Kort skalle ger starka käftar. Politiker? nej björn!

Bilden nedan är inte från skallarna från the Blue Man Groups förfäder, utan resultatet av att ha analyserat ett antal förhistoriska och nu levande björnars styrka i bettet.



Genom traditionell hållfasthetsanalys har man kunnat uppmäta vilken björnsort som har det effektivaste/starkaste bettet. Av nu levande björnar är det Jättepandan(längst ner till vänster i bilden) som har det starkaste bettet. Överraskande att ett djur som lever på grönsaker utvecklat otroligt starka käkar. Svaret är att bambu är väldigt tungjobbat.

Längst upp i bilden finns en animerad bild av den afrikanska jättebjörnen som levde för ca 5 miljoner år sedan i afrika. Den hade enormt starka käkar och det behövdes säkert för den som käkar väldigt stora djur såsom elefant, noshörning etc.

Ju mer rött i bilden, desto klenare bett, Ett av de klenare har nu levande isbjörn(längst ner till höger). Den anses ha så klena käkar för att de mest är till för att hålla fast, döda och sedan äta den relativt lättätna sälen. Här krävs inga benknäckartalanger..

Fåglar med onomatopoetiska namn!

Hej!

Onomatopoetikon av grekiskans ὀνοματοποιία (ὄνομα är "namn" och ποιέω är "jag gör"), är ett begrepp inom lingvistik, retorik och poesi som beskriver ett ord som är ljudhärmande eller av ljudhärmande ursprung. Exempel på detta är "bom", "prassla", "krasch", "sörpla", "slafsa", "pang" och "prutt". Ordet har med andra ord inget med poesi att göra

Har du tänkt på att några av våra fåglar i Sverige har fått namn efter hur de låter?
Här är en kort lista som du gärna får komlettera:
Orre
Tjäder

Ripa
Järpe
Kråka
Korp

Hej

Hajar går på fossilt bränsle?

Ny revolutionerande forskning påvisar att tex hajar och rockor lägger sina ägg i varma djuphavsfickor där vulkanisk aktivitet värmer vattnet och skapar en helt egen näringskedja.
Det är ingen i och för sig ingen nyhet att livet frodas kring djuphavens vulkaner, långt från solljus och fotosyntes.
Att det skapar ett eget ekosystem med bakterier som när sig på metangas och svavel istället för syre och solljus är också känt. Musslor och maskar livnär sig på bakterierna och frågan är om haj- och rockynglen gör det också?

För oss människor är detta en stor nyhet. Att det skulle finnas djur högt upp i näringskedjan som delvis när sig i ett system som inte drivs av fotosyntesen. Märkligt.
För hajarna och rockorna är det dock ingen nyhet. Paleontologer har hittat fossil från bandmaskar som levt vid liknande undervattensvulkaner och kan också konstatera att de hittat fossila hajägg också. Minst 200 miljoner år gamla.
Man känner sig lite futtig inför så stora tal1
Man visst är det fantastiskt!?

Utvecklingsläran enligt Darwin-slump eller Gud?

Kanske var Darwin tvungen att komma till Galapagos och se alla varaner för att verkligen få tillräckligt med näring till sin teori om arternas uppkomst. För mig verkar mångfalden i sig tala sitt eget språk. Den otroliga komplexitet som naturen, inklusive människa(som på sätt och vis är en marginell figur) representerar talar för att det är slumpen som avgjort hur utvecklingen skett.

Däremot är jag ytterst ödmjuk inför tanken hur allting startade det som vi upplever som vårt Universum. Det kan kanske ha skapats av en högre makt, men hur vi kommit till dagens läge från startpunkten känns så otroligt fantastiskt, att jag har svårt att tro att varje detalj funderats ut av en gudom. Möjligen skapades utgågspunkten i mängder av parallella Universum och slumpen fått avgöra hur de olika varianterna ska klara sig.

Ta bara alla frön och frukter som gjort sig attraktiva att ätas genom att omge sig med ett smarrigt lager utanför fröna m.m. Jag kan i min enfald tycka att bärbusken varit ovanligt fiffig som skapat ett bär som fåglarna äter, för att seda släppa ifrån sig frön och gödning tillsammans på en slumpmässig plats. Naturligtvis är det inte så, utan tvårtom. De bärbuskar(förutom ett fåtal specialister) som producerade osmakliga bär i en otrevlig färg, blev naturligtvis inte förökade. De smarriga bären blev kvar. -"Tack gode Gud för det", som min mormor skulle ha sagt.

Näringen sitter INTE i potatisskalen

Det är så festligt att höra på diskussioner kring matborden om vad som är nyttigt och inte. I USA är den förhärskande sanningen att det mesta av näringen i potatis sitter i skalet. Då är det väl märkligt att inte skalet utgör mer av potatisen än bara några få procent av vikten? Potatis är ju som lökar, nötter och frön, en energirdepå för nästa års planta. Skinnet eller för den delen skalen, är mekaniska och i vissa fall kemiska skydd för intrång, föruttnelse etc., inte en energi- eller näringsreserv i sig.

Visst finns det näringsämnen och energi i skalen också, men i proportion till hur mycket energi och näring det finns i själva potatisen, löken eller nöten, är det i princip försumbart.

Visst kan man äta olika former av skal, men med dagens effektiva jordbruk och bekämpningsmedel i transportkedjan,  kan det vara säkrast att tvätta eller skrubba NOGA!

Hej

Vad innehåller insekter? - Loc tite?

Vad är det genomskinliga, klibbiga som blir kvar på vindrytan när en insekt dundrat in i den och tyvärr omkommit?

Nu när man åker omkring i bilen på sommarvägarna förundras jag över denna genomskinliga insektsrest som snabbt stelnar och är i princip omöjlig att skölja bort med spolarvätska och vindrutetorkare. Vad är det egentligen de består av? Naturens egen superlim?

Urbanisering, vad är det egentligen?

Genom större delen av historien har den mänskliga befolkningen levt på landsbygden, beroende av jordbruk och jakt för att överleva. År 1800 bodde endast 3 procent av världens befolkning i tätorter*. År 1900 var nästan 14 procent stadsbor, men bara 12 städer hade 1 miljon eller fler invånare. År 1950, bodde 30 procent av världens befolkning i städerna. Antalet städer med över 1 miljon människor hade vuxit till 83.

Världen har upplevt en urbanisering utan motstycke under de senaste decennierna. Under 2008 var världens befolkning för första gången lika mellan stad och landsbygd. Det fanns mer än 400 städer över 1 miljon och 19 över 10 miljoner. I mer utvecklade länder bodde cirka 74 procent i städer, medan 44 procent av invånarna i mindre utvecklade länder bodde i städerna. Nu sker urbaniseringen snabbast i de s.k. växande ekonomierna. Det förväntas att 70 procent av världens befolkning kommer att bo i städer fram till 2050.

*Vad är ett stadsområde i förhållande till landsbygd? Ett stadsområde kan definieras genom antalet invånare, befolkningstätheten, den procent av personer som inte är beroende av jordbruk eller tillgången av offentliga produkter och tjänster som el och utbildning. Vissa länder definierar en plats med en befolkning på 2.500 eller mer som städer, andra börjar vid minst 20.000. Det finns inga universella normer, utan varje land utvecklar sina egna kriterier för att urskilja stadsområden. Klassificeringen av storstads omfattar både stadsområden och landsbygdsområden som är socialt och ekonomiskt integrerad med en viss stad.