlagrat fett om du hoppar över mat i mer än nio timmar.
Hoppar du över mat inom 9 timmar tar inte kroppen energi från inlagrat fett utan utnyttjar kolhydrater från lever och protein från kroppens vävnader i första hand. När du sedan hoppat över en måltid är risken stor att du är extra hungrig och käkar för mycket vid nästa.
söndag 17 juni 2012
10 säkra sätt att bli arg och fet (6)
6. Ät oregelbundet
Då blir kroppen förvirrad och ökar på enzymerna som lagrar in kroppsfet. Man vet ju aldrig när maten kommer nästa gång. Genom att äta oregelbundet blir du också mer argsint och distraherad eftersom kroppen sätter fodersök före allt annat.
Då blir kroppen förvirrad och ökar på enzymerna som lagrar in kroppsfet. Man vet ju aldrig när maten kommer nästa gång. Genom att äta oregelbundet blir du också mer argsint och distraherad eftersom kroppen sätter fodersök före allt annat.
torsdag 14 juni 2012
10 säkra sätt att bli arg och fet (5)
5. Småät hela tiden
Att äta många små måltider om dagen grundar för viktökning.
Visst kan du sprida ut ätandet hur många gånger som helst över dagen, men då gäller det att äta lika mycket kalorier som om du äter tre ggr om dagen.
Och det är det vi sällan klarar av.
För att känna sig mätt, måste man först känna sig hungrig. Men äter du ofta sätts mättnadssignalerna ur spel eftersom man inte hinner uppnå ett riktigt hungertillstånd mellan måltiderna.
Äter du ofta uppnår du inte samma mättnadskänsla som när du äter sällan. Risken är då stor att man lassar in lite extra och kommer därför att äta mycket mer än om du äter dig lagom mätt vid regelbundna tider.
Att äta många små måltider om dagen grundar för viktökning.
Visst kan du sprida ut ätandet hur många gånger som helst över dagen, men då gäller det att äta lika mycket kalorier som om du äter tre ggr om dagen.
Och det är det vi sällan klarar av.
För att känna sig mätt, måste man först känna sig hungrig. Men äter du ofta sätts mättnadssignalerna ur spel eftersom man inte hinner uppnå ett riktigt hungertillstånd mellan måltiderna.
Äter du ofta uppnår du inte samma mättnadskänsla som när du äter sällan. Risken är då stor att man lassar in lite extra och kommer därför att äta mycket mer än om du äter dig lagom mätt vid regelbundna tider.
tisdag 12 juni 2012
10 säkra sätt att bli arg och fet (4)
4. Hoppa över frukosten.
Kroppen behöver fylla på förråden av kolhydrater efter sömn. Att hoppa över frukosten är tvärtemot vad kroppen är inställd på. Då kroppen är inställd på att ta in och lagra kolhydrater har den svårt att ställa om och börja förbränna effektivt på förmiddagen.
Kroppen behöver fylla på förråden av kolhydrater efter sömn. Att hoppa över frukosten är tvärtemot vad kroppen är inställd på. Då kroppen är inställd på att ta in och lagra kolhydrater har den svårt att ställa om och börja förbränna effektivt på förmiddagen.
måndag 11 juni 2012
10 säkra sätt att bli arg och fet (3)
3. Ät på natten
På natten är kroppens ämnesomsättning inställd på att förbränna inlagrad energi istället för att fylla på förrådet. Det finns mycket som talar för att du kan hjälpa till att höja halten farliga blodfetter och öka vikten genom att äta på natten.
På natten är kroppens ämnesomsättning inställd på att förbränna inlagrad energi istället för att fylla på förrådet. Det finns mycket som talar för att du kan hjälpa till att höja halten farliga blodfetter och öka vikten genom att äta på natten.
söndag 10 juni 2012
10 säkra sätt att bli arg och fet (2)
2. Ladda in en jättemåltid sent på kvällen
På kvällen sjunker kroppens ämnesomsättning och energiförbränning. En rejäl måltid hindrar effektivt kroppens vilja att förbränna lagrat kroppsfett under natten.
På kvällen sjunker kroppens ämnesomsättning och energiförbränning. En rejäl måltid hindrar effektivt kroppens vilja att förbränna lagrat kroppsfett under natten.
fredag 8 juni 2012
10 säkra sätt att bli arg och fet (1)
1. Sov oregelbundet
Sov för lite och sedan gärna en stund på dagen. Då kommer kroppens rytm i otakt. Du blir garanterat trött och arg och tröstäter gärna för att bli pigg. Sömnskuld gör dig desssutom lite lätt korkad
Vi är beroende av kroppsklockan för vår överlevnad. Sömnen behövs för att reparera kropp och själ. Den som inte sover dör så småningom.
Omgivningen hjälper oss att ställa kroppsklockan, främst genom växlingen mellan ljus och mörker. Om vi isolerar oss från omvärlden fortsätter klockan att ticka – men i ett annat tempo. Den går annorlunda i förhållande till armbandsuret och kalendern. Man skapar oftast en sömnaktivitetscykel som är längre än 24 timmar.
Ju mer kvällsmänniska man är, desto längre dygn skapar man. De flest skapa en cykel som är 25 timmar, en del ändå upp till 28 timmar.
Läs mer bl.a. på http://www.vetenskaphalsa.se/den-biologiska-klockan/
Sov för lite och sedan gärna en stund på dagen. Då kommer kroppens rytm i otakt. Du blir garanterat trött och arg och tröstäter gärna för att bli pigg. Sömnskuld gör dig desssutom lite lätt korkad
Vi är beroende av kroppsklockan för vår överlevnad. Sömnen behövs för att reparera kropp och själ. Den som inte sover dör så småningom.
Omgivningen hjälper oss att ställa kroppsklockan, främst genom växlingen mellan ljus och mörker. Om vi isolerar oss från omvärlden fortsätter klockan att ticka – men i ett annat tempo. Den går annorlunda i förhållande till armbandsuret och kalendern. Man skapar oftast en sömnaktivitetscykel som är längre än 24 timmar.
Ju mer kvällsmänniska man är, desto längre dygn skapar man. De flest skapa en cykel som är 25 timmar, en del ändå upp till 28 timmar.
Människan är diurnal, dvs född att vara dagaktiv. Vi har dåligt mörkerseende. Vår dygnsrytm vill styra oss till att vara vakna, aktiva, ätande under dagen. På natten skall vi sova och fasta.
Läs mer bl.a. på http://www.vetenskaphalsa.se/den-biologiska-klockan/
tisdag 5 juni 2012
Hur gör man plast?
Totalt går åtta procent av världens olja till plasttillverkning, och bara fem procent av plasten återvinns. Det mesta begravs som markfyllnad med risken att plasten ligger i årtionden och läcker giftiga kemikalier till grundvattnet. Mindre än 0,2 procent av dagens plaster är biologiskt nedbrytbara och det finns få anläggningar som komposterar ”bioplaster” tillverkade av majs eller annat spannmål.
Enorma mängder dumpas också i havet. Detta och andra effekter beskrivs detaljerat i Royal Societys rapport ”Plaster, miljön och människors hälsa”.
Det finns dock enkla lösningar. Australien, Irland, Italien, Taiwan och Sydafrika leder en internationell rörelse för att undvika eller förbjuda plastpåsar. Sedan 2002, då Irland införde en 15-cents ”plastskatt” har användandet av plastpåsar minskat med 90 procent och skatteintäkterna har finansierat återvinningsprogram. Ledaren för FN:s miljöprogram har begärt ett globalt förbud för tunna plastpåsar.
Enorma mängder dumpas också i havet. Detta och andra effekter beskrivs detaljerat i Royal Societys rapport ”Plaster, miljön och människors hälsa”.
Det finns dock enkla lösningar. Australien, Irland, Italien, Taiwan och Sydafrika leder en internationell rörelse för att undvika eller förbjuda plastpåsar. Sedan 2002, då Irland införde en 15-cents ”plastskatt” har användandet av plastpåsar minskat med 90 procent och skatteintäkterna har finansierat återvinningsprogram. Ledaren för FN:s miljöprogram har begärt ett globalt förbud för tunna plastpåsar.
lördag 2 juni 2012
Hur mycket plast tillverkas i Världen?
Detta år kommer det att tillverkas minst 300 miljoner ton plast i världen. Det motsvarar vikten av 800 Empire State Building. Sedan millennieskiftet har det producerats nästan lika mycket plast som under andra halvan av 1900-talet.
En tredjedel av all plast används i förpackningar som rivs upp och kastas. Kassar och flaskor kommer inom kort att finnas vart man än vänder sig. Över hela världen delas mer än en miljard plastkassar ut till konsumenter varje dag.
I USA kastas 3,5 miljarder kilo förpackningar varje år, till en kostnad av fyra miljarder dollar för återförsäljare och kunder. Det petroleum som varje år används bara för att tillverka plastflaskor skulle kunna driva en miljon bilar i ett år. Eller allra helt inte förbrukas alls!!
En hel del av plasten slängs och tar enormt lång tid att bryta ner i naturen. En stor del eldas och skapar energi för uppvärmning av hus etc. Men då frigörs också all det fossila CO2 som kommer via oljan som man tillverkar plast av. Mest kass alltså!
Det är kanske därför det heter plastKASSe?
I USA kastas 3,5 miljarder kilo förpackningar varje år, till en kostnad av fyra miljarder dollar för återförsäljare och kunder. Det petroleum som varje år används bara för att tillverka plastflaskor skulle kunna driva en miljon bilar i ett år. Eller allra helt inte förbrukas alls!!
En hel del av plasten slängs och tar enormt lång tid att bryta ner i naturen. En stor del eldas och skapar energi för uppvärmning av hus etc. Men då frigörs också all det fossila CO2 som kommer via oljan som man tillverkar plast av. Mest kass alltså!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)