4. Ät en ordentlig frukost
Kroppen behöver fylla på förråden av kolhydrater efter sömn. En ordentlig frukost är precis vad kroppen är inställd på. Då har kroppen svårt att ställa om och börja förbränna effektivt på förmiddagen. Alltså vinner man inget på att hoppa över frukosten.
lördag 13 april 2013
10 sätt att bli gladare och kanske smalare - 3. Ät inte på natten
3. Ät INTE på natten
På natten är kroppens ämnesomsättning inställd på att förbränna inlagrad energi istället för att fylla på förrådet. Det finns mycket som talar för att du kan hjälpa till att höja halten farliga blodfetter och öka vikten genom att äta på natten.
På natten är kroppens ämnesomsättning inställd på att förbränna inlagrad energi istället för att fylla på förrådet. Det finns mycket som talar för att du kan hjälpa till att höja halten farliga blodfetter och öka vikten genom att äta på natten.
10 Sätt att bli gladare och kanske smalare - 2. Ät inte sent på kvällen
2. Undvik att äta sent på kvällen
På kvällen sjunker kroppens ämnesomsättning och energiförbränning. Kroppen klarar sig bra genom natten genom att förbränna lagrat kroppsfett. En rejäl måltid sent på kvällen gör att kroppen inte förbränner detta lagrade kroppsfett under natten, utan det läggs på hullet.
På kvällen sjunker kroppens ämnesomsättning och energiförbränning. Kroppen klarar sig bra genom natten genom att förbränna lagrat kroppsfett. En rejäl måltid sent på kvällen gör att kroppen inte förbränner detta lagrade kroppsfett under natten, utan det läggs på hullet.
10 sätt att bli gladare och kanske smalare - 1. Sov en gång per dygn
1. Sov regelbundet
Sov för ordentligt en gång per dygn. Ingen middagslur. Då kommer kroppens rytm i takt. Du blir garanterat utsövd och gladare och faktiskt minskar ditt behov av att tröstäta för att bli pigg. Sömnskuld gör dig lätt korkad, så se till att få ordentlig nattsömn
Vi är beroende av kroppsklockan för vår överlevnad. Sömnen behövs för att reparera kropp och själ. Den som inte sover dör så småningom.
Omgivningen hjälper oss att ställa kroppsklockan, främst genom växlingen mellan ljus och mörker. Om vi isoleras från omvärlden fortsätter klockan att ticka – men i ett annat tempo. Den går de annorlunda i förhållande till armbandsuret och kalendern. Man skapar oftast en sömnaktivitetscykel som är längre än 24 timmar.
Ju mer kvällsmänniska man är, desto längre eget dygn skapar man. De flesta skapar en cykel som är 25 timmar, en del ändå upp till 28 timmar.
Människan är diurnal, dvs född att vara dagaktiv. Vi har dåligt mörkerseende. Vår dygnsrytm vill styra oss till att vara vakna, aktiva, ätande under dagen. På natten skall vi sova och fasta.
Läs mer bl.a. på http://www.vetenskaphalsa.se/den-biologiska-klockan/
Sov för ordentligt en gång per dygn. Ingen middagslur. Då kommer kroppens rytm i takt. Du blir garanterat utsövd och gladare och faktiskt minskar ditt behov av att tröstäta för att bli pigg. Sömnskuld gör dig lätt korkad, så se till att få ordentlig nattsömn
Vi är beroende av kroppsklockan för vår överlevnad. Sömnen behövs för att reparera kropp och själ. Den som inte sover dör så småningom.
Omgivningen hjälper oss att ställa kroppsklockan, främst genom växlingen mellan ljus och mörker. Om vi isoleras från omvärlden fortsätter klockan att ticka – men i ett annat tempo. Den går de annorlunda i förhållande till armbandsuret och kalendern. Man skapar oftast en sömnaktivitetscykel som är längre än 24 timmar.
Ju mer kvällsmänniska man är, desto längre eget dygn skapar man. De flesta skapar en cykel som är 25 timmar, en del ändå upp till 28 timmar.
Människan är diurnal, dvs född att vara dagaktiv. Vi har dåligt mörkerseende. Vår dygnsrytm vill styra oss till att vara vakna, aktiva, ätande under dagen. På natten skall vi sova och fasta.
Läs mer bl.a. på http://www.vetenskaphalsa.se/den-biologiska-klockan/
Mikrobiom - Vad är det och hur fungerar det? - Del 3
Att bakterier kan orsaka sjukdom är inget nytt. Men sjukdomarna som mikrobiom kan skapa är nytt. Ofta är de inte akuta infektioner av det slag 1900-talets läkare har varit så bra på att hantera. Det är snarare de kroniska sjukdomarna som nu, åtminstone i den rika världen, står i centrum för läkarnas intressen. Mikrobiom verkar nämligen spela en avgörande roll när det gäller allt från fetma och diabetes, hjärtsjukdomar, astma och multipel skleros, till neurologiska sjukdomar som autism.
Ett sätt att föreställa sig ett mikrobiom är som ett extra mänskligt organ, om än ett ganska märkligt. Den väger lika mycket som många organ, ungefär ett kilo, och även om det är inte en distinkt struktur på det sätt som ett hjärta eller en lever så behöver kanske inte det för att ett organ ska vara äkta. Immunsystemet, till exempel, består av celler utspridda runt kroppen, men det har typiska drag av ett organ, nämligen att det är ett organiserat system av celler.
Mikrobiomet är också organiserat. Biologin räknar att det finns cirka 30 stora stammar/grupper av bakterier, så kallade fyla, som var och en har olika biokemiska funktioner. Mänskliga mikrobiom domineras av endast fyra av dessa fyla: de Aktinobakterier, Bacteroidetes, Firmicutes och Proteobakterier. Livet inuti en människa är tydligen en specialiserad tillvaro som är lämplig endast för vissa typer av bakterier.
Ett sätt att föreställa sig ett mikrobiom är som ett extra mänskligt organ, om än ett ganska märkligt. Den väger lika mycket som många organ, ungefär ett kilo, och även om det är inte en distinkt struktur på det sätt som ett hjärta eller en lever så behöver kanske inte det för att ett organ ska vara äkta. Immunsystemet, till exempel, består av celler utspridda runt kroppen, men det har typiska drag av ett organ, nämligen att det är ett organiserat system av celler.
Mikrobiomet är också organiserat. Biologin räknar att det finns cirka 30 stora stammar/grupper av bakterier, så kallade fyla, som var och en har olika biokemiska funktioner. Mänskliga mikrobiom domineras av endast fyra av dessa fyla: de Aktinobakterier, Bacteroidetes, Firmicutes och Proteobakterier. Livet inuti en människa är tydligen en specialiserad tillvaro som är lämplig endast för vissa typer av bakterier.
torsdag 11 april 2013
Mikrobiom - Vad är det och hur fungerar det? Del 2
Den senaste tidens forskning om hur mikrobiomet i människan verkligen är med och styr utveckling och funktion av människans celler, organ och gener har lett till en ny diskussion om människan som superorganism. Detta har nyligen uppmärksammats i vetenskapliga tidskrifter som Nature, Science och Cell och i finanstidningen The Economist(där det mesta av fakta till denna blogg hämtats)
Mikrobiomet är verkligen ett system, för evolutionen har anpassat intressena hos värden och dess bakterier. I utbyte mot råvaror och husrum, föder och skyddar mikroberna människan och är därför en integrerad del att värdens välbefinnande. Ingen önskar den andres olycka, men under vissa omständigheter kan samarbetet försämras och mikrobiomet kan då orsaka sjukdom.
- Livsstilssjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, fetma, inflammatoriska tarmsjukdomar och diabetes har ökat under de senaste 50 åren och det är svårt att förklara ökningen utifrån enbart genetiska faktorer. Kronisk inflammation är ofta en vanlig komponent i livsstilssjukdomarna och det finns nu mycket som tyder på att mikrobiomet i samverkan med våra matvanor väsentligt bidrar till sjukdomsprocessen hos dessa sjukdomar.
onsdag 10 april 2013
Mikrobiom - Vad är det och hur funger det? Del 1
Vad är en människa? Biologiskt kan svaret tyckas självklart. En människa är en individ som har vuxit från ett befruktat ägg som innehöll gener från både far och mor. Människan är inte bara en enda organism utan våra kroppar härbärgerar också trillioner av bakteriella organismer som samspelar och påverkar vår utveckling och funktion under hela livet.
En växande skara forskare upplever det som en ofullständig definition. De ser människor inte bara som individer, men också som ekosystem. Enligt deras uppfattning är människokroppen bara en komponent i ett större system. De andra är trillioner bakterier, som finns i en persons tarm, mun, hårbotten, hud och alla sprickor och öppningar som finns över hela kroppens yta.
Bakterier som lever på en begränsad plats, t.ex. i människokroppen kallas gemensamt för mikrobiom. En frisk vuxen människa hyser cirka 100 biljoner bakterier bara i magen. Det är tio gånger så många bakterieceller som antalet celler människan består utav. Dessa bakterier är dessutom oerhört olika. Ägg och spermier ger oss ca 23 000 olika gener. Bara i människokroppen bedöms detta mikrobiom bestå av 3 000 000 gener!! Visserligen är många av dessa miljoner variationer på gemensamma teman, men alla tillför något till kroppens genetiska mix.
Mer följer
En växande skara forskare upplever det som en ofullständig definition. De ser människor inte bara som individer, men också som ekosystem. Enligt deras uppfattning är människokroppen bara en komponent i ett större system. De andra är trillioner bakterier, som finns i en persons tarm, mun, hårbotten, hud och alla sprickor och öppningar som finns över hela kroppens yta.
Bakterier som lever på en begränsad plats, t.ex. i människokroppen kallas gemensamt för mikrobiom. En frisk vuxen människa hyser cirka 100 biljoner bakterier bara i magen. Det är tio gånger så många bakterieceller som antalet celler människan består utav. Dessa bakterier är dessutom oerhört olika. Ägg och spermier ger oss ca 23 000 olika gener. Bara i människokroppen bedöms detta mikrobiom bestå av 3 000 000 gener!! Visserligen är många av dessa miljoner variationer på gemensamma teman, men alla tillför något till kroppens genetiska mix.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)