Mikrobiom och diabetes - hänger det ihop?

Kopplingen mellan mikrobiom till diabetes noterades hos sjukligt feta människor som hade valt en behandling som kallas Roux-en-Y, där tunntarmen kortsluts och därmed minskar mängden mat som kroppen kan absorbera.

Sjukligt feta männsikor är nästan alltid diabetiker. Som en behandling för fetma, är Roux-en-Y-effektiv. Som en behandling för diabetes är den extraordinärt effektiv. I 80 % av fallen försvinner tillståndet inom några dagar. Experiment utförda på möss av Dr Nicholson och hans kollegor visar att Roux-en-Y förändrar sammansättningen av tarmens mikrobiom. Dr Nicholson menar att detta förklarar det plötsliga försvinnandet av diabetes.

Diabetesen i fråga är känd som typ-2. Den orsakas av kroppens cellers okänslighet för insulin, ett hormon som reglerar blodsockernivån. Insulinkänslighet är en del av en komplex och ofullständigt förstådd bana av molekylära signaler. Dr Nicholson misstänker, fast han ännu inte kan bevisa, att någon viktig del av denna väv regleras av mikrobiom på ett sätt som liknar den roll som myrsyra vid högt blodtryck. Den bypass av tunntarmen, stör mikrobiomet, återställer signalen, och diabetesen försvinner.

Mikrobiom och hjärtsjukdomar - Hänger det ihop?

Ännu mer förvånande än mikrobiomets bidrag till sjukdomar i näringsupptaget, är dess tänkbara bidrag till hjärtsjukdomar, diabetes, multipel skleros och många andra sjukdomar.

Kopplingen till hjärtsjukdom sägs vara tydlig: en observation har gjorts hos människor och ett experiment på möss. Observationen hos människor gjordes av Jeremy Nicholson på Imperial College i London. Dr Nicholson, som studerar sambandet mellan metabola produkter och sjukdomar, har visat att mängden myrsyra i någons urin omvänt är relaterad till hans blodtryck-en riskfaktor för hjärt-problem. Kopplingen verkar vara en effekt som myrsyra har på njurarna: den fungerar som en signalmolekyl och påverkar mängden salt som njurarna absorberar tillbaka in i kroppen från blodplasma som är avsedd att bli urin. Eftersom den dominerande källan för produktion av myrsyra är tarmens mikrobiom anser dr Nicholson att i blandningen av bakterier finns det en faktor som påverkar hjärtsjukdom.

Stanley Hazen på Cleveland Clinic i Ohio har kommit med ytterligare ett sätt som mikrobiom kan påverka hjärtat. Han och hans kollegor arbetat med möss speciellt uppfödda för att vara känsliga för åderförkalkning. Genom att döda mössens mikrobiom, med hjälp av antibiotika, minskade graden av åderförkalkning signifikant, men varför det skulle vara så förblir oklart.

Mikrobiom och fetma - Hänger det ihop? Del 2

Som i fallet med överviktiga och smala västerlänningar hade välnärda och undernärda tvillingar olika microbiomer. De avvikande exemplen bland undernärda barn saknade både förmåga att syntetisera vitaminer och förmågan att smälta komplexa kolhydrater.

 Och när dr Gordon transplanterade några av microbiomerna till speciellt förberedda möss som hade, fram till den punkten sterila tarmar, blev resultatet detsamma hos gnagarna som hos de människor som de togs från. Således verkar bakterier kunna orsaka undernäring även hos någon vars kost annars skulle vara tillräckligt.

Om det här stämmer (studier på människor har ännu inte gjorts) är det en extraordinär upptäckt. Undernäring orsakas uppenbarligen främst av en otillräcklig kost. Men i fallet med tvillingarna, där kosten antas vara densamma hade vissa individer ändå ett stört näringsupptag. Kan det alltså vara möjligt att behandla en hel del undernäring genom att återställa den sjukes tarmbakterier?

Tallriksmodellen 2013 - Mitt förslag

Tallriksmodellen är ett försök att enkelt åskådliggöra hur man komponerar en bra måltid - lunch eller middag. Modellen visar proportionerna mellan olika ingredienser i måltiden. Tallriksmodellen visar proportioner mellan de tre delarna. Oavsett om man äter mycket eller litet är proportionerna desamma. Modellen säger ingenting om hur mycket man ska äta - det avgör hunger och energibehovet.

Tallriksmodellen har traditionellt delats in i tre delar:

40 % eller 2/5 - Potatis, pasta, ris, bulgur och bröd
    - Välj i första hand fullkornsvarianterna. En stor del av tallriken fylls med livsmedel från denna grupp.

40 % eller 2/5 - Grönsaker och rotfrukter.
    - Denna del är lika stor som den förra.

20 % eller 1/5 - Den minsta delen är avsedd för kött, fisk, ägg och baljväxter, exempelvis bönor. Alltså
                         mycket proteiner som också kan användas som energi om man inte spjälkar det till
                        aminosyror och nya proteiner typ muskler.


Nu har de visa näringsforskarna kommit fram till att modellen inte håller. Vi rör oss mycket mindre idag än för 10 år sedan och behöver därför mindre energi än förut
Jag skulle gissa att den kommer att se ut något så här:

30 % eller 1/3 - Potatis, pasta, ris, bulgur och bröd
40 % eller 2/5 - Grönsaker och rotfrukter.
30 % eller 1/3 - Kött, fisk, ägg och baljväxter, exempelvis bönor.
Eller varför inte ta i rejält

25 % eller 1/4 - Potatis, pasta, ris, bulgur och bröd
50 % eller 1/2 - Grönsaker och rotfrukter.
25 % eller 1/4 - Kött, fisk, ägg och baljväxter, exempelvis bönor.

Den sista varianten är vad man traditionellt kalla en bantartallrik. Men som sagt då rörde vi på oss mer förr.

Mikrobiom och fetma - Hänger det ihop? Del 1

Ett mikrobioms roll i näringsupptaget är stor och kommer det i otakt med sin värd kan det bli krångel: vad som hjälper till att göda en kropp kan också övergöda eller göra den undernärd. En av de första analyserna av en sådan effekt gjordes av Jeffrey Gordon med bakterier och fetma.

År 2006 publicerade Dr Gordon, som arbetar på Washington University School of Medicine i St Louis, Missouri en studie som studerat uppsättningen av tarmbakterier hos feta respektive tunna amerikaner. Feta människor hade en annan baktierieflora än magra och om en tjock person bantade sig smal ändrades bakteriefloran.

Experiment på möss tyder på att det inte bara är en fråga om att bakterierna svarar på förändrade omständigheter. De hjälper faktiskt bantningsprocessen genom att undertrycka produktionen av ett hormon som underlättar lagringen av fett, och ett enzym som hindrar att fett förbränns. Detta kan bidra till att förklara en annars konstig iakttagelse från jordbruket, om man tillför antibiotika till djurfoder(och därmed hämma baktieriaktiviteten) bidrar det till att göda djuren även om nötkreatur som behandlades på detta sätt lägger på sig både muskelmassa och fett.


Efter att ha visat att tarmbakterier är involverade i fetma, undrade dr Gordon om det omvända var sant. I en studie som han genomfört i Malawi, kunde han påvisa att ha fel sorts bakterier kan orsaka undernäring också.

För att visa detta, undersökte han och hans team på 317 tvillingpar (vissa broderliga, några identiska). I 43 % av dessa par, var båda medlemmarna välnärda. I 7 % var båda undernärda. Avgörande var, att i 50% av fallen var en tvilling välnärd och en undernärd.

Mikrobiom - Vad är det och hur fungerar det? Del 4

Specialiserade, men inte monotona. Precis som ekosystem som skogar, gräsmarker och korallrev skiljer sig från plats till plats, gör också mikrobiom det. Mikrobiom hos barn i Malawi och Venezuela, innehåller till exempel mer riboflavin(Vitamin B2)-producerande bakterier än hos nordamerikanska barn. De är också bättre på att utvinna näring från modersmjölken, eftersom de har mängder av ett enzym som kallas glykosid hydrolas. Detta omvandlar kolhydrater i modersmjölken som heter glykaner till användbara sockerarter.

Den detaljen kan tyckas långsökt och ointressant, men är mycket viktig. Glykaner är hårdsmält för alla enzym i de 23 000 mänskliga generna. Endast bakteriella enzymer kan göra jobbet. Men det naturliga urvalet har ändå fyllt modermjölken full av dem, ett bra exempel på sam-evolution! Eftersom Mikrobiomet gör jobbet, behöver kroppen inte utveckla egen förmåga. Det är utlagt på entreprenad kan man säga.

Denna tidiga roll i vår näringsomsättning ökar genom livet. Liksom glykaner i mjölk, skulle en hel del kolhydrater vara svårsmält om matsmältningssystemet bara fick jobba med de kroppsegna enzymerna. Mikrobiomets betydligt större genom(alltså fler gener) har motsvarande större kapacitet så komplexa kolhydrater är ingen match för det. De tuggas obevekligen upp och deras kvarlevor spottas ut som små fettsyra-molekyler, särskilt myrsyra, ättiksyra och smörsyra, som kan passera genom tarmväggen in i blodomloppet-varifrån de matas in i biokemiska vägar som antingen frigör energi från dem (10-15% av den energi som används av en genomsnittlig vuxen genereras på detta sätt) eller lagra ner dem som fett.

Tallriksmodellen är OK, men vi ljuger ju!

Observera att jag skriver om kost för att det intressera mig, inte för att jag tycker att alla människor ska vara smala och smärta. Det finns däremot en gräns där allt för mycket extra fett ger hälsoproblem, vilket ju borde vara vettigt att undvika.

Tallriksmodellen i sig är säkert en helt korrekt rekommendation hur vi ska äta. Problemet är att vi stoppar i oss en massa onödigt mellan målen. Den omfattande kafékulturen vi har idag är ju jättetrevlig, men kolla in kakorna många kafeér erbjuder. Det är ofta halva måltider i form av chocolate chip cookies, biskvier etc stora som en flamländsk handflata. Sedan alla snacks som lockar framför TV´n. Då spelar tallriksmodellen inte så stor roll längre. Då handlar det mer om att medvetandegöra att det räcker med tre mål mat om dagen och allt utöver lär vi försöka motionera bort om vi inte vill lägga ut.