Mikrobiom och ärtliga sjukdomar, hänger det ihop?

En hel del av de medicinska förhållanden mikrobiom blandar sig i är förbryllande. De verkar fungera i grupper/ familjer, men ingen kan spåra de inblandade generna. Detta kan bero på att effekterna är subtilt spridda mellan många olika gener. Men det kan också vara så att vissa- kanske ganska många-av dessa gener inte går att finna i det humana genomet alls.

Kanske inte lika troligt, men möjligen kan mikrobiom likt generna i ägg och spermier ärvas. Många bakterier överförs direkt från mamman vid födseln. Andra kommer kort därefter från den omedelbara omgivningen. Det är därför möjligt att till synes genetiska sjukdomar vars orsakande gener inte kan hittas verkligen är ärftliga, men att de gener som orsakar dem är bakteriella.

Detta är mer än bara av intellektuellt intresse. Kända genetiska sjukdomar är ofta svåra att behandla och alltid obotliga. Det bästa man kan hoppas på är en serie läkemedel för livet. Men mikrobiom är medicinskt tillgängliga och manövrerbara på ett sätt som det mänskliga genomet inte är. Det kan modifieras, både med antibiotika och med transplantationer. Om mikrobiom visar sig vara lika viktig som aktuell forskning antyder, så uppenbarar sig en helt ny syn på behandling.

Mikrobiom och autoimmuna sjukdomar - hänger det ihop?

Förutom hjärtsjukdomar och typ-2-diabetes, anser dr Nicholson också att flera autoimmuna sjukdomar, där kroppens immunförsvar angriper friska celler, involverar mikrobiom. Många av immunsystemet celler lever i tarmväggen, där de har den föga avundsvärda uppgiften att skilja vänliga bakterier från fientliga sådana. De gör det på grundval av molekyler (vanligen proteiner eller kolhydrater) på bakteriernas yta.

Ibland leder likheten mellan en skadlig bakteriell markör och en från en mänsklig cell att immunsystemet angriper fel celltyp. Som med många av sambanden mellan mikrobiom och ohälsa, är det inte klart om detta är bara otur eller reflekterar effekten av att vissa uppsättningar av bakterier i mikrobiomet avviker från dem i ekosystemet som helhet och får kroppen att reagera felaktigt.

Autoimmuna sjukdomar som kopplas till mikrobiom inkluderar även typ-1-diabetes (orsakas av den autoimmuna förstörelsen av insulinproducerande celler), astma, eksem och multipel skleros. Återigen är detaljerna oklara, men i varje fall verkar en viss komponent i mikrobiomet förvirra immunförsvaret, till nackdel för kroppens celler.

I fallet med multipel skleros har en studie som publicerades förra året av Kerstin Berer och hennes kollegor vid Max Planck-institutet för Immunobiology och Epigenetik i Freiburg, Tyskland bekräftat sambandet till mikrobiom. De visade, återigen påi möss, att tarmbakterier verkligen är engagerade i att utlösa den reaktion som orsakar att kroppens immunförsvar vänder sig mot vissa nervceller på precis det sätt som leder till multipel skleros.

Dessa och andra exempel på när mikrobiom spårar ur skapar en intressant fråga. Om tarmbakterier gör dig sjuk, kan man byta ut dem och göra dig frisk? Yoghurt industrin har sagt så högt i många år: "Fyll upp dina goda bakterier" säger annonserna. Slutsatsen är att en extern dos av lämpliga bakterier fungerar som en hälsokur.