Varför behövs skogsbränder?

Vissa arter behöver skogsbränder
Tidigare var skogsbränder ett naturligt inslag i de flesta barrskogar och en lång rad arter är anpassade till brand. För 150 år sedan brann i genomsnitt cirka 1 procent av skogsarealen i Sverige årligen.
Idag brinner endast cirka 0,016 procent av skogen
- en stor ekologisk förändring på kort tid.
När branden uteblir eller om det brinner för sällan förändras skogarna och flera arter som är beroende av brand, brända träd och gamla tallar får svårt att överleva. Många skogar bär fortfarande spår av bränder men de ekologiska värdena försvinner snabbt när dessa skogar avverkas.
Bränder släcks idag effektivt på grund av säkerhetsrisker och skogens ekonomiska värde.

Hur är arter anpassade för att trivas i brandområden?
Brandgynnade arter har anpassat sig till brandens ekologiska effekter på olika sätt. Unika specialiseringar är vanligt.
Brand gynnar tallen.
Tallens grova bark och den höga kronan skyddar trädet mot lågornas framfart. Branden skapar glesa ljusa skogar där träd kan växa sig grövre än i en tätvuxen skog. Också lövträd får möjlighet att föryngra sig när ny mark blottas.

Svedjenävans frö kan ligga i ”dvala” i många år och börjar gro först när temperaturen når 40º-50º C, fröet klarar temperaturer på uppemot 100 º C. Skalbaggen grov tallkapuschongbagge utvecklas under
barken på brandskadade tallar och granar. Större svartbagge utvecklas även den under barken, men på solexponerad död björk. Den sotsvarta praktbaggen känner av värmestrålning på långt håll genom IR-känsliga sinnesorgan som sitter på magen och kommer antagligen flygande till brandområden för att
para sig. Rökdansflugan känner ”lukten” av brandrök på flera mils avstånd genom sina antenner.

http://www.naturvardsverket.se/upload/04_arbete_med_naturvard/vagledning/arter/vl-ryggradslosa-djur/vl_grov_tallkapuschongbagge.pdf

Hur föryngras lövträd som till exempel björken?

I norden, där skogsbruket ser likadant ut avverkas främst gran, tall och björk för att bli sågade trävaror och papper i olika former. Markägaren är skyldig att återväxt sker och oftast gör man det genom plantering eller sådd. Det är allra vanligast att tall och gran återplanteras, eller sås.

Det vanligaste träslaget efter gran och tall är björk, och det ser man mängder av i ungskogarna i Sverige. Hur föryngras då björken? Jo, i princip helt och hållet naturligt. Björken har en otrolig förmåga att gro på frilagd mark, så där markägaren avverkat helt, eller ställt kvar fröträd, kommer björken upp i mängder naturligt. Även annat löv som asp, rönn, sälg mm föryngras naturligt.

Gran och tall skulle säkert kunna föryngra sig helt naturligt också, men det skulle ta längre tid och skogsvårdslagen i Sverige säger att en avverkad yta måste vara återbeskogad inom en viss tid efter avverkning.

Varför har tallen sin krona upphissad och granen grenar ner till marken? Del II

Granen behåller sina grenar ända ner till marken till skillnad från tallen som utvecklar en kvistfri stam med kronan upphissad högt över marken.

Om du läste förra bloggen kan man säga att granen utvecklats motsatt till tallen. Granen är välanspassad till fuktiga och blöta marker. Där är brandrisken mycket mindre än på de s.k. tallhedarna. Därför är risken mindre att ha grenar ända ner till marken.

Granen klarar skugga mycket bättre än tall och trivs bäst i halvskuggiga, fuktiga områden. Till motsats till tallen gror de lättare och kan klara sig bra i skuggan av ett äldre bestånd. Det gör att det oftast finns granar i olika åldrar i ett granbestånd, medan ett tallbestånd som planterats eller återföryngrats efter brand är mer jämngammalt.

Varför har tallen sin krona upphissad och granen grenar ner till marken? Del I

Jo det är ju så enkelt att tallen är anpassad att leva på torra marktyper där brandrisken är hög. Genom naturlig anpassning har tallen utvecklats till att snabbt tappa de understa grenarna och samtidigt utveckla ett tjockt barklager. Blir det en skogsbrand klarar stammen sig bättre med den tjocka barken och lågorna når förhoppningsvis inte upp till den upphissade kronan.

Tallen är också en så kalla pionjär som är snabb att gro på kal mark, t.ex. efter en brand. Plantuppslaget och därmed trängseln bland jämnåriga tallar blir stort och det gynnar utvecklingen av en upphissad krona och kvistrensning nedtill.

Det fungerar dåligt att plantera eller så tallar under ett tätt bestånd av gammal skog, då den är solälskande och inte trivs i skugga. Därför är också den effektivaste föryngringsmetoden att avverka det gamla beståndet helt, eller bara lämna kvar ett antal fröträd på området. Då härmar man ganska väl ett naturligt förlopp dessutom, Som om det hade varit en brand.

Varför blåser det mer på vintern?

Skillnaden i lufttryck mellan Ekvatorn och Nordpolen är som störst under midvintern. Då är luften över Nordpolen som kallast och tyngst, medan den fortfarande är högsommarvarm över Ekvatorn. När luften i norr är som kallast och tyngst, blir rörelseenergin mot högtrycket i söder som störst och vi får starkare vindar än under vårt sommarhalvår då temperaturskillnaderna är som minst.

Vinden uppstår genom tryckskillnader i luften. Dessa tryckskillnader skapas genom luftens temperaturskillnader. Att vi får temperaturskillnader i luften beror på att vår jord är klotformad och därför får solinstrålningen olika infallsvinklar mot jordytan. Vid norra halvklotet minskar vinkeln mellan solen och jordens yta desto längre norrut man färdas. Därför är det varmast vid ekvatorn och kallast vid polerna.

I atmosfären förekommer högtryck och lågtryck som uppstår genom lyftmassors temperaturskillnader i olika områden. När luftmassor rör sig från områden med högt tryck till områden med lågt tryck uppstår vindar. Ju större tryckskillnad det är desto hårdare blåser det.

Solvärmen fördelas ojämnt över jorden och vinden försöker jämna ut dessa temperaturskillnader. Därför blåser det mer på hösten och vintern i vår del av världen, när det hunnit bildas riktigt kall luft vid nordpolen, samtidigt som luftmassorna i söder fortfarande är högsommarvarma.

Det finns olika typer av högtryck. Stationära högtryck är varma och finns över stora havsområden, medan årstidsbundna högtryck är kalla och förekommer vintertid över de norra kontinenterna. Rörliga högtryck uppträder i anslutning till de vandrande lågtrycken. Det är de årstidsbundna högtrycket som skapar kalla vindar från norr till söder.

Vad du borde veta om USAs handelsunderskott

USAs handelsunderskott ligger kring 400 000 000 000 Dollar. Det innebär att de köper varor och tjänster från utlandet och valutan strömmar ut. Handelsunderskottet, som till hälften består av inköp av olja, kol och gas, är nästan lika stort som Sveriges BNP på 430 000 000 000 dollar.

Tar inte pengarna slut i USA? Nej för det första är ekonomin kollosalt stor. USAs BNP är ca 14 000 000 000 000 Dollar(14 000 miljarder), nästan lika stor som EU's och mer än 25% av Världens BNP. Tyvärr är också statskulden nästan precis lika stor, alltså 14 000 miljarder Dollar. Siffrorna är så ofattbart stora, så man borde inte bry sig!

Sedan slutet av 2010 och början av 2011 har USA's central tryckt nya pengar för andra gången sedan finanskrisens början 2008. Enligt uppogift rör det sig om 600 miljarder Dollar som tillförts penningsystemet digitalt. Alltså 1,5 gånger handelsunderskottet för ett år. Resultatet av att späda ut mängden pengar brukar historiskt bli inflation(försämrat penningvärde), men om det blir så nu återstår att se. Kina trycker också massor av pengar, så de två stora valutorna bredvid Euron späder ut och Euron är svag för att Europa inte har någon tillväxt i ekonomin. Så det kanske kan ses som en form av balans ändå???

Kan man ersätta fossila bränslen med biobränslen?

Utmaningen är enorm att minska beroendet av fossila bränslen. OK att förbränning av naturgas skapar något lägre utsläpp av CO2, men det är ändå alldeles för mycket. Om vi ska elda trä eller annan biomassa, så är energiinnehållet hälften jämfört med kol. För att ersätta de 500 miljoner ton kol som Europa använder varje år skulle detalltså behövas 1000 miljoner ton trä.

I Europa avverkas det totalt 300 miljoner ton trä varje år som används till lika delar av sågverken och pappersindustrin. Alltså känns det inte som ett huvudalternativ till kol att elda biomassa. Möjligen kan det vara ett viktigt komplement, men förblir sannolikt lika marginellt i betydelse som vindkraften.

Rening och/eller upptag av CO2 i kolfällor är sannolikt svaret för att rädda miljö och klimat. Och då röstar jag igen på utbredd plantering av skog på alla inproduktiva hedmarker som finns i Europa. Jag hänvisar till tidigare blogg i ämnet.