Sveriges skogar binder all Sveriges CO2-utsläpp

Cirka 73 % Sveriges yta är täckt av skog.


80 % av skogen brukas genom årliga avverkningar, planteringar, röjning och gallring.


Skogen växer med ca 125 miljoner m3 per år och av de avverkas 86 miljoner m3. Tillväxten är alltså högre än avverkningen.




Ett aktivt skogsbruk gör att vi kan producera hus och kommersiella fastigheter, broar mm i trä som är förnyelsebart och binder CO2 än att använda betong och stål som båda faktiskt är ändliga produkter och är mycket energikrävande att producera.


Ett aktivt skogsbruk skapar också biobränsle som kan ersätta fossila bränslen som kol, olja och gas.




Skogsbruket i Sverige binder årligen cirka 60-70 miljoner ton CO2. Det motsvara samma mängd som Sverige totalt släpper ut på ett år.




Om fler länder, som har klimat för att odla skog gör det istället för att ha en massa hedar(Storbritannien och medelhavsområdet t.ex) skulle vi faktisk kunna binda ännu mer CO2.


Om vi dessutom kan hejda avskogningen i regnskogsbältet runt Jorden, kan vi komma i en situation där vi binder mer CO2 än vi släpper ut.


Genom att odla skog


.

Hur skapar skogen klimatnytta?

När vi använder skogen på ett aktivt och hållbart sätt gör den störst klimatnytta.

1. Träd som växer binder koldioxid genom fotosyntesen. 

   Genom fotosyntesen och trädets ämnesomsättning

   omvandlas koldioxid till slut till cellulosa som är en av

   huvudbeståndsdelarna i trä.

2. Långlivade produkter i trä som limträbalkar, reglar,

   takstolar, fönster, dörrar, golv, lister mm lagrar

   alltså koldioxid(kol) i form av cellulosa

3. Trä och trädbränslen kan ersätta andra råvaror eller produkter som orsakar mer koldioxidutsläpp när de produceras eller eldas. Till exempel produktion av stål

och betong eller eldning av olja och brunkol.

    

Världens skogar räddar klimatet

Världens skogar har enorm betydelse för klimatet. Genom fotosyntesen har de en fantastisk förmåga att lagra kol genom att absorbera koldioxid.  Allra störst betydelse har regnskogarna, men också skogarna på våra breddgrader är viktiga.


Världens skogar absorberar årligen 2,4 miljarder ton kol, vilket motsvarar nästan en tredjedel av de årliga koldioxidutsläppen från människans förbränning av fossila bränslen. Utan skogarna skulle den globala uppvärmningen ha gått mycket  snabbare än i dag.

De tropiska skogarna, framför allt regnskogarna, är överlägset viktigast. De svarar ensamma för cirka 50 procent av det totala kolupptaget — trots att de täcker mindre än en tiondel av jordens landyta.

Regnskogarna är direkt avgörande för om klimathotet ska avvärjas eller ej. I nuläget fortsätter de att minska i alarmerande takt på grund av att man omvandlar skogsmark till jordbruksmark samt till skogsplantager av snabbväxande trädarter för pappersmassetillverkning. När man omvandlar regnskog till skogsplantager får man ny skog som också tar upp koldioxid, men omvandlingen har då istället enorma ekologiska konsekvenser.

I Europa har vi nästan inga urskogar kvar: De försvann redan under 1600-1800 talen i spåren av industrialiseringen och användningen av trä till kol och sågade trävaror. Sedan början av 1900 har det införts lagar som förbjuder avverkning utan att man föryngrar med plantering eller sådd. Resultatet är att vi har mycket mer skog än någonsin, men bara en liten del är så kallade naturskogar.

Alla skogar hjälper till att binda koldioxid, oavsett om de är urskogar eller brukade skogar. En gammal skog som fortfarande växer binder mest koldioxid, men genom att avverka och använda träden till trävaror, pappersmassa och bioenergi, så kan vi ersätta många andra material som är sämre ur miljösynpunkt(de är inte förnybara, eller konsumerar mycket koldioxid vid produktion eller förbränning) som stål, betong, olja och brunkol.

Så det är alltså miljö- och  klimatsmart att både avsätta en del skogsmark till att bli nya naturskogar, men bruka stordelen i en evighetsmaskin

Vad är Skogsvårdslagen?

I slutet av 1800-talet var skogarna i Sverige i dåligt skick. Gruvindustrin och de tidiga sågverken hade avverkat stora volymer skog utan att återplantera nya träd i tillräcklig mängd.

Även om det funnits regler för hur skog skulle förnyas, så följdes inte de.

År 1903, alltså för 113 år sedan kom den första moderna skogsvårdslagen eftersom man insett att skogsbruket måste regleras för att hindra avskogning och trygga virkesförsörjningen i framtiden.

1903 års Skogsvårdslag var en återväxtlag som sa att den som avverkade skog var skyldig att anlägga ny skog genom sådd eller plantering eller genom naturlig föryngring.

1948 kom en ny skogsvårdslag som även reglerade att skogen skulle ha en viss ålder innan den fick avverkas samt hur man skulle bruka skogen för att undvika stora angrepp från skadeinsekter. I lagen reglerades också hur stor del av en enskild skogsfastighet som fick vara kalmark och ungskog. Alltså ville man säkerställa att man inte avverkade för stor del av din mark samt att träden fick bli tillräckligt gamla innan de avverkades. Med den här lagen kan man enkelt säga att du som markägare inte kunde avverka mer än 1 % av din mark varje år och det är precis vad vi fortfarande följer i Sverige. 

Den mest detaljreglerande skogsvårdslagen kom 1979. I 1979 års Skogsvårdslag infördes förutom det som reglerats i 1948 års lag även skyldighet att röja ungskog, skyldighet att gallra samt skyldighet att avverka lågproducerande skog, s.k. 5:3 skog. I föreskrifterna till lagen föreskrevs även i detalj vilka återväxtmetoder och vilka trädslag som skulle användas på olika marker.

Beroende på att skogarna brukades väldigt hårt under 1600-1800 har vi inte särskilt mycket skog i Sverige som är riktigt gammal, så kallade urskogar. Nästan all skogsmark var huggen någon gång under den aktuella perioden. Idag undantar Sveriges skogsägare mark som inte lönar sig att bruka eller som har särskilt stort naturvärde. På det sättet säkrar vi inte bara en långsiktig förnyelsebar skog, utan låter delar av skogen bli riktigt gammal och kan kanske på sikt bli nya "urskogar"

Vad är Bioekonomi

Bioekonomi är enkelt uttryckt ett klokt sätt att leva utan att förbruka jordens ändliga resurser.

Ett typiskt exempel är skogsbruk och skogsindustri. Råvaran består av träd som om skogen sköts på rätt sätt är förnyelsebara till 100 %.

"En hållbar produktion av biomassa för att möjliggöra en ökad användning inom en rad samhällssektorer. Syftet är att minska klimatpåverkan och användningen av fossila råvaror. Ett ökat förädlingsvärde av biomassa, samtidigt som energiåtgången minimeras och näring och energi tas tillvara från slutprodukterna. Syftet är att optimera ekosystemtjänsternas värde och bidrag till ekonomin."