3. Ät på natten
På natten är kroppens ämnesomsättning inställd på att förbränna inlagrad energi istället för att fylla på förrådet. Det finns mycket som talar för att du kan hjälpa till att höja halten farliga blodfetter och öka vikten genom att äta på natten.
Leta i den här bloggen
måndag 11 juni 2012
söndag 10 juni 2012
10 säkra sätt att bli arg och fet (2)
2. Ladda in en jättemåltid sent på kvällen
På kvällen sjunker kroppens ämnesomsättning och energiförbränning. En rejäl måltid hindrar effektivt kroppens vilja att förbränna lagrat kroppsfett under natten.
På kvällen sjunker kroppens ämnesomsättning och energiförbränning. En rejäl måltid hindrar effektivt kroppens vilja att förbränna lagrat kroppsfett under natten.
fredag 8 juni 2012
10 säkra sätt att bli arg och fet (1)
1. Sov oregelbundet
Sov för lite och sedan gärna en stund på dagen. Då kommer kroppens rytm i otakt. Du blir garanterat trött och arg och tröstäter gärna för att bli pigg. Sömnskuld gör dig desssutom lite lätt korkad
Vi är beroende av kroppsklockan för vår överlevnad. Sömnen behövs för att reparera kropp och själ. Den som inte sover dör så småningom.
Omgivningen hjälper oss att ställa kroppsklockan, främst genom växlingen mellan ljus och mörker. Om vi isolerar oss från omvärlden fortsätter klockan att ticka – men i ett annat tempo. Den går annorlunda i förhållande till armbandsuret och kalendern. Man skapar oftast en sömnaktivitetscykel som är längre än 24 timmar.
Ju mer kvällsmänniska man är, desto längre dygn skapar man. De flest skapa en cykel som är 25 timmar, en del ändå upp till 28 timmar.
Läs mer bl.a. på http://www.vetenskaphalsa.se/den-biologiska-klockan/
Sov för lite och sedan gärna en stund på dagen. Då kommer kroppens rytm i otakt. Du blir garanterat trött och arg och tröstäter gärna för att bli pigg. Sömnskuld gör dig desssutom lite lätt korkad
Vi är beroende av kroppsklockan för vår överlevnad. Sömnen behövs för att reparera kropp och själ. Den som inte sover dör så småningom.
Omgivningen hjälper oss att ställa kroppsklockan, främst genom växlingen mellan ljus och mörker. Om vi isolerar oss från omvärlden fortsätter klockan att ticka – men i ett annat tempo. Den går annorlunda i förhållande till armbandsuret och kalendern. Man skapar oftast en sömnaktivitetscykel som är längre än 24 timmar.
Ju mer kvällsmänniska man är, desto längre dygn skapar man. De flest skapa en cykel som är 25 timmar, en del ändå upp till 28 timmar.
Människan är diurnal, dvs född att vara dagaktiv. Vi har dåligt mörkerseende. Vår dygnsrytm vill styra oss till att vara vakna, aktiva, ätande under dagen. På natten skall vi sova och fasta.
Läs mer bl.a. på http://www.vetenskaphalsa.se/den-biologiska-klockan/
tisdag 5 juni 2012
Hur gör man plast?
Totalt går åtta procent av världens olja till plasttillverkning, och bara fem procent av plasten återvinns. Det mesta begravs som markfyllnad med risken att plasten ligger i årtionden och läcker giftiga kemikalier till grundvattnet. Mindre än 0,2 procent av dagens plaster är biologiskt nedbrytbara och det finns få anläggningar som komposterar ”bioplaster” tillverkade av majs eller annat spannmål.
Enorma mängder dumpas också i havet. Detta och andra effekter beskrivs detaljerat i Royal Societys rapport ”Plaster, miljön och människors hälsa”.
Det finns dock enkla lösningar. Australien, Irland, Italien, Taiwan och Sydafrika leder en internationell rörelse för att undvika eller förbjuda plastpåsar. Sedan 2002, då Irland införde en 15-cents ”plastskatt” har användandet av plastpåsar minskat med 90 procent och skatteintäkterna har finansierat återvinningsprogram. Ledaren för FN:s miljöprogram har begärt ett globalt förbud för tunna plastpåsar.
Enorma mängder dumpas också i havet. Detta och andra effekter beskrivs detaljerat i Royal Societys rapport ”Plaster, miljön och människors hälsa”.
Det finns dock enkla lösningar. Australien, Irland, Italien, Taiwan och Sydafrika leder en internationell rörelse för att undvika eller förbjuda plastpåsar. Sedan 2002, då Irland införde en 15-cents ”plastskatt” har användandet av plastpåsar minskat med 90 procent och skatteintäkterna har finansierat återvinningsprogram. Ledaren för FN:s miljöprogram har begärt ett globalt förbud för tunna plastpåsar.
lördag 2 juni 2012
Hur mycket plast tillverkas i Världen?
Detta år kommer det att tillverkas minst 300 miljoner ton plast i världen. Det motsvarar vikten av 800 Empire State Building. Sedan millennieskiftet har det producerats nästan lika mycket plast som under andra halvan av 1900-talet.
En tredjedel av all plast används i förpackningar som rivs upp och kastas. Kassar och flaskor kommer inom kort att finnas vart man än vänder sig. Över hela världen delas mer än en miljard plastkassar ut till konsumenter varje dag.
I USA kastas 3,5 miljarder kilo förpackningar varje år, till en kostnad av fyra miljarder dollar för återförsäljare och kunder. Det petroleum som varje år används bara för att tillverka plastflaskor skulle kunna driva en miljon bilar i ett år. Eller allra helt inte förbrukas alls!!
En hel del av plasten slängs och tar enormt lång tid att bryta ner i naturen. En stor del eldas och skapar energi för uppvärmning av hus etc. Men då frigörs också all det fossila CO2 som kommer via oljan som man tillverkar plast av. Mest kass alltså!
Det är kanske därför det heter plastKASSe?
En tredjedel av all plast används i förpackningar som rivs upp och kastas. Kassar och flaskor kommer inom kort att finnas vart man än vänder sig. Över hela världen delas mer än en miljard plastkassar ut till konsumenter varje dag.
I USA kastas 3,5 miljarder kilo förpackningar varje år, till en kostnad av fyra miljarder dollar för återförsäljare och kunder. Det petroleum som varje år används bara för att tillverka plastflaskor skulle kunna driva en miljon bilar i ett år. Eller allra helt inte förbrukas alls!!
En hel del av plasten slängs och tar enormt lång tid att bryta ner i naturen. En stor del eldas och skapar energi för uppvärmning av hus etc. Men då frigörs också all det fossila CO2 som kommer via oljan som man tillverkar plast av. Mest kass alltså!
Det är kanske därför det heter plastKASSe?
torsdag 31 maj 2012
Varför blir inte mörka människor ljusa när de flyttar till Norden?
Männsikan var ursprungligen mörk. Den förändring till ljusare hy som skett på människor som vandrade ut från Afrika till Europa och Västasien har tagit ca 100 000 år. Om vi räknar grovt att en generation är ca 25 år , dvs från en människa föds till han/hon själv får barn, så pratar vi om en förändring som tagit 4 000 generationer!!
Om du läste gårdagens blogg så vet du att det sannolikt blir så att de mörka människor som flyttat till Norden också kommer att bli ljusare och ljusare för varje generation. Den mörka hudfärgen skyddar ju effektivt mot solljus och här i Norden där det är väsentligt mer ont om det än runt ekvatorn, får en mörk människa svårare att tillgodogöra sig Vitamin D. Det anses ju vara anledningen varför den Europeiska/Västasiatiska gruppen över huvud taget blivit ljusare efter utvandringen från Afrika.
Om du läste gårdagens blogg så vet du att det sannolikt blir så att de mörka människor som flyttat till Norden också kommer att bli ljusare och ljusare för varje generation. Den mörka hudfärgen skyddar ju effektivt mot solljus och här i Norden där det är väsentligt mer ont om det än runt ekvatorn, får en mörk människa svårare att tillgodogöra sig Vitamin D. Det anses ju vara anledningen varför den Europeiska/Västasiatiska gruppen över huvud taget blivit ljusare efter utvandringen från Afrika.
onsdag 30 maj 2012
Varför har människor olika hudfäg?
Hur kommer det sig att det naturliga urvalet givit människan olika hudfärg i olika delar av världen?
-Solstrålningens styrka på olika breddgrader i kombination med vad vi ursprungligen ätit!
Anledningen till att vi över huvud taget behöver pigment(melanin) i huden är det fångar upp solens UV-strålning. Därmed skyddas vårt DNA och andra molekyler i cellerna från att skadas.
Allt tyder på att människan i begynnelsen hade mycket melanin och därmed mörk hud och att somliga folkgrupper utvecklat ljusare hy som en anpassning till nya miljöer.
Forskarna tror att nyckelfaktorn till att vissa delar av mäskligheten är ljusare än andra är vårt behov av vitamin D. Den färdiga varianten av vitamin D finns nämligen i stor mängd i den kost man tror att jägare och samlare åt. Men människor som huvudsakligen lever på spannmål (som t.e.x. vi i Europa) får bara ett förstadium till vitamin D som omvandlas till det färdiga vitaminet av just UV-ljus.
Eftersom mörkt pigment skyddar mot UV-ljuset får en färgad människa som huvudsakligen äter spannmål och lever i solfattig miljö i sig för lite D-vitamin.
Man tror alltså att jordbrukande folk har utsatts för en selektion att pressa tillbaka melanin-mängden till precis den nivå som gör det möjligt att bilda tillräckligt mycket vitamin D även under vintern. Eftersom solskenet avtar med avståndet till ekvatorn har därför spannmålsätande folk blivit allt ljusare, ju längre från ekvatorn de bosatt sig.
-Solstrålningens styrka på olika breddgrader i kombination med vad vi ursprungligen ätit!
Anledningen till att vi över huvud taget behöver pigment(melanin) i huden är det fångar upp solens UV-strålning. Därmed skyddas vårt DNA och andra molekyler i cellerna från att skadas.
Allt tyder på att människan i begynnelsen hade mycket melanin och därmed mörk hud och att somliga folkgrupper utvecklat ljusare hy som en anpassning till nya miljöer.
Forskarna tror att nyckelfaktorn till att vissa delar av mäskligheten är ljusare än andra är vårt behov av vitamin D. Den färdiga varianten av vitamin D finns nämligen i stor mängd i den kost man tror att jägare och samlare åt. Men människor som huvudsakligen lever på spannmål (som t.e.x. vi i Europa) får bara ett förstadium till vitamin D som omvandlas till det färdiga vitaminet av just UV-ljus.
Eftersom mörkt pigment skyddar mot UV-ljuset får en färgad människa som huvudsakligen äter spannmål och lever i solfattig miljö i sig för lite D-vitamin.
Man tror alltså att jordbrukande folk har utsatts för en selektion att pressa tillbaka melanin-mängden till precis den nivå som gör det möjligt att bilda tillräckligt mycket vitamin D även under vintern. Eftersom solskenet avtar med avståndet till ekvatorn har därför spannmålsätande folk blivit allt ljusare, ju längre från ekvatorn de bosatt sig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)







