Leta i den här bloggen

tisdag 23 oktober 2018

Plast - vår största miljöbov?!

Kommer ni ihåg denna?


Den publicerade jag första gången i juni 2012.
Nu börjar det hända saker.


Längs kusterna till Stilla havet och Indiska oceanen kavar man inte fram i snäckskal, sjögräs, död fisk eller oljeklumpar? Nej i plastflaskor mm som sköljts upp på stranden.



Världshaven är översvämmade av plastskräp. 30 000 bitar av plast finns på varje kvadratkilometer av haven. De marina näringskedjorna konsumerar delvis nedbrutna men nära nog oförstörbar plast.


Varje år dör ungefär 100 000 valar, delfiner och andra havsdäggdjur liksom en miljon fåglar av plast som de får i sig. Allt enligt FN:s miljöprogram, Unep

måndag 22 oktober 2018

Hur mycket skog brann det i Sverige i somras?

Sverige har cirka 28 000 000 hektar skogsmark.
Det är drygt 60 % av Sveriges totala yta som är ca 45 000 000 hektar
I somras eldhärjades ca 25 000 ha, motsvarande 0,9 promille. Alltså en lite del av den totala skogsmarken, men lokalt blev effekten värre när många familjer fick se all sin skog brinna upp.


För länge sedan brann 1-2 procent av skogsarealen varje år, men idag är brandskyddet väl utbyggt och normala somrar hinner de flesta bränder släckas i ett tidigt skede. På senare år har skogsbränder varit så ovanligt att man genomför planerade bränder för att gynna den biologiska mångfalden.


Sommarens bränder fick så stor spridning främst beroende på det extremt torra vädret. Marken var snustorr och tyvärr hjälpte ganska starka vindar under några dagar till att sprida bränderna ännu snabbare. Mycket av skogarna som brann var på moränmarker som är torra redan från början. Där växer mest tall som trivs på torra marker.


Historisk så är moränmarkerna mer brandhärjade än mer blöta marker. Därför ser också tallarna ut som de gör. Genom att hissa upp sina kronor högt över markytan samt ha en rejält tjock bark, ökar chanserna att överleva en skogsbrand.

Varför tappar lövträden sina löv på hösten? Del III


För alla bladbärande träd och buskar är det alltså bättre att låta dessa solceller skrumpna ihop och lägga energin på att skapa nya bladanlag samt tömma växten på vatten för at förhindra förfrysning och cellsprängning.
I områden på jorden där det inte är någon frostrisk är bladbärande växter gröna året om. De klarar några nätters frost och en total förlust av bladverket, men skulle kylan hålla i sig skulle de vara kaputt.

Hej

Varför tappar lövträden sina löv på hösten? Del II


Trots all nederbörd så är vintern en förhållandevis uttorkande årstid med mycket kall torr luft. Det går faktiskt att torka tvätt utomhus kalla, klara vinterdagar. Vattnet i plagget fryser och avdunstar sedan utan att passera flytande form.
Vi har med andra ord ett ganska högt ångtryck på klädesplaggets yta och detsamma skulle gälla för bladen.
Trädet skulle ha jobbigt att hålla kvar fukt och samtidigt inte kunna ta upp ny vätska (marken är ju frusen) med uttorkning som följd.

Hej

Varför tappar lövträden sina löv på Hösten? Del 1


När jag sitter här och tittar ut över skogarna och alla tomma lövträd som bara för en vecka sedan var fulla av färggranna blad,.slår det mig vad fiffig naturen är.

Men varför tappar lövträden sina löv?
Med vattenfyllda löv kvar på trädet skulle först  och främst cellerna sprängas, för vatten expanderar när det fryser. Trädet skulle kunna skydda sig mot detta genom att producera mängder med socker under tidig höst för att få en hög sockerhalt i cellerna som ger ett skydd som glykol i bilarnas kylarvätska. Att producera detta socker är uppenbarligen mer riskfyllt och energikrävande än att helt sonika stänga av all cellfunktionerna i bladen och låta dem trilla av.


Hej

måndag 4 juni 2018

Många karriärshungrande går allt för ofta från väldigt nödiga till helt onödiga

lördag 29 oktober 2016

Sveriges skogar binder all Sveriges CO2-utsläpp

Cirka 73 % Sveriges yta är täckt av skog.


80 % av skogen brukas genom årliga avverkningar, planteringar, röjning och gallring.


Skogen växer med ca 125 miljoner m3 per år och av de avverkas 86 miljoner m3. Tillväxten är alltså högre än avverkningen.




Ett aktivt skogsbruk gör att vi kan producera hus och kommersiella fastigheter, broar mm i trä som är förnyelsebart och binder CO2 än att använda betong och stål som båda faktiskt är ändliga produkter och är mycket energikrävande att producera.


Ett aktivt skogsbruk skapar också biobränsle som kan ersätta fossila bränslen som kol, olja och gas.




Skogsbruket i Sverige binder årligen cirka 60-70 miljoner ton CO2. Det motsvara samma mängd som Sverige totalt släpper ut på ett år.




Om fler länder, som har klimat för att odla skog gör det istället för att ha en massa hedar(Storbritannien och medelhavsområdet t.ex) skulle vi faktisk kunna binda ännu mer CO2.


Om vi dessutom kan hejda avskogningen i regnskogsbältet runt Jorden, kan vi komma i en situation där vi binder mer CO2 än vi släpper ut.


Genom att odla skog


.