- Kroppen vill helst ha mat på regelbundna tider.
- Den vill ha lika mycket mat som vi förbränner.
- Kroppen vill ha ett lagom förråd med fett för att klara av svält.
- Kroppen vill veta när maten kommer, så att den kan bemöta den kemiska kaskaden av näringsämnen med hjälp av hormoner och ensymer.
- Kroppen vill helst inte ha mat nattetid eftersom kroppsklockan säger ifrån: ät på dagen och fasta under natten.
Fel på kroppsklockan får magen i otakt
Varför är man så trött på måndag morgon? Svaret är att kroppens klocka ändrar sig under helgen. De flesta av oss önskar nog att dygnet hade fler timmar. Det gör också kroppen om den får fritt spelrum, utan klocka, och om den isoleras från andra tidsgivare som ljus, mörker, radio och TV.
Under helg och semester släpper vi loss vår dygnsrytm som annars tvingas in i en 24.timmarsdygn. Vi senarelägger vår sömn och sover till vi vaknar av oss själva.
En påminnelse om kroppsklockan kanske kommer när man reser över tidszonerna, när jetlagen slår till. Kroppen kommer i otakt, man får sömnproblem, sänkt prestationsförmåga och oro i magen.
Vi är beroende av kroppsklockan för vår överlevnad. Sömnen behövs för att reparera kropp och själ. Den som inte sover dör så småningom.
Omgivningen hjälper oss att ställa kroppsklockan, främst genom växlingen mellan ljus och mörker. Om vi isolerar oss från omvärlden fortsätter klockan at ticka – men i ett annat tempo. Den går då annorlunda i förhållande till armbandsuret och kalendern. Man skapar oftast en sömnaktivitetscykel som är längre än 24 timmar.
Ju mer kvällsmänniska man är, desto längre eget dygn skapar man. De flesta skapar en cykel som är 25 timmar, en del ändå upp till 28 timmar.
Människan är diurnal, d.v.s. född att vara dagaktiv. Vi har dåligt mörkerseende. Vår dygnsrytm vill styra oss till att vara vakna, aktiva, ätande under dagen. På natten skall vi sova och fasta. Människan äter diskontinuerligt, men förbränner energi kontinuerligt.
Dagsljuset Påverkar
Vi mår bäst när vår inre klocka stämmer någorlunda överens med omvärldens förändringar i ljus, mörker och aktivitet. Starkast påverkan utövar växlingen mellan ljus och mörker. Det är främst dagsljuset som påverkar den inre klockan.
Höstmörkret, bristen på ljus, påverkar hormonerna. Framförallt spelar hormonet melatonin en viktig roll. Det produceras av Tallkottkörteln och verkar vara viktigt för att ställa vår inre klocka. Melatonin insöndras mellan kväll och morgon när dagsljuset är frånvarande. Melatonin gör oss också dåsiga och mer inaktiva på vintern, eftersom nivåerna ligger högre under hela dygnet. En promenad i dagsljus gör oss piggare än vad tröstätande gör.
Kroppsklockan har två viktiga funktioner. Först möjliggör den för kroppen att regelbundet växla mellan aktivitet och sömn. Många skulle bränna ut sig i jakt på pengar och nöjen om de inte tvingades att sova och därmed återhämta sig. Många lever nog ändå med kronisk sömnskuld i jakt på upplevelser på upplevelser dygnet runt. Klockans andra funktion är att förbereda kroppen för de olika faserna. Under kvällen minskar aktivitetshormonet adrenalin ”blodtryck och kroppstemperaturen sänks”. Melatoninet insöndras och vi blir dåsiga. Om morgonen, från bottennivån vid femtiden och framåt, sker mosatsen, temperaturen stiger och om vi får vakna spontant är vi redo för dagens aktiviteter. Om vi däremot tvingas upp för tidigt i dagsrytmen, kan det ta ett par timmar innan vi når full funktionsförmåga. Man lever med andra ord farligt under natten och under tidig morgon: både hos doktorn, i flygplanet och på vägarna.
Tjockast i Norr
Årstiderna påverkar tidpunkter för sådd, blomning och skörd, men även för brunst och födelse. Tork, regn och köld påverkar tillgången på mat. Förr var vi tvungna att lagra i matförråd och kroppsfett för att klara svältperioder. Idag har många av oss ett överflöd av mat året om. Trots detta fortsätter kroppsklockan envist at styra oss till att bunkra upp inför svält.
Vi vet att blodfetter och fettdepåer ökar om hösten hos däggdjuren i norr. Gäller detsamma för människan? Många av oss går upp i vikt under höst och vinter. Norrlänningar väger i genomsnitt mer än vad svenskar mer söderut gör. Vissa har turen, eller är målmedvetna nog, att gå ned under vår och sommar. Andra lägger på lager på lager fett. Julbord, mat vid fel tidpunkt och oregelbundna matvanor påskyndar processen.
Olivoljan en myt?
Vid Medelhavet finns inte samma årstidsvariationer i dagsljus och man heller inte samma problem med hjärtkärlsjukdom och höga blodfetter. Olivolja eller smör kanske inte spelar så stor roll? Kanske är mörkret boven i blodfettsdramat?
Temperaturen betyder mer än man tror för aptitregleringen – vid feber, under varma dagar och i ett varmt klimat tappar man matlusten. Man vill ha energifattig mat, rik på vatten: grönsaker, frukt och när man dricker alkohol är den utspädd, t.ex. vin. I ett kallt klimat vill man ha mer energirik mat och mindre utspädd alkohol, t.ex. starksprit.
Kompisen, klockan eller magen? Handen på magen, vad bestämmer när du äter? Är det tidsbrist, aptitretande dofter eller påtvingad affärslunch? Om kroppen själv får bestämma så är det snarare årstider, energiförbränning och fas i dygnsrytmen som avgör.
Kroppen vill helst ha mat på regelbundna tider. Den vill ha lika mycket mat som vi förbränner. Kroppen vill ha ett lagom förråd med fett för att klara av svält. Kroppen vill veta när maten kommer, så att den kan bemöta den kemiska kaskaden av näringsämnen med hjälp av hormoner och ensymer. Kroppen vill helst inte ha mat nattetid eftersom kroppsklockan säger ifrån: ät på dagen och fasta under natten.
Olika hormoner påverkar vilken typ av mat man känner för, när på dygnet man vill äta och hur mätt man blir.
Det händer olika saker i kroppen vid olika tidpunkter på dygnet, förändringar som påverkar vårt behov av att äta. Efter några timmars nattsömn är energin från kvällens sista måltid förbrukad.
En stor mängd Kortisol insöndras vid tretiden på morgonen för att få bukt med blodsockret i takt med att glykogenförrådet i lever och muskler går åt. Kortisol gör att vi bildar nytt glukos från aminosyror vilka tas från protein i kroppens muskler och vävnader, och vi kan använda fettsyror för att håla kroppstemperatur och ämnesomsättning igång.
På morgonen vaknar du tom i magen after nattes sömn och fasta. Det lilla glykogenförrådet i lever och muskler är ganska tomt. Du har fortfarande ganska höga nivåer av Kortisol i blodet vid den tiden på dagen.
Fett på kvällskvisten.
De lägre nivåerna av seratonin späder på behovet av kolhydrater. Du äter kolhydrater från mjölk, juice, bröd, flinger eller gröt till frukost. Hormonet insulin stiger på morgonen, som en funktion av dygnsrytmen. Mer insulin frisätts när du äter. Kortisol och insulin gör tillsammans att kroppen går in i en anabol uppbyggnadsfas. Du fyller på korttidsförrådet av bränsle i lever och muskler, lagrar in kemisk energi som gått förlorat vid nybildandet av blodsocker under sömnen.
På dagen ökar suget att äta protein, medan lusten att äta fett blir allt starkare fram emot kvällen. Dalanin heter hormonet som inverkar på detta.
Dygnet och årstidens rytm i ljus, mörker och temperatur påverkar således våra ätvanor, kroppens energireglering och därmed också vår kroppsvikt.
