Längs Stilahavskusten i bl.a. Sydamerika kavar man inte fram i snäckskal, sjögräs, död fisk eller oljeklumpar? Nej i plastflaskor mm som sköljts upp på stranden.
Världshaven är översvämmade av plastskräp. 30 000 bitar av plast finns på varje kvadratkilometer av haven. De marina näringskedjorna konsumerar delvis nedbrutna men nära nog oförstörbar plast. Varje år dör ungefär 100 000 valar, delfiner och andra havsdäggdjur liksom en miljon fåglar av plast som de får i sig. Allt enligt FN:s miljöprogram, Unep.
Hej
tisdag 14 december 2010
tisdag 7 december 2010
Vem uppfann semikolon? Aldus Manutius!
Vissa uppfinningar har omdanat världshistorien och blivit allmänt omskrivna. Vissa uppfinningar har också haft stor påverkan, men där uppfinnaren förblivit ganska okänd.
En av dessa uppfinnare är Aldus Manutius som levde mellan 1450 och 1515.
44 år gammal uppfann han semikolon-tecknet (;).
Man kan tänka sig hur stämningen var i hans venetianska tryckeri när det förstod att de skapat något nytt, något stort, något historiskt. Inte för en enda normabegåvad människa kom att använda tecknet under dess första 510 år utan för att det idag används tusentals gånger i timmen runt hela jordklotet ;-)
Semikolon var ursprungligen tänkt att användas när man tycker att punkt är ett för starkt avskiljande tecken och kommatecken orsakar satsradning(japp). Det används mellan satser – normalt huvudsatser – som har ett nära samband till varandra. Semikolon följs normalt av liten bokstav och kan även användas vid uppräkningar för att avskilja grupper från varandra.
Hej
Är träden jordens lungor? Ja och Nej!
Mycket förenklat, men hyggligt på pricken:
Ett träd tar upp CO2 från luften, mineraler och vatten från marken. Med hjälp av solenergi omvandlas det här till socker och syre så länge solen skiner.
Sedan blir det kväll och då användedr växten sockret, vatten, mineraler och syre för att bygga celler precis som vilken levande organism som helst.
Alltså altsrar trädet syre på dagen, men konsumerar en del i sin egen ämnesomsättning. Totalt sett alstras mer syre än vad som konsumerar, så när trädet uppnått mogen ålder har den bidragit til att frigöra syre till atmosfären.
Om det nu bara dör och faller ner på marken kommer det at förmultna och i kretsloppets anda kommer de små kryp och mikroorganismer som lever av det döda trädet att konsumera det lila överskottet syre som trädet frigjorde under sitt liv.
Det viktiga är att det finns växter som kan omvandla det CO2 som vi andas ut till O2 så att kretsloppet fungerar.
Det finns så mycket annan biomassa än träd så att det är svårt att bedöma följderna om alla träden försvann.
Hej
Ett träd tar upp CO2 från luften, mineraler och vatten från marken. Med hjälp av solenergi omvandlas det här till socker och syre så länge solen skiner.
Sedan blir det kväll och då användedr växten sockret, vatten, mineraler och syre för att bygga celler precis som vilken levande organism som helst.
Alltså altsrar trädet syre på dagen, men konsumerar en del i sin egen ämnesomsättning. Totalt sett alstras mer syre än vad som konsumerar, så när trädet uppnått mogen ålder har den bidragit til att frigöra syre till atmosfären.
Om det nu bara dör och faller ner på marken kommer det at förmultna och i kretsloppets anda kommer de små kryp och mikroorganismer som lever av det döda trädet att konsumera det lila överskottet syre som trädet frigjorde under sitt liv.
Det viktiga är att det finns växter som kan omvandla det CO2 som vi andas ut till O2 så att kretsloppet fungerar.
Det finns så mycket annan biomassa än träd så att det är svårt att bedöma följderna om alla träden försvann.
Hej
Kul om grönsaker I
Jag satt och läste en artikel om militanta veganer. Om det nu finns några militanta veganer eller ej så kan jag inte låta bli att spåna lite kring varför man väljer en sådan riktning på sitt liv.
Grönsaksvärlden vimlar av svikna utanförskap och äter man för mycket sån't kan det gå dåligt. Jag tänker på:
De stackars förbisedda passerade tomaterna - Inte konstigt om man glömmer att köpa hem.
De ännu deppigare krossade tomaterna - Trots det kan man laga dem?
De som veganerna ser som de största svikarna, bifftomaterna - Grönsak eller Kosttillskott?
Eller vad sägs om redd(stockholmsstavning) grönsakssoppa - kan det bli värre?
Hej
Grönsaksvärlden vimlar av svikna utanförskap och äter man för mycket sån't kan det gå dåligt. Jag tänker på:
De stackars förbisedda passerade tomaterna - Inte konstigt om man glömmer att köpa hem.
De ännu deppigare krossade tomaterna - Trots det kan man laga dem?
De som veganerna ser som de största svikarna, bifftomaterna - Grönsak eller Kosttillskott?
Eller vad sägs om redd(stockholmsstavning) grönsakssoppa - kan det bli värre?
Hej
Med ökning av koldioxod så tar väl syret slut också!?
Atmosfären består till 21 % av syre och bara 0,04 % koldioxid(CO2). Om vi förbränner alla fossila bränslen räknar forskarna med att mängden CO2 kan komma att uppgå till 0,1 %. Vilket innebär att bara bråkdelar av dagens syre skulle bindas upp i ny CO2. Teoretiskt skulle syremängden minska med knappt 2%-enheter till 19%.
I haven finns det ca 0,001 % syre och en stor del av jordens organismer har anpassat sig till den nivån. Till och med en så stor organsim som valhajen får tillräckkligt med syre genom sina gälar.
Så den minskade mängden syre skulle inte innebära katastrof, men många forskare menar att en så dramatisk öknng av CO2-halten skulle bli det.
Hej
I haven finns det ca 0,001 % syre och en stor del av jordens organismer har anpassat sig till den nivån. Till och med en så stor organsim som valhajen får tillräckkligt med syre genom sina gälar.
Så den minskade mängden syre skulle inte innebära katastrof, men många forskare menar att en så dramatisk öknng av CO2-halten skulle bli det.
Hej
lördag 4 december 2010
En krass och riktig kommentar
En av kommentarerna jag fått på inlägget om att plantera skog för försvarspengar var så otroligt slående:
"-Men vem upplåter 2 % av sin försvarsbudget?"
Det är det som är själva kärnan i hur fantastisk mänskligheten ändå är och samtidigt så ofantligt självdestruktiv. Kanske är det också så att vår livscykel är för kort för att vi ska kunna satsa tillräckligt långsiktigt, där effekterna av investeringen först kommer i nästa generation. Vår girighet förbjuder oss att inte sko oss redan nu.
2 % är ju en fis i rymden men vi kan inte enas kring en sådan här satsning. För vi måste väl lämna efter oss en hel massa prylar och pinaler istället för en välmående planet?
Hej
"-Men vem upplåter 2 % av sin försvarsbudget?"
Det är det som är själva kärnan i hur fantastisk mänskligheten ändå är och samtidigt så ofantligt självdestruktiv. Kanske är det också så att vår livscykel är för kort för att vi ska kunna satsa tillräckligt långsiktigt, där effekterna av investeringen först kommer i nästa generation. Vår girighet förbjuder oss att inte sko oss redan nu.
2 % är ju en fis i rymden men vi kan inte enas kring en sådan här satsning. För vi måste väl lämna efter oss en hel massa prylar och pinaler istället för en välmående planet?
Hej
torsdag 2 december 2010
Vänd växthuseffekten med skogsplantor!?
Alla världens länder som bedriver et aktivt skogsbruk bidar till att binda CO2, men den stora potentialen ligger i att plantera igen hedmarker som tidigare varit skog, men som degenererats bl.a. genom svedjebruk och bete.
Världens gemensamma militärbudget sägs vara 12 000 miljarder kronor. Om vi skulle skära två procent av denna har vi 240 miljarder att handla skogsplantor för. Vi räknar högt som sjutton och säger att det kostar 10 kronor att få ner en planta i jorden var som helst där det går att odla skog på mer eller mindre öppen mark. Då har vi pengar att plantera 24 miljarder plantor för. Och det finns enorma områden runt om på jorden som går att återbeskoga. Vi gör om samma sak år efter år i exemplet nedan.
Ett fullvuxet träd på ca 80 år har bundit ca 4000-5000 kg CO2. Eftersom bindningen går långsamt i början då trädet är litet blir starten seg, men redan efter 10-15 år har vi bundit vad världens ala bilar släpper ut på ett år. Efter 80 år har alla dessa träd bundit all CO2 som världens bilar släppt ut under samma tid. Givet att bilantalet ökar, men utsläppen per bil minskar så summan av kardemumman är densamma år efter år.
Om vi använder 2 % av Världens försvarsbudget.
Räknexemplet ovan visar att det går med bråkdelar av vissa årliga kostnader att på ganska lång sikt binda mycket stora delar av det CO2 som tillförs atmosfären.
Jag är medveten om att det är viktigtast att minska utsläppen, men det finns relativt snabba vägar att åter binda det nu frigjorda CO2 till biomassa.
Hej
Världens gemensamma militärbudget sägs vara 12 000 miljarder kronor. Om vi skulle skära två procent av denna har vi 240 miljarder att handla skogsplantor för. Vi räknar högt som sjutton och säger att det kostar 10 kronor att få ner en planta i jorden var som helst där det går att odla skog på mer eller mindre öppen mark. Då har vi pengar att plantera 24 miljarder plantor för. Och det finns enorma områden runt om på jorden som går att återbeskoga. Vi gör om samma sak år efter år i exemplet nedan.
Ett fullvuxet träd på ca 80 år har bundit ca 4000-5000 kg CO2. Eftersom bindningen går långsamt i början då trädet är litet blir starten seg, men redan efter 10-15 år har vi bundit vad världens ala bilar släpper ut på ett år. Efter 80 år har alla dessa träd bundit all CO2 som världens bilar släppt ut under samma tid. Givet att bilantalet ökar, men utsläppen per bil minskar så summan av kardemumman är densamma år efter år.
Om vi använder 2 % av Världens försvarsbudget.
Räknexemplet ovan visar att det går med bråkdelar av vissa årliga kostnader att på ganska lång sikt binda mycket stora delar av det CO2 som tillförs atmosfären.
Jag är medveten om att det är viktigtast att minska utsläppen, men det finns relativt snabba vägar att åter binda det nu frigjorda CO2 till biomassa.
Hej
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)