Hur mycket är ett jordklot värt?

 

Här ovan två bilder på jordklotet. Ett från månen och ett från den internationella rymdstationen.

Jordklotet bedöms vara ca 4,5 miljarder år gammalt.

Det finns minst 9 miljoner olika livsformer på jordklotet, växter och djur
Människan, homo sapiens är 1 av dessa
Homo Sapiens har vandrat på jorden i ca 130 000 år
Idag lever knappt 8 000 000 000 människor på jordklotet
Fler än någonsin. Populationen har vuxit från ca 1,6 miljarder i början av 1900-talet

Olja börjar utvinnas i mitten på 1800-talet

Den moderna elektriciteten anses starta 1880. för ca 140 år sedan

1885 kommer den första bilen med s.k. explosionsmotor

1905 presenterar Einstein relativitetsteorin. 

Under 1920-talet började radiosändningar bli allt mer vanliga.

Under 1930 börjar televisionen utvecklas

1945 har människan utvecklat jetflygplan, atombomber och förstadiet till kärnkraftreaktorer 

1944 tas den första stordatorn i drift av IBM

Den första PC-n kommer på 1980-talet

1983 börjar de första kommersiella mobiltelefonerna säljas. Även sms utvecklas samtidigt.

Den först Iphonen har release 9 januari 2007 (15 år sedan)

2021 såldes ca 1,5 miljarder smarttelefoner 

Cirka 700 miljoner människor lever i absolut fattigdom 2021

Information har blivit en överskottsvara

Att skilja på sant och falskt är svårare än någonsin

6 januari 2021 stormas Kapitolium i Washington

24 februari 2022 påbörjar Ryssland en invasion i Ukraina

Två män

Hur är det möjligt?

Vad är det värt?

Ingenting!

Hur mycket CO2 binder svenska skogar i relation till utsläppen?

 Världens utsläpp av CO2 till atmosfären översteg 40 miljarder ton år 2021.

EU stod för ca 4 miljarder ton eller 10 %

Den svenska skogen beräknas binda ca 40 miljoner ton CO2 per år eller 1 % av EU's utsläpp.

Över 80 % av Världens energiproduktion sker fortfarande från fossila källor som olja, kol och gas.

Kina har de senaste 20 åren ökat sina skogsplantager från 100 till 200 miljoner hektar. 100 miljoner hektar motsvarar 4 ggr Sveriges skogsareal. Om man räknar med att Kinas ökade skogsplantageareal binder lika mycket CO2 per hektar som svenska skogar. Det skulle innebära att de binder 4 x 40 miljoner ton eller någonstans mellan 150 och 200 miljoner ton. Det ställt mot att Kina släpper ut ca 15 miljarder to CO2 till atmosfären varje år. Alltså 1-1,3 % av utsläppen binds i de nya plantagerna.

Om 80 % av dagens energikonsumtion utgår från fossila källor inser man att utmaningen är enorm att ställa om till mer något mer hållbart. 

Slutsats: En omställning måste ske genom byte av energislag. Att försöka använda dagens skogar för att dämpa effekten av uppvärmningen är inte realistiskt. Det är inte skogsbruket som nämnvärt kan bromsa anrikningen av CO2 i atmosfären, utan en snabb omställning till förnybara energikällor är nödvändig. 

Källor: FN, www.theworldcounts.com m.fl 

 

Hur viktig är skogsindustrin för sveriges ekonomi?

Du kanske följer debatten om skogsbruket är viktigt eller inte för svensk ekonomi.

Jag tänkte lägga ut lite statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) som bygger på fakta och inte tyckande.

Första bilden handlar om Sveriges bytessbalans 2019 (mer om bytesbalans längre ner i texten).   

Sverige exporterade varor för 1518 miljarder kronor och importerade för 1500 miljarder kronor. Alltså hade vi ett  bytesbalansöverskott på 18 miljarder.

Skogsindustrin exporterade för ca 150 miljarder och importerade för ca 50 miljarder och bidrog därför med ca 100 miljarder i byteshandelsöverskott. ALL annan handel görs alltså med ett byteshandelsunderskott och skogsindustrins bidrag är därför mycket viktigt. 

  

Bytesbalans:

När ett land exporterar mer än vad det importerar uppstår ett bytesbalansöverskott, det vill säga en positiv bytesbalans. Ett sådant land betalar för sin egen konsumtion samtidigt som det har förmågan att spara, investera och låna ut kapital till utlandet. Ett land som uppvisar överskott i bytesbalansen har ett finansiellt sparandeöverskott, och lånar därmed ut pengar till utlandet.

En negativ bytesbalans med underskott i handeln med varor och tjänster, visar ett land som konsumerar mer varor och tjänster än vad det själv producerar. En sådan nettoimportör behöver låna från andra länder för att betala för sin importerade konsumtion. Med ett underskott i bytesbalansen behöver landet låna från utlandet för att klara av en bibehållen nivå på sina investeringar.

Hur mycket energi kommer från fossila bränslen?

Det skrivs väldigt ofta i tidningar och sägs väldigt ofta på TV av journalister, politiker och representanter från näringslivet att vi ska bli fossilfria det eller det datumet.


Men hur mycket av Världens energikonsumtion kommer från fossila bränslen och hur fort kan vi ställa om?


Nedan ett antal diagram som visar läget hittills i år, alltså från januari till och med oktober 2018.


BTU som det står i stapeldiagrammet står för British Termal Unit och är en standard för en viss mängd energi som behövs för att värma vatten en grad. I detta fall pratar vi om Triljoner BTU.

 

Vi slår ihop Råolja, Kol och Naturgas till gruppen Fossila bränslen

Så slår vi ihop Vattenkraft, Vindkraft, Bioenergi, Solenergi och Geotermisk energi till Förnybara energikällor.

Hur stor är Rysslands BNP?

När jag har grävt i diverse statistik för att finna ut hur stora mängder koldioxid olika länder släpper ut; i relation till sin befolkning, BNP etc. kom jag över en del överraskande siffror.


Visste ni t.ex. att Rysslands BNP är lika stor som summan av Danmarks, Norges och Sveriges?

OBS! Att i denna graf finns bara de länder som finns med i statistik över de länder som släpper ut mest koldioxid till atmosfären. Samt att SE, DK och NO är med som referens..

BNP per utsläppt ton Koldioxid

Viktigaste frågan är naturligtvis den totala mängden koldioxid som människan släpper ut till atmosfären.


Sedan kan man filosofera kring vilket värde respektive land får ut av sina utsläpp. Sannolikt att högt industrialiserade länder utnyttjar energin bäst!?


Nedanstående tabell är ett försök att visa hur mång USD varje utsläppt ton CO2 genererar. Det finns ingen direkt korrelation utan jag har tagit ländernas BNP och delat det med respektive lands utsläpp av CO2 till atmosfären.
.

Ett högt BNP per utsläppt ton indikerar sannolikt att landet har energieffektiv produktion samt även ett större inslag av andra energislag än de som baseras på fossila bränslen. Sverige t.ex. har relativt stor andel vattenkraft och kärnkraft i sin totala energiproduktion

Ett lågt BNP per utsläppt ton CO2 indikerar det motsatta; låg energieffektivitet och stort beroende av fossila bränslen.   

  

Plast - vår största miljöbov?!

Kommer ni ihåg denna?


Den publicerade jag första gången i juni 2012.
Nu börjar det hända saker.


Längs kusterna till Stilla havet och Indiska oceanen kavar man inte fram i snäckskal, sjögräs, död fisk eller oljeklumpar? Nej i plastflaskor mm som sköljts upp på stranden.

Världshaven är översvämmade av plastskräp. 30 000 bitar av plast finns på varje kvadratkilometer av haven. De marina näringskedjorna konsumerar delvis nedbrutna men nära nog oförstörbar plast.

Varje år dör ungefär 100 000 valar, delfiner och andra havsdäggdjur liksom en miljon fåglar av plast som de får i sig. Allt enligt FN:s miljöprogram, Unep