Det här är ingen enkel fråga. När jag söker igenom befintliga artiklar i ämnet råder det viss oreda om vad som är hönan och ägget. Osmos som skapar ett övertryck nerifrån rötterna och är anledningen till att saven stiger, eller lyfttryck skapat av en kraftig tryckskillnad mellan bladen och rötterna?
Jag tror mer på teorin att vattentransporten i trädet drivs av tryckskillnader mellan toppen och botten.
När vattnet passerar ut genom bladens eller barrens klyvöppningnar uppstår en brist som yttrar sig som ett undertryck, eller ”sug” i bladets/barret ledningssystem(xylem). Varje enskild klyvöppning genererar ett litet undertryck och tillsammans ed alla andra blir det totala undertrycket stort nog att dra upp vattnet till kronan.
En stor trädkrona med hundratusentals blad/barr utvecklar minst sagt ett mycket stort totalt undertryck, ca. -2 MPa eller -20 atmosfärer. Vatten rör sig därför från rötterna där trycket är väsentligt högre till bladen där trycket är lågt. Trycket sjunker då i rötterna och gör det möjligt att ta upp vatten från marken.
Vattentransporten är alltså en fysikalisk process som drivs av tryckskillnader. Det fungerar främst för att rörsystemet är så otroligt finmaskigt och tunt och hela tiden vattenfyllt.
Osmos, däremot, är inte verksamt annat än i samband med reparation av rörsystemet. Detta i nästa blogg
Leta i den här bloggen
söndag 5 juni 2011
torsdag 2 juni 2011
Hur mycket vatten läcker ut i form av vattenånga när växterna ”andas”.
Att det läcker ut många fler vattenmolekyler än det kommer in koldioxidmolekyler vid blad- och barrytorna när växterna andas leder till mycket stor konsumtiona av vatten i förhållande till den biomassa de producerar genom fotosyntes. Och det är genom fotosyntesen som mer än 95% av biomassan produceras.
I en skog bedömer man att det produceras ca 20 ton biomassa per hektar och år. 10 ton ovan mark och i stort sett lika mycket under. Om vi gissar att det rör sig om en växande skog med ca 600 trädstammar/hektar i genomsnitt skulle det innebära att varje träd producerar 33 kg torr biomassa(ved, blad, rötter mm) per år.
För att producera 1 kg biomassa åtgår i storleksordningen 500 kg vatten. En otrolig mängd vatten! Cirka 16 ton, eller 16 000 liter vatten per vuxet träd och år!
Hej
I en skog bedömer man att det produceras ca 20 ton biomassa per hektar och år. 10 ton ovan mark och i stort sett lika mycket under. Om vi gissar att det rör sig om en växande skog med ca 600 trädstammar/hektar i genomsnitt skulle det innebära att varje träd producerar 33 kg torr biomassa(ved, blad, rötter mm) per år.
För att producera 1 kg biomassa åtgår i storleksordningen 500 kg vatten. En otrolig mängd vatten! Cirka 16 ton, eller 16 000 liter vatten per vuxet träd och år!
Hej
tisdag 31 maj 2011
Vattentransport i träd är inte helt enkelt, vad annars?
Gasutbytet vid blad- och barrytorna är grunden för vattentransporten i trädet, och det går åt mycket mer vatten än nödvändigt!
Vatten transporteras från rötter till blad och barr i ett rörsystem uppbyggt av döda, ihåliga cellulosaceller, vardera max 6 mm långa. Rörsystemet kallas xylem är det som vi känner som ved i stammar och nerver i blad och barr.
Blad och barr har s.k. klyvöppningar för att ta upp koldioxid och avge syre på dagen. När de öppnas på dagen för att släppa in koldioxid(CO2) som behövs i fotosyntesen förlorar växten samtidigt vatten. Både koldioxid- och vattenmolekylerna rör sig genom diffusion*. Luften utanför bladen har en mycket låg koncentration av koldioxid medan luften i bladet är mättad på vattenånga. Det tar ganska lång tid för trädet att ta upp tillräcklig mängd CO2 och under tiden hinner ett stort antal vattenmolekyler passera ut genom klyvöppningarna per koldioxidmolekyl som passerar in.
*Enkelt uttryckt rör diffusion sig om att utjämna koncentrationen av ett ämne i två angränsande områden. I det här fallet bladet och luften utanför.
Mer kommer.
Vatten transporteras från rötter till blad och barr i ett rörsystem uppbyggt av döda, ihåliga cellulosaceller, vardera max 6 mm långa. Rörsystemet kallas xylem är det som vi känner som ved i stammar och nerver i blad och barr.
Blad och barr har s.k. klyvöppningar för att ta upp koldioxid och avge syre på dagen. När de öppnas på dagen för att släppa in koldioxid(CO2) som behövs i fotosyntesen förlorar växten samtidigt vatten. Både koldioxid- och vattenmolekylerna rör sig genom diffusion*. Luften utanför bladen har en mycket låg koncentration av koldioxid medan luften i bladet är mättad på vattenånga. Det tar ganska lång tid för trädet att ta upp tillräcklig mängd CO2 och under tiden hinner ett stort antal vattenmolekyler passera ut genom klyvöppningarna per koldioxidmolekyl som passerar in.
*Enkelt uttryckt rör diffusion sig om att utjämna koncentrationen av ett ämne i två angränsande områden. I det här fallet bladet och luften utanför.
Mer kommer.
måndag 30 maj 2011
Kök, badrum, bil och resa - Maslow anno 2011
Visst känner ni till Maslows behovspyramid. En allmänt vedertagen teori om vad som driver människors utveckling utifrån att vissa grundläggande behov är tillgodosedda. Idag befinner sig Värstvärlden i princip på högsta nivån, men frågan jag ställer är om inte det fattas en del grundläggande behov som vi förbisett i jakten på materiell lycka?

De fem behoven är enligt Maslow (1 är längst ner i trappan & 5 i toppen)
1.kroppsliga behov
2.behov av trygghet
3.behov av kärlek och gemenskap
4.behov av uppskattning
5.behov av självförverkligande
Jag tror att prylarna vi köper försöker fylla upp en massa tomrum som egentligen skulle göra oss lyckligare.
Kök, Badrum, bil och resa?
Hej
De fem behoven är enligt Maslow (1 är längst ner i trappan & 5 i toppen)
1.kroppsliga behov
2.behov av trygghet
3.behov av kärlek och gemenskap
4.behov av uppskattning
5.behov av självförverkligande
Jag tror att prylarna vi köper försöker fylla upp en massa tomrum som egentligen skulle göra oss lyckligare.
Kök, Badrum, bil och resa?
Hej
Google N Gram
Jag vill tipsa om en intressant funktion i Google. Det är en funktion som bygger grafer utifrån förekomsten av olika ord iGoogle books. Jag vet inte hur många böcker det rör sig om, men det lär vara mängder av skönlitteratur på engelska, brittisk engelska och franska.
Genom att knacka in tre olika ord kan men se förekomsten över de senaste två århundradena och därmed skapa helt nya bilder över trender och utveckling.
Adressen är: http://ngrams.googlelabs.com/info
Mycket nöje
Genom att knacka in tre olika ord kan men se förekomsten över de senaste två århundradena och därmed skapa helt nya bilder över trender och utveckling.
Adressen är: http://ngrams.googlelabs.com/info
Mycket nöje
onsdag 20 april 2011
Sänk ämnesomsättningen och lev längre!?
Vad är egentligen meningen med livet? Det kan man grubbla sig gråhårig kring. Sannolikt är det att leva det.
I sverige lever människan i snitt 78 år. Kvinnor något längre än men. Näbbmusen lever i snitt 1 år och 4 månader. Men så har den mycket hög ämnesomsättning samt lever ett väldigt aktivt liv också.
Näbbmössens parningstid ligger mellan april och oktober. De flesta ungarna föds tidigt under våren eller sommaren. Honan kan föda två till fyra kullar per år. Honan får vanligtvis 4 till 7 ungar per kull och ungarna är ungefär så stora som ärtor och väger bara 0,4 gram. Efter 20 till 22 dagar öppnar ungarna sina ögon för första gången och efter ungefär 30 dagar är de självständiga. De lämnar boet när de är en månad gamla. I naturen blir den vanliga näbbmusen cirka 16 månader gammal.
Vem blir förvänad?
I sverige lever människan i snitt 78 år. Kvinnor något längre än men. Näbbmusen lever i snitt 1 år och 4 månader. Men så har den mycket hög ämnesomsättning samt lever ett väldigt aktivt liv också.
Näbbmössens parningstid ligger mellan april och oktober. De flesta ungarna föds tidigt under våren eller sommaren. Honan kan föda två till fyra kullar per år. Honan får vanligtvis 4 till 7 ungar per kull och ungarna är ungefär så stora som ärtor och väger bara 0,4 gram. Efter 20 till 22 dagar öppnar ungarna sina ögon för första gången och efter ungefär 30 dagar är de självständiga. De lämnar boet när de är en månad gamla. I naturen blir den vanliga näbbmusen cirka 16 månader gammal.
Vem blir förvänad?
måndag 18 april 2011
Hur länge blommar körsbärsträden i Fukushima?
Den här bilden har tagits av en gammal klasskamrat till mig som heter Jon Thunqvist och är korrespondent i bl.a. Japan. Jag blev så tagen av sammanhanget att jag känner mig tvungen att skicka den vidare.
Inget mänskligt liv så långt ögat når. Det mesta är bortspolat och det syns att människor inte varit på platsen på länge. Men körsbärsträdet blommar. Precis så inbillar jag mig att det kommer att se ut när/om människan lyckats konsumera upp allt vi behöver för att överleva. En tragedi för mänskligheten, men växterna kommer att fortsätta att blomma som om ingenting hänt.
Inget mänskligt liv så långt ögat når. Det mesta är bortspolat och det syns att människor inte varit på platsen på länge. Men körsbärsträdet blommar. Precis så inbillar jag mig att det kommer att se ut när/om människan lyckats konsumera upp allt vi behöver för att överleva. En tragedi för mänskligheten, men växterna kommer att fortsätta att blomma som om ingenting hänt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


