Näringen sitter INTE i potatisskalen

Det är så festligt att höra på diskussioner kring matborden om vad som är nyttigt och inte. I USA är den förhärskande sanningen att det mesta av näringen i potatis sitter i skalet. Då är det väl märkligt att inte skalet utgör mer av potatisen än bara några få procent av vikten? Potatis är ju som lökar, nötter och frön, en energirdepå för nästa års planta. Skinnet eller för den delen skalen, är mekaniska och i vissa fall kemiska skydd för intrång, föruttnelse etc., inte en energi- eller näringsreserv i sig.

Visst finns det näringsämnen och energi i skalen också, men i proportion till hur mycket energi och näring det finns i själva potatisen, löken eller nöten, är det i princip försumbart.

Visst kan man äta olika former av skal, men med dagens effektiva jordbruk och bekämpningsmedel i transportkedjan,  kan det vara säkrast att tvätta eller skrubba NOGA!

Hej

Vad innehåller insekter? - Loc tite?

Vad är det genomskinliga, klibbiga som blir kvar på vindrytan när en insekt dundrat in i den och tyvärr omkommit?

Nu när man åker omkring i bilen på sommarvägarna förundras jag över denna genomskinliga insektsrest som snabbt stelnar och är i princip omöjlig att skölja bort med spolarvätska och vindrutetorkare. Vad är det egentligen de består av? Naturens egen superlim?

Urbanisering, vad är det egentligen?

Genom större delen av historien har den mänskliga befolkningen levt på landsbygden, beroende av jordbruk och jakt för att överleva. År 1800 bodde endast 3 procent av världens befolkning i tätorter*. År 1900 var nästan 14 procent stadsbor, men bara 12 städer hade 1 miljon eller fler invånare. År 1950, bodde 30 procent av världens befolkning i städerna. Antalet städer med över 1 miljon människor hade vuxit till 83.

Världen har upplevt en urbanisering utan motstycke under de senaste decennierna. Under 2008 var världens befolkning för första gången lika mellan stad och landsbygd. Det fanns mer än 400 städer över 1 miljon och 19 över 10 miljoner. I mer utvecklade länder bodde cirka 74 procent i städer, medan 44 procent av invånarna i mindre utvecklade länder bodde i städerna. Nu sker urbaniseringen snabbast i de s.k. växande ekonomierna. Det förväntas att 70 procent av världens befolkning kommer att bo i städer fram till 2050.

*Vad är ett stadsområde i förhållande till landsbygd? Ett stadsområde kan definieras genom antalet invånare, befolkningstätheten, den procent av personer som inte är beroende av jordbruk eller tillgången av offentliga produkter och tjänster som el och utbildning. Vissa länder definierar en plats med en befolkning på 2.500 eller mer som städer, andra börjar vid minst 20.000. Det finns inga universella normer, utan varje land utvecklar sina egna kriterier för att urskilja stadsområden. Klassificeringen av storstads omfattar både stadsområden och landsbygdsområden som är socialt och ekonomiskt integrerad med en viss stad.

Helt nya handelsvägar om 10 år?

Min gissning är att vi kommer att gå mot mer regional handel än dagens globala. Miljöaspekter på flyg- och sjöfrakt samt ändard balans i Världhandeln skapar förutsättningar för förändring.

Den accelererande urbaniseringen i Världen i kombination med generelt högre välstånd kommer förmodligen att flytta konsumtionen av varor och tjänster på ett sätt som vi har svårt att överblicka.


I Kina, Indien, Brasilien, Mexiko m.fl. växer en köpstark medelklass fram i rekordfart. Från noll till flera hundra miljoner människor under de närmaste tio åren! Förutom att den inhemska marknaden blir enorm, borde inte dessa länder då också gå från att vara en nettoexportörer till nettoimportörer?  Först och främst kan mycket av det som exporteras idag konsumeras lokalt. Samtidigt kommer de säkert att fortsatt värna sin inhemska industri och därmed skapa förutsättningar för större inhemsk produktion till den egna marknaden. Kanske kommer de snabbt växande marknaderna att importera mer råvaror till den egna produktionen än färdiga varor? Alltså tvärt om jämfört med idag. Får vi inte en helt ny Världsbild då? Det snurrar...

Har osmos något med vattentransporten i träden att göra?

Osmos* får saven att stiga och rensar rören! När vätskan i trädets vattenledningar, xylemet, fryser på vintern frigörs luftbubblor. (Det är därför is är lättare än vatten ju!). När isen tinar på våren kan luftbubblorna samlas till större och täppa till enskilda rör. De här luftbubblorna bryter kontakten i vattenpelaren och vattentransporten fungerar inte. Propparna måste avlägsnas och det är här osmosen kommer in.

Till exempel repareras björkarnas xylem genom osmos. Koncentrationen av lösta ämnen i rötternas xylem är höga på våren och vatten förs in från marken till xylemet genom osmos. Följden blir att en vattenpelare stiger i xylemet som sveper med sig eventuella ”luftproppar” på vägen. Kraften i osmos är däremot inte så stark att den sedan driver vatten transporten i trädet, utan när rörsystemet är lagat, tar lufttrycksskillnaderna över som den främsta drivkraften.

Barrträden saknar lövträdens förmåga att reparera xylemet på detta vis. Å andra sidan luftfylls inte xylemet lika lätt som hos lövträden. Barrträdens rörsystem luftfylls successivt inifrån, ungefär från det att cellen fyllt 30 år. Så ved äldre än 30 år är luftfylld och yngre, vattenfylld, ved kallar vi för splintved. Hos vissa barrträdslag t.ex. tallen fylls de tomma rören med ämnen som motverkar mikrobiella angrepp. Det kallar vi allmänt för kärnved och den har oftast en annan färg än splintveden.

* Drivkraften i osmos är att koncentrationen av ämnen på vardera sidan om en t.ex. cellvägg ska jämnas ut.

Vad driver upp vattnet i trädet? Kapillärkrafter, osmos eller tryckskillnader??

Det här är ingen enkel fråga. När jag söker igenom befintliga artiklar i ämnet råder det viss oreda om vad som är hönan och ägget. Osmos som skapar ett övertryck nerifrån rötterna och är anledningen till att saven stiger, eller lyfttryck skapat av en kraftig tryckskillnad mellan bladen och rötterna?

Jag tror mer på teorin att vattentransporten i trädet drivs av tryckskillnader mellan toppen och botten.

När vattnet passerar ut genom bladens eller barrens klyvöppningnar uppstår en brist som yttrar sig som ett undertryck, eller ”sug” i bladets/barret ledningssystem(xylem). Varje enskild klyvöppning genererar ett litet undertryck och tillsammans ed alla andra blir det totala undertrycket stort nog att dra upp vattnet till kronan.

En stor trädkrona med hundratusentals blad/barr utvecklar minst sagt ett mycket stort totalt undertryck, ca. -2 MPa eller -20 atmosfärer. Vatten rör sig därför från rötterna där trycket är väsentligt högre till bladen där trycket är lågt. Trycket sjunker då i rötterna och gör det möjligt att ta upp vatten från marken.

Vattentransporten är alltså en fysikalisk process som drivs av tryckskillnader. Det fungerar främst för att  rörsystemet är så otroligt finmaskigt och tunt och hela tiden vattenfyllt.

Osmos, däremot, är inte verksamt annat än i samband med reparation av rörsystemet. Detta i nästa blogg

Hur mycket vatten läcker ut i form av vattenånga när växterna ”andas”.

Att det läcker ut många fler vattenmolekyler än det kommer in koldioxidmolekyler vid blad- och barrytorna när växterna andas leder till mycket stor konsumtiona av vatten i förhållande till den biomassa de producerar genom fotosyntes. Och det är genom fotosyntesen som mer än 95% av biomassan produceras.

I en skog bedömer man att det produceras ca 20 ton biomassa per hektar och år. 10 ton ovan mark och i stort sett lika mycket under. Om vi gissar att det rör sig om en växande skog med ca 600 trädstammar/hektar i genomsnitt skulle det innebära att varje träd producerar 33 kg torr biomassa(ved, blad, rötter mm) per år.

För att producera 1 kg biomassa åtgår i storleksordningen 500 kg vatten. En otrolig mängd vatten! Cirka 16 ton, eller 16 000 liter vatten per vuxet träd och år!

Hej