Kan man ersätta fossila bränslen med biobränslen?

Utmaningen är enorm att minska beroendet av fossila bränslen. OK att förbränning av naturgas skapar något lägre utsläpp av CO2, men det är ändå alldeles för mycket. Om vi ska elda trä eller annan biomassa, så är energiinnehållet hälften jämfört med kol. För att ersätta de 500 miljoner ton kol som Europa använder varje år skulle detalltså behövas 1000 miljoner ton trä.

I Europa avverkas det totalt 300 miljoner ton trä varje år som används till lika delar av sågverken och pappersindustrin. Alltså känns det inte som ett huvudalternativ till kol att elda biomassa. Möjligen kan det vara ett viktigt komplement, men förblir sannolikt lika marginellt i betydelse som vindkraften.

Rening och/eller upptag av CO2 i kolfällor är sannolikt svaret för att rädda miljö och klimat. Och då röstar jag igen på utbredd plantering av skog på alla inproduktiva hedmarker som finns i Europa. Jag hänvisar till tidigare blogg i ämnet.

Hur mycket el produceras av kol, olja och naturgas?

Fossila bränslen dominerar elproduktionen i Europa. Antagligen ingen nyhet för någon, men att kol, olja och naturgas uppgår till mer än hälften av hela elproduktionen är imponerande. Exkluderar vi Frankrike som är ett stort kärnkraftsland, med nästa hälften av hela Europas kärnkraftspark, samt Sevrige blir andelen fossila bränslen långt över 50 %.

Vindkraften är försvinnande liten, med en andel kring 1 procent. Det behövs ca 3000 vindsnurror för att ersätta en av kärnreaktorerna i halvmodernt kärnkraftsverk. Vattenfall har idag ca 1000 snurror och ska dubblera den mängden kommande år. I Europa finns ca 120 kärnreaktorer vara 56 i Frankrike.

Vattenfall borde heta Kolmila!

Till att börja med är namnet felvisande, det borde heta Kolmila elle något liknande.

Vattenfall genererar elektricitet och en grov bedömning är att följande energikällor används:

Fossila bränslen som stenkol och olja: 52%

Kärnkraft: 25%

Vattenkraft: 21%

Vindkraft och biomassa: 2%!!!!!

År 2009 släppte Vattenfalls fossila anläggningar ut ca 79 000 000 000 ton CO2 till atmosfären och man släpper i princip ut lika mycket CO2 per producerad MWh som 2003. Alltså ingen märkbar förbättring.

Det enda positiva jag har att säga är att Vattenfall var först med att installera koldioxid-fällor i ett av sin kolkraftverk 2008. Mer om det i nästa blogg.

Hur mycket kol används i Världen till uppvärmning och elproduktion?

Jordens konsumtion av kommersiell energi uppgick 2010 till 18 miljarder kolekvivalenter(Gtce) = motsvarar 18 miljarder ton kol. Kol i sig står för 28 procent av total konsumtion eller 7,2 miljarder ton. Kol är Världens andra vanligaste energikälla efter olja. Tyvärr så har koleldning mycket stora effekter på miljön, men den förhållandevis låga kostnaden för denna energiform skapar svårigheter att fasa ut den.

Användning av kol som energikälla har vuxit med nästa 30 % de senaste tio åren. Europa är det enda området i Världen där konsumtionen minskat, medan t.ex. Kina fördubblat sin konsumtion. Kina konsumerar idag 30 % av allt kol i Världen.

Kol används både till direkt uppvärmning(främst brunkol) och till elproduktion(främst stenkol). 41 % av Världens elproduktion härstammar från kol.

Hela kolindustrin sysselsätter mängder med människor och utgör en viktig del i Europas arbetsmarknad. Att hitta alternativa energikällor till kol är nödvändigt för miljön, men det krävs stort politiskt mod att bryta hela infrastrukturmönstret kring kolbrytningen och tyvärr finns det risk att det kommer att ta lång tid.

Under tiden är det istället väsentligt att utveckla bättre reningstekniker för rökgaser och som jag föreslagit tidigare i mina bloggar, odla mycket mer skog för att binda överflödet av koldioxid

Sopor blir flygbränsle

Skrämda av skenande oljepriser i allmänhet och kostnaderna för utsläpp av kolväten i synnerhet, har fått några av de stora flygbolagen att söka efter ett grönt alternativ till flygbränsle. Från och med 2012 ska alla flygbolag i EU förväntas minska utsläppen till 3% under den genomsnittliga årliga siffran för perioden mellan 2004 och 2006 och med ytterligare 2 procentenheter under 2013.


Kön till biobränsletåget växer. De stora bjässarna söker med ljus och lykta efter tillverkare av biobränslen för luftfarten.

Allra populaärast är de företag som vill göra biobränsle från avfall. Därmed undgår de problemen som uppstår när man ska producera biobränsle ur grödor, som annars borde ätas av Världens svältande befolkning! För att illustrera problemet har Greenpeace beräknat att en testflygning över Atlanten med en Boeing 747-400 där en motor drivs med en 20% biobränslemix av babassuolja? samt kokosolja skulle kräva motsvarande 150 000 kokosnötter . Om alla fyra motorer enbart drivs med biobränsle, skulle 3 000 000 kokosnötter ha krävts! Därför har Green Peace avvisat idéen att använda grödor som bas till flygbränslen.

Tekniken kommer inte att vara billig. IATA förutspår att en investering på mellan 1 och 1,5 miljarder dollar kommer att behövas för att nå utsläppsmålet för 2020. Anläggningarna i London och Sydney förväntas kosta 300 miljoner dollar styck. Men för en industri som kommer att se biobränslen som en räddning mot skärpta miljölagstiftningen, stigande bränslekostnader och skadat anseende, kan det vara ett pris värt att betala.

Annars kommer nästa generation att behöva ta tåget till Thailand för nyårssemestern!!

Hur länge har det funnits krokodiler? Minst 250 miljoner år!

Visste ni att krokodiler fanns redan under samma tidsera som dinosaurierna och att deras saktfärdiga livsstil kan ha lett till att de överlevde krisen under Krita då en asteroid träffade Jorden och fotosyntesen nästan avstannade helt?

Inom paleontologin ökar intresset för krokodiler. Deras roll i mesozoiska ekosystem, bland annat som rovdjur av dinosaurier, har omprövats under de senaste åren och deras mångfald av former (även inklusive växtätande arter) blir allt tydligare. Det har fått fossiljägare att ta en förnyad titt på krokodiler, dinosaurier och likheterna och skillnaderna mellan dem.

Precis som i sagan om sköldpaddan och haren, verkar det som att krokodiler fick det sista skrattet. Forskare har kunnat påvisa att den evolutionära skillnaden mellan krokodilsläktet och dinosarierna skapades redan för 220 miljoner år sedan. En skillnad som fick dramatiska konsekvenser under Krita för 65 miljoner år sedan. Dinosaurier med hög ämnesomsättning var oförmögna att överleva krisen i slutet av Krita, när en asteroid träffade jorden och fick fotosyntesen att avstanna. Långsamt levande krokodiler, däremot, kunde uppenbarligen klamra sig fast tills förhållandena förbättras. De finns fortfarande kvar och har en stor spridning i hela tropiska och subtropiska Världen.

Kör bilen på frityrolja!

Dieselmotorer är berömda för sin okänslighet över vad de bränner i sina cylindrar. I själva verket kördes Rudolf Diesels ursprungliga design på pulveriserat kol. Men även kanske skulle blivit chockad av receptet som kokats ihop av Peter Ferlow. Ferlow, som bor i en förort till Vancouver, British Columbia, är en av ledarna för en växande skara entusiaster som ”brygger” sitt egen bilbränsle. Hans dieselmotor körs på olja som samlats in från köket på en lokal pub.

Receptet börjar med att man ska filtrera bort brödsmulor etc ! Efter det värms oljan och man tillsätter lägga natriumhydroxid och metanol. Den natriumhydroxid (känd som "lut", i handeln) bryter oljans molekyler till fettsyror och glycerol. Metanolen reagerar med fettsyror för att bilda estrar. Glycerol kan därefter tappas ut. Återstoden tvättas med vatten! för att avlägsna orenheter och överskott av lut. Vattnet hälls ut. Sedan luftas återstoden för att driva ut de sista resterna av fukt. (Detta gör Ferlow med en akvariepump) Resultatet är 175 liter finaste hembryggda biodiesel-nog för att köra Mr Ferlow s pickup 1200 km. Och kostnaden räknar han till ca $ 45 plus två timmars arbete. Oljan i sig är gratis. Restauranger är glada att ge bort, för att undvika kostnaderna för bortskaffande!