Varför heter det "Grön av avund"?

Du som läser det här vet kanske redan, men jag får avslöja mina bristande kunskaper i religionshistoria. Det jag funnit tyckte jag var intressant och hoppas du gör det också..

Avund är en av de sju dödssynderna inom katolicismen och var under medeltiden det viktigaste rättesnöret efter de tio budorden.

Varje dödsynd representeras av en färg och ett antal djur. Dessutom fanns det en grundläggande straff för var och en av synderna.  

Vet inte om jag eller konstnären som målat figurerna ovan, är färgblinda men listan nedan stämmer inte till 100%

Högmod = Violett.
Girighet = Gul.

Vällust = Blå.
Avund = Grön.
Frosseri = Orange
Vrede = Röd.
Lättja = Ljusblå.

Högmod = Häst, åsna och påfågel.

Girighet = Groda.

Vällust = Ko, tjur, tupp eller get.

Avund = Hund eller get.

Frosseri = Gris.

Vrede = Tjur.

Lättja = Get eller åsna(åsna igen-inte snällt)

Som en kommentar till straffen nedan, är det väl bra att de inte tillämpas idag. Eller hur?

Högmod - att rådbråkas(krossa lemmarna)

Girighet - att sitta i en kittel med kokande olja.(fondue)

Vällust - att bli insmord i eld och svavel(var får man tag på svavlet?)

Avund - att sitta i iskallt vatten

Frosseri - att äta råttor, paddor och ormar

Vrede - att styckas levande

Lättja - att kastas i en ormgrop

-Ja ganska grymt som grisen sa.

Varför heter det röka som en borstbindare?

Det finns källor som säger att det på Luntmakargatan i Stockholm för ca 150 år sen fanns ett hantverkarhus, där lärlingar tränades i sina blivande yrken. Längst ner höll sotarna till, på första våningen snickarna, på andra gelbgjutarna(mässingsgjutare), på tredje kittelflickarna(jobbade med att förtenna kopparkärl), på fjärde repslagarna och högst upp, på femte våningen, höll borstbindarna till.

En gång varannan timme hade alla lärlingar tio minuters rast. De flesta skyndade sig ut på gatan för att ta ett bloss, och det gällde att utnyttja minuterna. Eftersom borstbindarna hade längst ner till gatan, var det extra stressigt för dem, och de tvingades röka snabbt och intensivt för att hinna tillbaka efter sin rast. Därifrån ska uttrycket "Att röka som en borstbindare" komma.

Källa: Wikipedia

Vad gör att träden börjar invintra på hösten?

Till skillnad från att uppvaknandet på våren styrs av temperaturen, så är det en allt kortare dagslängd på hösten som får de allra flesta träden att börja invintra.

Det är ju otroligt fiffigt. För att fotosyntes, tillväxt och vattentransport ska komma igång på våren är det temperaturen som styr. Det kan vara tillräckligt ljust, men utan värme går de mekaniska rörelserna och kemiska reaktionerna för långsamt. På hösten, med mindre och mindre dagsljus blir fotosyntesen ineffektiv och därför vintrar trädet in sig i tid, innan temperaturen blivit för låg.

Vad får träden att vakna på våren?

För de allra flesta trädslag som växer i Sverige är det värmen som avgör när aktiviteten i träden sätter igång. Man skulle kunna tro att det är ljuset, men för alla trädslag utom Boken är det dagsmedeltemperaturen som styr uppvaknandet.

Det krävs en viss lufttemperatur för att knopparna ska börja spricka upp och naturligtvis kan det inte vara för kallt i marken heller för träden behöver ju vatten och i det lösta mineraler för att tillväxten ska fungera.

Bokträden däremot, de sätter igång när längden på dagen kommit upp i en viss tid. Det är en av anledningarna att boken inte spridit sig särskilt långt norrut i landet för där kan dagarna vara tillräckligt långa, men nätterna alldeles för frostrika för att den ska klara sig.

Är olja nyttigare än smör och margarin?

Ja ur ett visst perspektiv, nej ur ett annat. Det beror på hur oljan används. Och kom ihåg; olja är fetare, innehåller mer energi,  än både smör och margarin.

Under hela min uppväxt har jag fått lära mig att inte äta för mycket eller för lite av något. Jag tycker att det är ett jättesmart synsätt, men för de flesta av oss mycket svårt att klara av.

Därför lägger vi på hullet och börjar så smått avvika från gängse idealbild att vi ska vara smärta, vältränade, rosiga om kinderna och ha slät hy. Det är då alla kostråd finner en marknad.

                                      

Det här med ensidiga kostråd som att vi bara ska äta fet mat, bara äta mat med långsamma kolhydrater, bara äta vegetabilsikt fett etc. är sannolikt förkastligt och gör mer skada än nytta. Människan är ju i grunden allätare, och tål därför att äta det mesta.

 

Men visst mår vi bäst av en balanserad kost. Kan vi sedan kombinera den med lite lagom vardagsmotion är vi nära optimum.
 

Men nu till dagens ämne; olja. En självklarhet för de flesta är att matoljorna är fetare än smör och margarin. Men inte för alla. Jag hade en arbetskamrat som skulle banta genom att ersätta smöret med olivolja!

100 gram matolja innehåller 100 % fett och ca 880 kilokalorier(kcal). 100 g smör och margarin innehller 80% fett och lite drygt 700 kcal. Resten är av naturliga skäl vatten. Äter du lika stor mängd olja som smör, får du i dig väsentligt mer kalorier. Möjligen blir du nyttigare fet än om du bara äter smör.

Sedan är det en hel vetenskap med alla dessa olika sorters oljor. Kallpressade är naturligt utvunna ur olika delar av växtriket. Andra är kemiskt utvunna, där det mesta av näring och hälsosamma effekter försvinner under processen.

En del oljor tål värme, medan andra blir rent hälsofarliga av att hettas upp. Detsamma gäller också smör och margarin, som inte heller tål värme särskilt bra. Matoljorna innehåller i olika grad de mer nyttiga fleromättade fettsysrorna såsom Omega-3 och Omega-6. De skapar bättre balans på våra kolesterolvärden mm.

Stek i värmetåliga oljor som raps-, oliv- eller solrosolja OCH lite smör. Då får du fin stekyta, lite smörsmak och det nötiga ur oljan.

Fräsa grönsaker i olja eller smör förvandlar en supernyttig produkt till en halvnyttig. Många grönsaker suger upp fett mkt bra och blir rena kaloribomber. Eftersom vi gillar fett upplevs en smör- eller oljefräst godare än en kokt.