Helt nya handelsvägar om 10 år?

Min gissning är att vi kommer att gå mot mer regional handel än dagens globala. Miljöaspekter på flyg- och sjöfrakt samt ändard balans i Världhandeln skapar förutsättningar för förändring.

Den accelererande urbaniseringen i Världen i kombination med generelt högre välstånd kommer förmodligen att flytta konsumtionen av varor och tjänster på ett sätt som vi har svårt att överblicka.


I Kina, Indien, Brasilien, Mexiko m.fl. växer en köpstark medelklass fram i rekordfart. Från noll till flera hundra miljoner människor under de närmaste tio åren! Förutom att den inhemska marknaden blir enorm, borde inte dessa länder då också gå från att vara en nettoexportörer till nettoimportörer?  Först och främst kan mycket av det som exporteras idag konsumeras lokalt. Samtidigt kommer de säkert att fortsatt värna sin inhemska industri och därmed skapa förutsättningar för större inhemsk produktion till den egna marknaden. Kanske kommer de snabbt växande marknaderna att importera mer råvaror till den egna produktionen än färdiga varor? Alltså tvärt om jämfört med idag. Får vi inte en helt ny Världsbild då? Det snurrar...

Har osmos något med vattentransporten i träden att göra?

Osmos* får saven att stiga och rensar rören! När vätskan i trädets vattenledningar, xylemet, fryser på vintern frigörs luftbubblor. (Det är därför is är lättare än vatten ju!). När isen tinar på våren kan luftbubblorna samlas till större och täppa till enskilda rör. De här luftbubblorna bryter kontakten i vattenpelaren och vattentransporten fungerar inte. Propparna måste avlägsnas och det är här osmosen kommer in.

Till exempel repareras björkarnas xylem genom osmos. Koncentrationen av lösta ämnen i rötternas xylem är höga på våren och vatten förs in från marken till xylemet genom osmos. Följden blir att en vattenpelare stiger i xylemet som sveper med sig eventuella ”luftproppar” på vägen. Kraften i osmos är däremot inte så stark att den sedan driver vatten transporten i trädet, utan när rörsystemet är lagat, tar lufttrycksskillnaderna över som den främsta drivkraften.

Barrträden saknar lövträdens förmåga att reparera xylemet på detta vis. Å andra sidan luftfylls inte xylemet lika lätt som hos lövträden. Barrträdens rörsystem luftfylls successivt inifrån, ungefär från det att cellen fyllt 30 år. Så ved äldre än 30 år är luftfylld och yngre, vattenfylld, ved kallar vi för splintved. Hos vissa barrträdslag t.ex. tallen fylls de tomma rören med ämnen som motverkar mikrobiella angrepp. Det kallar vi allmänt för kärnved och den har oftast en annan färg än splintveden.

* Drivkraften i osmos är att koncentrationen av ämnen på vardera sidan om en t.ex. cellvägg ska jämnas ut.

Vad driver upp vattnet i trädet? Kapillärkrafter, osmos eller tryckskillnader??

Det här är ingen enkel fråga. När jag söker igenom befintliga artiklar i ämnet råder det viss oreda om vad som är hönan och ägget. Osmos som skapar ett övertryck nerifrån rötterna och är anledningen till att saven stiger, eller lyfttryck skapat av en kraftig tryckskillnad mellan bladen och rötterna?

Jag tror mer på teorin att vattentransporten i trädet drivs av tryckskillnader mellan toppen och botten.

När vattnet passerar ut genom bladens eller barrens klyvöppningnar uppstår en brist som yttrar sig som ett undertryck, eller ”sug” i bladets/barret ledningssystem(xylem). Varje enskild klyvöppning genererar ett litet undertryck och tillsammans ed alla andra blir det totala undertrycket stort nog att dra upp vattnet till kronan.

En stor trädkrona med hundratusentals blad/barr utvecklar minst sagt ett mycket stort totalt undertryck, ca. -2 MPa eller -20 atmosfärer. Vatten rör sig därför från rötterna där trycket är väsentligt högre till bladen där trycket är lågt. Trycket sjunker då i rötterna och gör det möjligt att ta upp vatten från marken.

Vattentransporten är alltså en fysikalisk process som drivs av tryckskillnader. Det fungerar främst för att  rörsystemet är så otroligt finmaskigt och tunt och hela tiden vattenfyllt.

Osmos, däremot, är inte verksamt annat än i samband med reparation av rörsystemet. Detta i nästa blogg

Hur mycket vatten läcker ut i form av vattenånga när växterna ”andas”.

Att det läcker ut många fler vattenmolekyler än det kommer in koldioxidmolekyler vid blad- och barrytorna när växterna andas leder till mycket stor konsumtiona av vatten i förhållande till den biomassa de producerar genom fotosyntes. Och det är genom fotosyntesen som mer än 95% av biomassan produceras.

I en skog bedömer man att det produceras ca 20 ton biomassa per hektar och år. 10 ton ovan mark och i stort sett lika mycket under. Om vi gissar att det rör sig om en växande skog med ca 600 trädstammar/hektar i genomsnitt skulle det innebära att varje träd producerar 33 kg torr biomassa(ved, blad, rötter mm) per år.

För att producera 1 kg biomassa åtgår i storleksordningen 500 kg vatten. En otrolig mängd vatten! Cirka 16 ton, eller 16 000 liter vatten per vuxet träd och år!

Hej

Vattentransport i träd är inte helt enkelt, vad annars?

Gasutbytet vid blad- och barrytorna är grunden för vattentransporten i trädet, och det går åt mycket mer vatten än nödvändigt!

Vatten transporteras från rötter till blad och barr i ett rörsystem uppbyggt av döda, ihåliga cellulosaceller, vardera max 6 mm långa. Rörsystemet kallas xylem är det som vi känner som ved i stammar och nerver i blad och barr.

Blad och barr har s.k. klyvöppningar för att ta upp koldioxid och avge syre på dagen. När de öppnas på dagen för att släppa in koldioxid(CO2) som behövs i fotosyntesen förlorar växten samtidigt vatten. Både koldioxid- och vattenmolekylerna rör sig genom diffusion*. Luften utanför bladen har en mycket låg koncentration av koldioxid medan luften i bladet är mättad på vattenånga. Det tar ganska lång tid för trädet att ta upp tillräcklig mängd CO2 och under tiden hinner ett stort antal vattenmolekyler passera ut genom klyvöppningarna per koldioxidmolekyl som passerar in.

*Enkelt uttryckt rör diffusion sig om att utjämna koncentrationen av ett ämne i två angränsande områden. I det här fallet bladet och luften utanför.

Mer kommer.

Kök, badrum, bil och resa - Maslow anno 2011

Visst känner ni till Maslows behovspyramid. En allmänt vedertagen teori om vad som driver människors utveckling utifrån att vissa grundläggande behov är tillgodosedda. Idag befinner sig Värstvärlden i princip på högsta nivån, men frågan jag ställer är om inte det fattas en del grundläggande behov som vi förbisett i jakten på materiell lycka?



De fem behoven är enligt Maslow (1 är längst ner i trappan & 5 i toppen)

1.kroppsliga behov
2.behov av trygghet
3.behov av kärlek och gemenskap
4.behov av uppskattning
5.behov av självförverkligande

Jag tror att prylarna vi köper försöker fylla upp en massa tomrum som egentligen skulle göra oss lyckligare.

Kök, Badrum, bil och resa?

Hej

Google N Gram

Jag vill tipsa om en intressant funktion i Google. Det är en funktion som bygger grafer utifrån förekomsten av olika ord iGoogle books. Jag vet inte hur många böcker det rör sig om, men det lär vara mängder av skönlitteratur på engelska, brittisk engelska och franska.

Genom att knacka in tre olika ord kan men se förekomsten över de senaste två århundradena och därmed skapa helt nya bilder över trender och utveckling.

Adressen är: http://ngrams.googlelabs.com/info

Mycket nöje