Sänk ämnesomsättningen och lev längre!?

Vad är egentligen meningen med livet? Det kan man grubbla sig gråhårig kring. Sannolikt är det att leva det.
I sverige lever människan i snitt 78 år. Kvinnor något längre än men. Näbbmusen lever i snitt 1 år och 4 månader. Men så har den mycket hög ämnesomsättning samt lever ett väldigt aktivt liv också.

Näbbmössens parningstid ligger mellan april och oktober. De flesta ungarna föds tidigt under våren eller sommaren. Honan kan föda två till fyra kullar per år. Honan får vanligtvis 4 till 7 ungar per kull och ungarna är ungefär så stora som ärtor och väger bara 0,4 gram. Efter 20 till 22 dagar öppnar ungarna sina ögon för första gången och efter ungefär 30 dagar är de självständiga. De lämnar boet när de är en månad gamla. I naturen blir den vanliga näbbmusen cirka 16 månader gammal.

Vem blir förvänad?

Hur länge blommar körsbärsträden i Fukushima?

Den här bilden har tagits av en gammal klasskamrat till mig som heter Jon Thunqvist och är korrespondent i bl.a. Japan. Jag blev så tagen av sammanhanget att jag känner mig tvungen att skicka den vidare.
Inget mänskligt liv så långt ögat når. Det mesta är bortspolat och det syns att människor inte varit på platsen på länge. Men körsbärsträdet blommar. Precis så inbillar jag mig att det kommer att se ut när/om människan lyckats konsumera upp allt vi behöver för att överleva. En tragedi för mänskligheten, men växterna kommer att fortsätta att blomma som om ingenting hänt.

Evigt oväder snurrar runt ekvatorn

Madden-Julian Oscillation och vulkanutbrott

I början på 1970-talet upptäckte de amerikanska meteorologerna Roland Madden och Paul Julian ett omfattande område med förstärkt molnighet och regn, som tillsammans med förändringar i vind, lufttryck och temperatur ständigt är på rörelse österut runt ekvatorn.

Alltså: Det finns ett oväder som snurrar runr jorden varv varv på varv!

Denna Madden-Julian Oscillation rör sig, liksom El Niño-vattnet, österut med en hastighet av 5-10 m/s som en Kelvinvåg. Det tar 30- 60 dygn för den att fullborda ett varv. Den är mest märkbar i Indiska Oceanen och västra Stilla havet.

Efter explosionen av vulkanön Krakatoa i den indonesiska övärlden 1883 kunde man observera hur stoftet drev västerut runt ekvatorn på 30-50 km höjd. 25 år senare observerade den polsk-tyske meteorologen Arthur Berson i Östafrika att hans ballonger började driva österut när de nått 15 km höjd.

Att dessa ost- och västvindar egentligen var samma vindsystem upptäcktes först 1957-58 under de brittiska atombombsexperimenten på Julön, då omfattande vindmätningar gjordes.

Man upptäckte att vinden kring ekvatorn i skiktet 15 till 50 km växlar mellan ostlig och västlig riktning med en period på 26 månader. Varför den växlar på detta sätt och därtill just var tjugosjätte månad, är det ingen som hittills riktigt har kunnat förklara.

DET ÄT VÄL ÄNDÅ HELT OTROLIGT INTRESSANT?

Mer kul i affären

Det finns ju nästan outömliga möjligheter att hitta kul grejor i mataffären.
1. Vad sägs om pålägget Messmör - inget för den veke direkt.
2. Sedan har vi hela sortimantet med Tapas. Vem vågar ta det fatet till bordet?
3. Wienerbröd är ju hur kul som helst. Kan nån få tyst på dem?
4. Filmjölk är ju gammalt, men ändå lustigt tycker jag. Kommentar onödig.
5. Skumtomtar. Hur vågar man ta in dem i huset?
6. Eau de Toilette? Äckligt!
7. Slanggurka. Vad heter det egentligen?
8. Jordärtskocka. Vem i hela friden hittar på ett sådant namn? Inte ett spår av logik i det!
9. Banan är ju festligt i skrift. Slalombanan? Hinderbanan etc etc
10. Rökta musslor! För dem har det gått riktigt illa.
11. Surkål. Ingen partyöppnare direkt!
12. Finncrisp. Skämtar dem? Det är ju inga problem att hitta crispet. De är ju stenhårda!

Hej!

Paus i det seriösa

Känner mig tvungen att lätta upp lite efter djupdykningen i Stilla Havet. Istället ska vi prata lite om grönsaker och om hur lätt eller svårt de har det.

Vi kan börja med de mest förbisedda grönsakerna av alla, de passerade tomaterna. Hur lyckas folk köpa hem dem egentligen? Man känner igen sig just hemkommen från affären: "Älskling, köpte du hem passerade tomater?". "Nej naturligtvis inte".

Bredvid dem på hyllan brukar man hitta de deppigaste av alla grönsakerna, nämligen de krossade tomaterna. Stackars. Undrar vad de varit med om egentligen?

Väl inne på tomater kan jag inte låta bli att nämna dem som jag såg ett gäng veganer stå och skrika "svikare" åt på Ica häromdan. Vilka? Jo Bifftomaterna förstås...

Vi avrundar med en riktig fredagsmysgrönsak: Majs.

Hej

Humboltströmmen binder CO2 och producerar liv!

Humboldtströmmen transporterar kallt vatten med låg salthalt från södra Stilla havet mot ekvatorn. Här producerar fotosyntesen mer än 300 gram kol i organiskt material per kvadratmeter och år. Det gör att detta område är det mest produktiva ekosystemet i världen. Strömmen ger därmed också ett stort bidrag till fiskerinäringen. Knappt en femtedel av världens fiskefångster har sitt upphov i Humboldtströmmen. Det rör sig om fiskarter som sardin och ansjovis.

Om vi gissar att vattenytan som Humboltströmmen täcker motsvarar Australiens, binder den lika mycket CO2 som hälften av alla jorden bilar släpper ut per år!

När Humboltströmmen fungerar normalt kan man uthålligt fiska ce 10 miljoner ton fisk per år. Sverige fiskar upp 0,2 miljoner ton fisk varje år.

År med El Niño, då Humboltströmmen inte når havsytan och ekosystemet kollapsar, uteblir bindningen av CO2 och det leder till en märkbar ökning av CO2 i atmosfären.

Kan det vara så att nu när vi har 2 El Niñas på rad kommer att kunna märka en minskning av CO2 i atmosfären. Då blir det riktigt spänande!

Växthuseffekten och El Niño vad orsakar vad?

Återigen: Solen värmer Jorden, Jorden värmer atmosfären.

Den ökande koncentratioen av CO2 hindrar enligt forskarna värmeutstrålningen och temperaturen i atmosfären ökar därför.

Växthuseffekten ger en uppvärmd atmosfär. Det innebär att när solen värmer Jorden skulle inte varm luft stiga lika kraftigt genom en varm atmosfär som en kallare. Det i sin tur skulle kunna försvaga Walkercirkulationen och därmed även Passadvindarna. Det varma vattnet som normalt driver västerut skulle ha lättare att rinna tilbaka österut. Risken för tätare El Niños skulle vara tydlig.

Är det istället så att vattnet värms upp av solen och den s.k. Kelvinvågen inte orkar hålla kvar driften västerut skulle det varma vattnet ”rinna” tillbaka österut rent fysikaliskt. Det skulle även kunna rubba Walkercirkulationen ett hack österut. Då rör det sig mer om solens uppvärmande förmåga och fysikaliska fenomen som skapar El Niño och inte en varmare atmosfär?

Man undrar